Alla inlägg under december 2019

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 december 2019 17:25

    


Med tanke på den mikroskopiska språkliga stolthet som många svenska företag och handlare i dagsläget visar över sitt modersmål, suger undertecknad åt sig av alla positiva exempel.


Detta hur banala och självklara de än kan tyckas vara.

 

Per-Owe Albinsson 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 december 2019 08:00

Snart är 2019 års nyordslista från Språktidningen och Språkrådet här! Klockan 7 den 27 december skickas listan ut till medierna tillsammans med ett pressmeddelande. Hela nyordslistan publiceras samtidigt på Språktidningens respektive Språkrådets webbplatser: spraktidningen.se och isof.se.

Vill du ha information om nyordslistan i förväg kan du höra av dig till någon av nedanstående kontaktpersoner. Innehållet får inte publiceras före klockan 7.00 den 27 december.


För mer information kontakta:


Anders Svensson
Språktidningens nyordsredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

Ola Karlsson
Språkrådets nyordsredaktör
ola.karlsson@isof.se
073-558 60 60


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 december 2019 17:02

 


"Snyggt jobbat", Blomsterlandet!


Också språkförsvarare 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 december 2019 11:49

Dala-Demokraten publicerade igår en krönika av Annika Rullgård, där hon inledningsvis skriver:


”Alltför ofta används ord och meningar på engelska helt utan anledning här i Sverige. Man svarar ”yes” i stället för att säga ”ja”och i skyltfönster står det ”sale” fast vi har ett bra svenskt ord: rea. På många förpackningar på bl a sojamjölk är det engelska som råder. Jag skulle nog kunna fylla en A4-sida med exempel utan att behöva anstränga mig.


Det är de som tar sig för med att använda engelska helt utan anledning som står för att engelska förekommer i tid och otid: De kan svenska, de lever i Sverige och i princip alla som den svengelsktalande riktar sig till har svenska som modersmål."


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 15 december 2019 12:04

Språkförsvaret är ett ideellt nätverk, som är partipolitiskt obundet. Nätverkets språkpolitiska inriktning framgår av programförklaringen och stadgarna. Andra viktiga dokument är ”Vanliga frågor”, "Utkast till språklag för Sverige", "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan" och "Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen!".  Enskilda medlemmar har dessutom skrivit mängder av artiklar, insändare och brev.


Språkförsvarets verksamhet finansieras endast genom frivilliga bidrag. Vår verksamhet är dock inte gratis: Webbplatsen kostar pengar, speciellt om vi vill göra den ännu mera attraktiv, liksom planerade utåtriktade aktiviteter som seminarier, annonser och så vidare.


Om du vill bli medlem i Språkförsvaret, läs förslagsvis igenom  programförklaringen liksom stadgarna och sätt in 200 kronor - 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer - på PlusGiro 421118-1, Språkförsvaret. Om du gör en inbetalning från utlandet används IBAN-nummer SE35 9500 0099 6034 0421 1181 och BIC-kod NDEASESS.


Du kan naturligtvis sätta in mer än 200 kr, om du vill. Medlemsavgiften gäller per kalenderår (1/1 - 31/12). Om du betalar in medlemsavgiften fr.o.m idag gäller den självfallet också för 2020. Skriv samtidigt till Språkförsvaret  och berätta vad insättningen avser och också gärna lite om dig själv. Om du inte har tillgång till e-post, ange kontaktuppgifter på inbetalningskortet eller till någon av kontaktpersonerna – se ”Kontakt”. Vi kommunicerar internt huvudsakligen genom e-post. Som medlem kan du vara med om att utarbeta vår språkpolitik och delta i våra interna diskussioner.


Du kan naturligtvis också skänka ett ekonomiskt bidrag till Språkförsvaret för att hjälpa oss att utveckla verksamheten. Om du vill veta mer i detalj hur vi tänker använda pengarna, kan du kontakta Språkförsvaret ! Alla bidrag är välkomna.


Om du inte väljer att bli medlem, kan du ändå följa vår verksamhet genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev, bevaka de senaste uppdateringarna liksom vår nätdagbok.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 14 december 2019 08:00

Kroppsspråk räcker långt när Hipp i Malmö berättar sin version av Hans och Greta. De få orden är på den blandade ensemblens olika modersmål: spanska, finska och turkiska. Hitte-på-italienska och svenska. Det fungerar. Ett gemensamt projekt kompenserar för språkliga brister; finska arbetskraftsinvandrare har klarat ett liv på Volvo utan att lära sig språket. Lite torftigt blev det ändå, ett liv i Sverige utan att kunna svenska. 


Språkkravet ses nu allt oftare som ett krav för medborgarskap – punkt 41 i januariavtalet – och här finns en poäng: det är svårt att leva som medborgare utan att förstå sitt samhälle. Torftigt. Segregerat. 


I Sverige talas det svenska, fast också en rad andra språk. Så har det alltid varit, påminner lingvisten Mikael Parkvall om i den lilla boken Språken i årsboxen 2019 Det nya Sverige från Riksbankens jubileumsfond. 


”Sverige har aldrig varit enspråkigt, och det finns inte ett enda land på jorden som är det”, hävdar han. Hos oss finns både invandrade språk – som finskan och arabiskan – och inhemska som samiska och meän kieli. Hur många de invandrade språken är, är svårt att säga exakt, men enligt Parkvall har nära 2,2 miljoner ett annat modersmål.



Ändå går det inte att påstå att svenskan ligger pyrt till – även om vi språkpoliser kan reta oss på alla sär skrivningar och brist på känsla hos infödda för skillnaden mellan de och dem. Andra irriterar sig på att många växlar, att de lånar in ord eller meningar på det språk som berättelsen kräver. Eller helt saknar vissa domäner på ett språk, som köksredskap eller växtriket. 


Språklandskap förändras. I Tyskland håller plattyska på att försvinna, medan turkiskan växer. I Sverige går meän kieli och älvdalska kräftgång, medan arabiskan växer. Det kan reta nationalister, men är det ett problem på riktigt? Knappast. Däremot behöver alla här ett språk att kommunicera på. Hellre då ärans och hjältarnas svenska än engelska. 


Heidi Avellan

 

(Artikeln har tidigare publicerats i Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad den 10/12 – här med skribentens tillåtelse)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 december 2019 16:50

(Brev till Svenska Dagbladet 3/12 2019)


Hej,


som prenumerant sedan mer än 30 år blev jag verkligt överraskad av att upptäcka, att den flerordiga tonade meningen är på engelska i korsord 5732, 3 dec-2019 -  ”they have got the same look”. Varför inte trycka in lite italienska eller finska, när ni ändå håller på att uppfinna multispråkliga korsord. Nej, hög tid att ni slutar att helt omotiverat och felaktigt gulla med engelskan, som absolut inte hör hemma i ett svenskt korsord i en ledande dagstidning. 


 


Detta tarvar en god förklaring och bättring, om ni inte vill mista en kund sedan 30 år.


Vänliga hälsningar

Lars F.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 december 2019 08:00

Sedan 2014 har Språkförsvaret varje år delat ut två priser.


Det ena priset, ”Årets anglofån”, är ett negativpris. Det är meningen att mottagaren ska skämmas över detta pris. Det bör framför allt ges till myndigheter, företag och organisationer som använder engelska i stället för svenska på ett iögonfallande sätt.


Det andra priset, ”Språkförsvarets pris”, bör främst ges till enskilda, som har gjort berömvärda insatser för svenska språket under året och för vilka en hedersbetygelse betyder något. Det kan vara fråga om författare, journalister, sångare, språkvetare etcetera.


Från och med 2014 och fram till 2019 har följande utnämnts till Årets anglofån: Stockholms stad, Tele2, SVT, PostNord och Internationella engelska skolan. Följande har under samma tid förärats Språkförsvarets pris, ett hederspris: Pehr G Gyllenhammar, Anders Q Björkman, Theodor Kallifatides, Björn Ranelid och Terminologicentrum (TNC).

 

Nominera kandidater till båda dessa priser fram till den 20 december. Därefter väljer Språkförsvarets styrelse ut fem kandidater från vardera kategorin; Språkförsvarets medlemmar röstar sedan fram en vinnare bland dessa kandidater. Skriv också gärna en motivering som vi sedan kan använda vid omröstningen.


Språkförsvarets styrelse vet att dessa priser väcker en viss uppmärksamhet. Vi har också brukat skicka ”Tummen upp”- och ”Tummen ner”-diplom per post till berörda. Många av de förstnämnda mottagarna brukar bli glada över diplomet och till och med tacka oss officiellt (och återgäldar således publiciteten).


Idén till dessa priser har vi hämtat från Verein Deutsche Sprache och Modersmål-Selskabet.


Nomineringar kan skickas till sprakforsvaret@yahoo.se eller om du inte har tillgång till e-post: Olle Käll, Myggdansv. 4C, 80269 Gävle.


Språkförsvarets styrelse

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

127 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23
24
25 26 27 28 29
30
31
<<< December 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se