... men Allhelgonahelgen är en mycket värdig och stämningsfull högtid. Dessutom (och framförallt) en skön motvikt till kommersiella krimskrams-"högtider" à la Halloween och Black Friday.

 Avslutningsvis är det skönt att se sitt eget språk brukas.

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nyligen läste jag på Ängelholmssidan i NST att friskolan Internationella skolan även vill etablera sig i Ängelholms kommun. Den heter egentligen Internationella engelska skolan (IES) eftersom engelska språket, konstigt nog, är huvudspråk på skolan.

Vårt modersmål, svenska, har av någon anledning här ersatts av engelska. Varför denna fokusering på engelska? Dessutom är engelska ännu inte ett officiellt språk i Sverige. På tal om det så är svenska fortfarande ett officiellt språk i Finland. Storbritannien är ju på väg ut ur EU via brexit. Då kommer engelska språket säkert att förlora lite av sin betydelse i Europa/EU.

Vi på Språkförsvaret menar att skolor som har engelskspråkig undervisning som affärsidé på sikt kommer att hota utvecklingen för det svenska språket. Det handlar inte främst om enstaka uttryck eller "språkpolisfrågor" utan om att Sverige även i fortsättningen behöver välutbildade unga människor som kan förstå och uttrycka sig väl på avancerad svenska, det vill säga på vårt modersmål. Detta gäller till exempel inom alla yrkesområden där språket ska användas i kontakter med allmänheten. 

Det är mycket illa att skolors val av undervisningsspråk inte har reglerats bättre inom det svenska skolväsendet. Språkförsvaret har skrivit och debatterat dessa frågor i mer än tio år och menar att det nu verkligen är på tiden att vakna i denna språkpolitiska fråga.

Medborgarna i Sverige har inte heller tillfrågats i denna viktiga fråga, vilket innebär ett smygande språkbyte i landet från svenska till engelska som samhällsbärande språk.Slutligen en fråga till Ängelholms kommunstyrelse: Vad anser ni om att engelska är huvudspråk på Internationella Skolan (IES)?

Anser ni att engelska ska bli officiellt språk i Sverige i framtiden?

C-G Pernbring                                                                                                                                                            

Språkförsvaret                                                                                                                                                            

Helsingborg                                                                        

(Tidigare publicerad i Helsingborgs Dagblad NST/HD (Ängelholmssidan) den 24 oktober 2019)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det svenska språket är minst lika bra som andra språk i allmänhet och ett visst språk i synnerhet.

(Denna text är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Sverigefinska ungdomsförbundet har lanserat en nybörjarkurs för ungdomar på Instagram med namnet Kuusi palaa. Institutet för språk och folkminnen har stöttat projektet med ett revitaliseringsbidrag för nationella minoritetsspråk.

Sverigefinska ungdomsförbundet vill hjälpa ungdomar att lära sig finska. Förbundet har därför startat en enkel finskkurs i sex delar på Instagram. Kursen är fritt tillgänglig och lämpar sig för självstudier. Kursens namn Kuusi palaa leker med finskans homonymer, dvs. ord som ser likadana ut men betyder olika saker. Finskans kuusi kan betyda bland annat både siffran sex och gran. Palaa i sin tur betyder bland annat bitar och att något brinner.

Kursen lanserades den 10 oktober i Göteborg under ett evenemang med mingel, tävling och filmvisning av En Heavy Resa.

Institutet för språk och folkminnen har stöttat projektet med ett revitaliseringsbidrag för nationella minoritetsspråk.

Mera info samt länk till Instagram finns på sidan: https://www.kuusipalaa.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Regeringen tvingas satsa 100-tals miljoner kronor av våra gemensamma skattepengar för att tillse att barn, födda i Sverige, ska lära sig tillräckligt med svenska – se bl.a denna ledarartikel . Detta delvis på grund av att vissa föräldrar håller sina barn hemma tills att de är skolpliktiga. Ofta invandrade föräldrar och/eller lågutbildade föräldrar. Kort sagt föräldrar till de barn som ofta behöver skolan mest.

Samtidigt möjliggör vårt nuvarande skolsystem att vi mjölkas på enorma och årligen stigande skattebelopp, som går till skolor med språkbyte som affärsidé  (läs från svenska till engelska).

Det finns forskning som visar att dessa barns svenska troligtvis kommer att bli sämre och att deras engelska samtidigt inte blir så mycket bättre, jämfört med barn som får sin undervisning på svenska. Dessutom riskerar undervisning på ett främmande språk även att ge sämre rena ämneskunskaper. En rent kolonial situation där elever från högre socioekonomisk bakgrund idag ges språkliga fribiljetter och möjlighet att prioritera engelska i stället för svenska!

Dessa elever kommer däremot, alltsomoftast, från hem med högutbildade föräldrar - svenska såväl som invandrade. Alltså barn som aspirerar på framtida ledande och beslutsfattande positioner i Sverige - där det officiella huvudspråket nu sedan mer än 10 (!) år är SVENSKA! Inte engelska.

Var finns logiken? Är det bara barn till lågutbildade och barn med invandrarbakgrund som behöver lära sig god svenska?

Per-Owe Albinsson,

"Livstidsmedlem" i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska språket - utrotningshotat eller En Stor Stark?

Offentligt möte med föreningen Språkförsvaret:

Benny Karlsson, krönikör mm

Arne Rubensson, vice ordförande i Språkförsvaret, författare och musiker

samtalar

Plats: Kafé Station,  Rådhusgatan 2 C

Tid: Tisdag 12 november kl. 19.00

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mitt i det som för oss alla uppfattas som symbolen för gammal svensk kultur, SKANSEN, står nu helt obegripligt ”Baltic Sea Science Center”. Man frågar sig om det är en NATO-installation i enlighet med det s k värdlandsavtalet! Tyvärr är det ju inget unikt att svenska institutioner och platser ges engelska namn. I Malmö kallas ett nytt evenemangshus för ”LIVE”. Och stockholmsförorten Flemingsberg döps om till Stockholm South Business District … Exemplen skulle kunna mångfaldigas, alla fula hudutslag av samma grasserande engelska sjuka som ersatt REA med SALE, vilket för övrigt på franska betyder smutsig/snuskig.

Jag vill gärna citera redaktör Yvonne Nenander som i senaste numret av Bygd och Natur skriver att ”det är dags att hembygdsrörelsen, Sveriges största miljörörelse, tydliggör sin syn på de sociala och kulturella värdena i landskapet”. Tyvärr tycks den insikten inte delas av hela redaktionen. På omslaget till samma nummer visas två barn som båda bär en keps med påskriften ”NY”, alltså New York, en symbol för det mäktiga landet på andra sidan Atlanten. Det finns många mössor och många barn har blivit fotograferade i sådana som det stått ”Rögle”, ”Åmål” eller ”Nora” på. Varför detta märkliga val?

Det handlar förstås om en språkfråga och många av oss har gått med i SPRÅKFÖRSVARET för att motarbeta den överallt inträngande engelskan. Ett utökat användande av engelska lånord tenderar att fördjupa de sociala klyftorna. Hur många vet t ex vad journalisternas nya modeord ”dedikera” betyder? Vad innebär det för hembygdsrörelsen om svenskarna vänjer sig vid att ständigt jämföra sig och sin hembygd med olika amerikanska platser? Och vad blir resultatet för vår kultur om det på område efter område sker en smygande anpassning till amerikanska eller andra internationella förhållanden?

 Det är verkligen som Nenander skriver: ”Hembygdsrörelsen behöver bli en starkare röst i samhällsdebatten”!

 Bo Alvberger,

Ängelholm

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Stadsbyggnadsnämndens namnberedning                                  22/10 2019

Stadsbyggnadskontoret

Box 8314
104 20 Stockholm

Stockholms kommunfullmäktige

105 35 Stockholm

Borde inte Stockholms namnberedning följa Språkrådets svenska skrivregler?

 Språkförsvaret har uppmärksammats på att Stockholms namnberedning inte tillämpar Språkrådets svenska skrivregler för stavning av gatunamn, närmare bestämt att liten inledningsbokstav ska användas på ord som "gata", "väg" och "backe".

Frågan kom upp när en adress till ett mötesrum på Malvinas väg skulle anges på en webbsida tillhörande Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Ansvarig kommunikatör på KTH skickade då en fråga till namnberedningen om stavningen, om det skulle vara Malvinas Väg (som gatuskylten säger) eller Malvinas väg (som skrivreglerna säger).I sitt svar till KTH vidhöll namnberedningen skrivsättet med ”Malvinas Väg” och hänvisade till en skrivelse från 1932. Men borde inte Språkrådets svenska skrivregler gälla?

I Myndigheternas skrivregler avsnitt 5.2.1 står "Statlig och kommunalverksamhet ska enligt kulturminneslagen (1988:950) följa s.k god ortnamnssed. Det innebär t.ex att gatunamn och andra lokala ortnamn ska följa vedertagna stavningsregler och skrivregler."  Det tycks alltså som om Stockholms namnberedning inte följer kulturminneslagen. Se även Ortnamnsrådets ”Ortnamn och namnvård” – avsnitt 10.2.2 behandlar flerordiga namn.

Vi anser att Stockholms stad och Stockholms namnberedning borde följa Språkrådets svenska skrivregler. Skrivsättet påminner alltför mycket om nutida anglosaxiskt skrivsätt.

Språkförsvarets styrelse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)