Språkförsvaret har uppmärksammats på att Stockholms namnberedning inte tillämpar Språkrådets svenska skrivregler för stavning av gatunamn, närmare bestämt att liten inledningsbokstav ska användas på ord som "gata", "väg" och "backe".

Frågan kom upp när en adress till ett mötesrum på Malvinas väg skulleanges på en webbsida på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Ansvarig kommunikatör på KTH skickade då en fråga till namnberedningen om stavningen, om det skulle vara Malvinas Väg (som gatuskylten säger) eller Malvinas väg (som skrivreglerna säger).

I sitt svar lutade sig namnberedningens mot en skrivelse från 1932 och stockholmspolitikerna tycks inte anse att frågan är viktig nog att ta upp igen.

I Myndigheternas skrivregler avsnitt 5.2.1 står "Statlig och kommunalverksamhet ska enligt kulturminneslagen (1988:950) följa s.k god ortnamnssed. Det innebär t.ex att gatunamn och andra lokala ortnamn ska

följa vedertagna stavningsregler och skrivregler."  Det tycks alltså som om Stockholms namnberedning inte följer kulturminneslagen.

Är det fråga om påverkan från nutida anglosaxiskt skrivsätt?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

cj

18 oktober 2019 15:38

Efter en egen erfarenhet i ett fall som liknar det beskrivna, gjordes ett försök till undersökning (s.k. "research") hos Stockholms kommun för att få en bakgrund till orsaken till att kulturminneslagen inte följs lokalt. De svar som gavs var att

– det spelar väl ingen roll
– det är för besvärligt att byta
– det är för dyrt att byta

Ett element av sårad prestige kunde möjligen också förnimmas.

Till skillnad mot Stockholms kommun verkar SL genomgående försöka följa de svenska principerna för namngivning och stavning. Exempel är tunnelbanestationer och hållplatser som Farsta strand, Stora mossen och Hässelby gård. I Stockholm kranskommuner ser det också bättre ut. Järfälla har Barkarby torg och Skälby gård. Solna strandväg och Löfströms allé ligger i Solna respektive Sundbyberg.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...