Alla inlägg under december 2019

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 13 dec 16:50

(Brev till Svenska Dagbladet 3/12 2019)


Hej,


som prenumerant sedan mer än 30 år blev jag verkligt överraskad av att upptäcka, att den flerordiga tonade meningen är på engelska i korsord 5732, 3 dec-2019 -  ”they have got the same look”. Varför inte trycka in lite italienska eller finska, när ni ändå håller på att uppfinna multispråkliga korsord. Nej, hög tid att ni slutar att helt omotiverat och felaktigt gulla med engelskan, som absolut inte hör hemma i ett svenskt korsord i en ledande dagstidning. 


 


Detta tarvar en god förklaring och bättring, om ni inte vill mista en kund sedan 30 år.


Vänliga hälsningar

Lars F.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 13 dec 08:00

Sedan 2014 har Språkförsvaret varje år delat ut två priser.


Det ena priset, ”Årets anglofån”, är ett negativpris. Det är meningen att mottagaren ska skämmas över detta pris. Det bör framför allt ges till myndigheter, företag och organisationer som använder engelska i stället för svenska på ett iögonfallande sätt.


Det andra priset, ”Språkförsvarets pris”, bör främst ges till enskilda, som har gjort berömvärda insatser för svenska språket under året och för vilka en hedersbetygelse betyder något. Det kan vara fråga om författare, journalister, sångare, språkvetare etcetera.


Från och med 2014 och fram till 2019 har följande utnämnts till Årets anglofån: Stockholms stad, Tele2, SVT, PostNord och Internationella engelska skolan. Följande har under samma tid förärats Språkförsvarets pris, ett hederspris: Pehr G Gyllenhammar, Anders Q Björkman, Theodor Kallifatides, Björn Ranelid och Terminologicentrum (TNC).

 

Nominera kandidater till båda dessa priser fram till den 20 december. Därefter väljer Språkförsvarets styrelse ut fem kandidater från vardera kategorin; Språkförsvarets medlemmar röstar sedan fram en vinnare bland dessa kandidater. Skriv också gärna en motivering som vi sedan kan använda vid omröstningen.


Språkförsvarets styrelse vet att dessa priser väcker en viss uppmärksamhet. Vi har också brukat skicka ”Tummen upp”- och ”Tummen ner”-diplom per post till berörda. Många av de förstnämnda mottagarna brukar bli glada över diplomet och till och med tacka oss officiellt (och återgäldar således publiciteten).


Idén till dessa priser har vi hämtat från Verein Deutsche Sprache och Modersmål-Selskabet.


Nomineringar kan skickas till sprakforsvaret@yahoo.se eller om du inte har tillgång till e-post: Olle Käll, Myggdansv. 4C, 80269 Gävle.


Språkförsvarets styrelse

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 12 dec 19:53

(Från Expressens ingress)


”Det är inte bara de religiösa friskolorna som har blivit en giftcocktail för samhället. De engelska friskolorna försvagar det gemensamma språket i Sverige, svenskan. Skattefinansierade IES etablerar sig nu i kommun efter kommun, skriver gymnasieläraren Olle Käll.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 12 dec 13:27

(Texten är ett utdrag från ”Språklagen och medborgaren – en undersökning av medborgarmejl” (Rapporter från Språkrådet 10) av Jennie Spetz)


Nationell lagstiftning om språk innehåller vanligt­vis bestämmelser om språkliga rättigheter för indi­vider eller grupper i ett samhälle. Den kan också reglera samhällets skyldigheter gentemot den en­skilde språkbrukaren eller gruppen.


Rättighetslagstiftning delas ibland in i negativa respektive positiva rättigheter. Negativa rättighe­ter i förhållande till språk kan innebära att inte hindras att tala sitt språk eller att inte bli diskri­minerad på grund av att man talar ett visst språk. Sådana rättigheter formuleras ofta inom ramen för de mänskliga rättigheterna. Positiva rättigheter kan handla om att få använda sitt språk i kontakt med myndigheter eller rätten till undervisning i sitt språk (Arzoz 2008).


Under de senaste tjugo åren har en gemensam nordisk språkpolitik växt fram som framför allt utvecklat positiva språkliga rättigheter. Utveck­lingen har drivits på av förhållanden i omvärlden. Globalisering, ökad mångspråkighet och påtryck­ningar från inhemska minoriteter har visat på behovet av att reglera språkliga förhållanden i de nordiska länderna (Kirchmeier­Andersen 2009).


Språklagar i Norden


Genom det nordiska språksamarbetet, som sker inom ramen för Nordiska ministerrådet, formu­lerade de nordiska länderna 2006 gemensamma språkpolitiska mål i den Nordiska språkdeklara­tionen. Deklarationen är inte juridiskt bindande.


Den nordiska språkpolitiken har under åtmins­tone det senaste seklet präglats av relativ geopoli­tisk stabilitet i förhållande till övriga Europa. Med undantag möjligen för Norge, har språkliga strider inte i sig orsakat nationell splittring i de nordiska länderna. Den stabilitet som rått i Sverige under de senaste två hundra åren har bidragit till att det svenska språket inte använts som symbol för ett nationellt enande (Josephson 2018, Milani 2010).


Svenska, danska, norska, finska och isländska har alltså under lång tid haft i princip ohotade positioner som majoritetsspråk vilket är märkbart i den svenska lagstiftningen generellt. Som ett resultat av att svenskan har haft en självklar ställ­ning som landets majoritetsspråk är svenskan i stort sett osynligt i svenska lagar och förordningar. Däremot finns svenskan med implicit genom att undantagen från användningen av svenska regle­ras. Det kan till exempel handla om situationer där medborgaren har rätt till tolk och översättning på grund av otillräckliga kunskaper i svenska. Bland de nordiska länderna är det till exempel endast Finlands grundlag som nämner landets språkliga förhållanden. Trots många gemensamma utgångs­punkter har länderna i Norden gjort olika bedöm­ningar när det gäller huruvida det ska upprättas en särskild språklag med övergripande bestämmelser (som i Sverige) eller inte.


I Danmark finns ingen lag som reglerar språ­kens status, istället har man valt att lagstifta om danskans korpus, i detta fall rättskrivning. Språk­lagen i Finland trädde ikraft 2004, men ersatte en äldre språklag från 1922. Den finska språklagen är generell och slår bland annat fast att finska och svenska är Finlands nationalspråk. Norge har en språklag från 1980 som reglerar språkanvändning i offentlig sektor och framförallt förhållandet mel­lan bokmål och nynorska. De båda norska variete­terna har dock i någon mån varit reglerade sedan 1930. Ett arbete med att ta fram en särskild och övergripande språklag, liknande den svenska, har pågått sedan en tid tillbaka.5 Island fick, trots isländskans starka status som nationell symbol, en särskild språklag så sent som 2011. Lagen anger bland annat att isländska är landets nationalspråk och det officiella språket på Island (SOU 2008:26, Breivik 2015, Ekberg 2015).


Att det i en del nordiska länder saknas en särskild språklag där centrala bestämmelser om språken och regler för deras användning ingår, innebär inte att det helt saknas reglering om språkval och språk­användning. Bestämmelser om språk kan finnas utspridda i andra lagar genom så kallad särlagstift­ning. I samtliga nordiska länder finns exempel på särlagstiftning som reglerar till exempel språkan­vändning i public service, undervisningsspråk i skolan etcetera.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 11 dec 15:00

 

Wikipedia berättar:


”Holly Lapsley Fletcher föddes den 7 augusti 1996 i York, norra England. Hennes andranamn ’Lapsley’ är hennes mors flicknamn. Hennes skotska släktband med Skandinavien och det estetiska utseendet var en orsak till tillägget av bokstaven å i hennes namn.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 11 dec 08:00

”Det svenska språket har stor betydelse för hur sången låter. David Lundblad har disputerat på en avhandling om svensk körklang som visar att särskilt vokalerna har stor betydelse.


David Lundblad är dirigent för Falu kammarkör och husdirigent och kormästare för Dalasinfoniettan med kör. För Pernilla Eskilsdotter berättar han om begreppet svensk körklang som är känt långt utanför rikets gränser.

– Det svenska språket påverkar jättemycket, vi har alldeles superhärliga vokaler att sjunga på, de är enkla rena och det är samma vokalljud från början till slut. De är extremt lämpade att sjunga i kör på.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 10 dec 08:00

 Det görs, oavsett partitillhörighet, knappt ett politiskt uttalande – eller skrivs en debattartikel  – nuförtiden, utan att vikten av att behärska svenska påtalas.


Ändå tillåter majoriteten av våra politiker i dagsläget att koloniala språkbytesskolor, med undervisning på ett i landet icke-officiellt språk (engelska), får härja och växa till sig inom det svenska skolväsendet.


Svenska är dessutom sedan 10 1/2 år tillbaka, vid det här laget, lagstadgat huvudspråk i landet och är därmed givetvis självskrivet som det språk som undervisningen i Sverige ska bedrivas på.


Avslutningsvis: Svenska elever presterar i världstopp i engelska, även utan språkbytesskolornas "förtjänster". Däremot är det sämre ställt med svenskkunskaperna. Hur skevt är det inte att vi skattevägen tvingas finansiera skolor, vars verksamhet undergräver det lagstagade huvudspråket i landets ställning? Inget annat land tillåter en sådan kolonial verksamhet - inget!


Fler som saknar den röda tråden?


Protestera och bilda opinion mot denna anomali!


Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

123 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se