Man tror inte det, men galenskaperna tar inget slut. Nu gick en mor till domstol för att på juridisk väg få in sin dotter i en berömd gosskör i Berlin.

Berlins förvaltningsdomstol kom idag med sitt beslut: Rätten till konstens frihet går före allt annat. Klagan avvisas:

https://www.faz.net/aktuell/feuilleton/buehne-und-konzert/gericht-weist-klage-ab-maedchen-darf-nicht-in-knabenchor-16336813.html

Jag har skrivit om det hela på LinkedIn under rubriken GENDER-GAGA GEBIERT NEUEN VOLLPFOSTEN. "Vollpfosten" är ett ord som man i dagens tyska använder för en hänsynslös galenpanna. "Gebiert" betyder "föder".

Gosskörer har en lång tradition i Tyskland som Thomaner i Leipzig eller Kreuzchor i Dresden. Klangen av en gosskör kan inte upprätthållas med flickor i kören, även om det i undantagsfall lär vara möjligt att lära sig den speciella klangen. Även den nioåriga flickans ansökan att begära en sådan flera år omfattande utbildning avvisade domstolen.

Frank-Michael Kirsch

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Angående insändaren "Märkligt att skriva "battlet" av signaturen EL på Minidebatt (Språkbruk) i Helsingborgs Dagblad:

På Min Mening den 24 juli anser signaturen EL att det är mycket märkligt av HD att skriva "battlet" i två artiklar om Kulla- och Bjärehalvön. Skribenten EL är förvånad att reportrarna  har ersatt ett vanligt heltäckande svenskt ord med ett engelskt i Helsingborgs Dagblad den 14 och 17 juli. Dessutom har ordet "battle" fått en svensk bestämd form, nämligen "battlet". Det är synnerligen märkligt! Exempel ur tidningen: "Vad säger du om att Kullahalvön vann battlet?"

Jag håller helt och hållet med skribenten EL. Jag är väldigt förvånad över Chefredaktör Jonas Kanjes försvar av ordvalet på "SVAR DIREKT" i tidningen samma dag. Han menar att "battle" är ett av de lånord som brukats flitigt de senaste åren. Sådana ord får i allmänhet svenska böjningar. Detta är faktiskt något helt nytt för undertecknad. Aldrig tidigare har jag upptäckt eller läst ordet "battle/battlet" i någon svensk text. På Facebook kanske??

Som medlem av Språkförsvaret är jag starkt kritisk till alla engelsk-svenska eller "svengelska" ord, ordkombinationer och former. Att använda det engelska ordet "battle/battlet" i svenska texter är "rött kort" som det heter på idrottsspråk.

I dagarna besökte jag Antikmässan i Helsingborg Arena. Vid entrén mottogs jag av vänliga tjejer i röda tröjor och ordet "Crew" på ryggen.Varför inte då meningen?  - Tjejerna i "Crewet" var trevliga när jag snabbt "cashade" min "ticket".  Snart kan vi också ta oss en promenad på SeaUet" i Helsingborg och sedan åker vi med "Forseaen" (färjan) över till Helsingör.

En rekommendation: Sluta med denna tramsiga och fåniga "svengelska" i framtiden! Det blir löjligt!  Är det kanske bara ett sätt att imponera?

C-G Pernbring                                                                                                                                                                   
 Helsingborg                                                                                                                                                                     
Medlem av Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är saxad från artikeln ”Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster” i Skolvärlden den 15/8.)

"Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.

Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.
Skolvärldens granskning visar att förstelärare som är anställda i privata aktiebolag har lägre genomsnittslön än exempelvis sina kommunalt anställda kolleger.

Men även bland förstelärare som är privat anställda finns det löneskillnader.
* Förstelärarna inom Kunskapsskolan till exempel, toppar de fyra största privata friskolekoncernernas (se grafik längre ner) egen löneliga med en genomsnittslön på drygt 44 109 kronor i månaden.
* I botten finns förstelärarna inom Internationella engelska skolan (IES) som i genomsnitt tjänar drygt 38 264 kronor i månaden.
* Det innebär än skillnad på 5 845 kronor i månaden eller 70 140 kronor per år jämfört med kollegorna i Kunskapsskolan.

– Jag är inte överraskad. Lärare inom IES ligger lågt. Bland LR:s medlemmar inom IES pratas det just nu mycket om lönerna. De måste höjas om företaget även i fortsättning vill vara en attraktiv arbetsgivare, säger Jessica Fryksten som är ordförande för LR:s förening inom Internationella engelska skolan.

Vad säger företaget när ni påtalar det?
– De säger att IES inte kan vara löneledande. Inför höstens lönerevision har vi dock fått igenom att 0,5 procentenheter – av den samlade lönepotten som är på tre procent – enbart ska gå till erfarna och legitimerade lärare. Det räcker så klart inte, men det är en början. Vi hoppas dessutom att det är något man kommer att fortsätta att göra under flera år framöver.

– I dag är det framför allt de erfarna lärarna som halkar efter lönemässigt, och så är det över hela Sverige. Ibland tjänar de till och med mindre än nya lärare, vilket är helt orimligt, säger Jessica Fryksten.
I den senaste delårsrapporten konstaterade Internationella engelska skolans tf vd Cecilia Marlow att företaget går bra.

”Tredje kvartalet (januari–mars) innebar en fortsatt stark tillväxt, +17,5 % jämfört med samma period föregående år, till följd av förvärv i Spanien och fler elever i Sverige. Marginalen förbättrades också tack vare en bättre balans mellan skolpengens och lärarlönernas respektive ökningstakter. Samtidigt kan vi se att det arbete vi lagt ner på att överklaga felaktiga skolpengsbeslut ger resultat. I Spanien fortsätter vi växa genom förvärv och verksamheten utvecklas som planerat väl”, skrev hon och konstaterade ”att lärarlöneökningarna har planat ut”.

Under det nuvarande verksamhetsårets första nio månader (juli–mars) ökade rörelseresultatet med 10,3 procent och uppgick till 137,6 miljoner kronor.

En del av det samlade överskottet har IES använt till att köpa skolor i Spanien. Idag äger koncernen fem skolor på den iberiska halvön med sammanlagt cirka 2 550 elever.
– Våra löner behöver öka. Eftersom företaget går med vinst så finns det dessutom utrymme att höja lönerna, säger Jessica Fryksten.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, reagerar på lönerna inom IES:
– Från Lärarnas Riksförbunds sida anser vi att det överskott som skolföretagen generar i Sverige ska återinvesteras i verksamheten och komma svenska skattebetalare till del. Att, som Internationella engelska skolan, betala låga löner samtidigt som man går med vinst, och dessutom skickar pengar utomlands, sticker ut extra mycket. Det är inte så att de inte kan höja lönerna om de vill.

– För den som vill vara en seriös aktör på den svenska skolmarknaden ingår det att bidra till att göra läraryrket attraktivt. En del är betala bra löner. Att inte göra det är att verkligen undandra sig sitt nationella ansvar, säger Åsa Fahlén.”

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Gant, som numera ägs av amerikaner men som har huvudkontor i Sverige, missar den bestämda artikeln "the" i "in end of August". Det låter lika dumt som "i slut av augusti"...

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Notisen i nr 8/2019 illustreras med bokstäverna å, ä och ö och med undertexten ”Vokaler under beskydd av Språkförsvaret” (1):

”Tack vare språklagen kunde Språkförsvaret och Olle Josephson, dåvarande chef för Språkrådet, initialt stoppa regeringens engelskspråkiga e-postadresser liksom att senare rätten att skriva forskningsansökningar, anställningsansökningar och bedriva befordringsärenden på svenska säkrades’, säger Per-Åke Lindblom på språkförsvaret.se. Men språklagen är behäftad med uppenbara brister och man måste skapa opinion mot engelskans expansion på svenskans bekostnad.

Efter en genomgång av de politiska partiernas inställning i språkfrågan säger språkvetaren Lena Lind Palicki att ’däremot går det inte att skönja något engagemang kring språkets ställning i det svenska samhället’. ’Det har återigen blivit populärt bland vissa politiska partier att ställa krav på invandrare, som inte har engelska som modersmål. De har fått hotbilden helt om bakfoten’, avslutar Lindblom.”

Observatör

1) Folket i Bild Kulturfront har noterat att Språkförsvaret använder å och ö i sin webbadress och att Språkförsvaret även propagerar för att andra svenska webbplatser ska använda dessa bokstäver, om de ingår i myndighetens, företagets eller organisationens namn. Det var länge sedan detta var ett tekniskt problem på internet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från P4 Dalarna)

Idag delas språkpriset Övdals-byönn av Älvdalens kommun ut. Gunnar Nyström, som studerat nordiska dialekter under sitt yrkesliv, är en glad pristagare som trots att han är född i Uppsala, har starka band till Älvdalen.

Lyssna på intervjun här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

..."Gängkriminaliteten" mot "Engelskspråkig undervisning", när det gäller politikers ovilja och/eller oförmåga att se samhällsproblem samt att ta tag i dessa.

Hur kan våra folkvalda inte inse att engelskspråkig undervisning i grund- och gymnasieskola är ett direkt hot mot svenskan som samhällsbärande språk på sikt och att företeelsen står i ren konflikt med den svenska språklagen som nu har tio år på nacken?

Det är hög tid att sätta stopp för denna koloniala verksamhet, en gång för alla.

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Häromdagen när jag likt Hjalmar Söderbergs huvudpersoner flanerade i Stockholm, dock inte på Östermalm utan på Södermalm, kom jag till Grindsgatan. Där blev jag varse två frisersalonger som låg mycket nära varandra på samma sida av gatan. Den ena hette ”Hair” och den andra ”Hårsvallet”. Om jag då hade behövt klippa mig skulle jag självfallet ha valt ”Hårsvallet”, det vill säga den frisersalong som står upp för svenskan, Sveriges huvudspråk.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)