Direktlänk till inlägg 16 juli 2019

Vad vill Moderaterna bevisa med sina språkkrav på invandrare?

Det tycks på senare tid ha utbrutit en tävlan mellan framför allt Moderaterna och Sverigedemokraterna om vilket parti som kan ställa de hårdaste språkkraven på invandrare.  I juni lade Sverigedemokraterna (SD) i Skurup en motion om att eleverna bara får tala svenska under lektioner (bortsett från rena språkämnen) och raster. Detta påminner om den hårdhänta språkuppfostran som förekom gentemot tornedalsfinska, samiska och älvdalska barn i Sverige långt in på 1900-talet, då de förbjöds att tala sina egna språk till och med på rasterna.


Under Järvaveckan i år lanserade Muf:s ordförande, Benjamin Dousa, kravet att invandrare som inte hade lärt sig svenska på två år skulle betala sina egna tolkkostnader.  Denna inställning har varit i säck innan den hamnade i påse. Redan 2006 lade Dansk Folkeparti fram en motion i folketinget, som gick ut på att tolkningsbiståndet skulle upphöra om vederbörande hade erhållit uppehållstillstånd i Danmark. Den gången avslogs motionen. I fjol infördes egenbetalning vid behov av tolk inom vården för personer skrivna i Danmark sedan mer än tre år. Enligt en dansk språkvetare har konsekvensen i praktiken blivit att många med bristfälliga danskkunskaper låter sina anhöriga tolka oauktoriserat.


Faktum är att Benjamin Dousa formulerade ett krav som var mer radikalt än det som Sverigedemokraterna drivit i region efter region i Sverige, nämligen att invandrare efter fem års vistelse i Sverige ska bekosta sin egen tolkning om de inte behärskar svenska språket. Lokalt går dock företrädare för SD längre: ”Orkar man inte lära sig svenska på två år kunde man lika gärna stanna kvar i sitt hemland (min fetstil)”, säger Lars Nyström i Skurup (Kvällsposten den 10/7). I den ”språkreform” som Ulf Kristersson/Kristina Axén Olin lanserade i Svenska Dagbladet den 30 juni föreslog de att rätten till betald tolk upphör för personer som har permanent uppehållstillstånd. Undantag ska göras vid brottmål eller utlänningsmål ”i de fall då det står klart att ett tolkbehov föreligger”.


Vad ligger bakom denna linje att begränsa rätten till tolkning för invandrare efter en viss tid, förutom att det är ren signalpolitik?


För det första utgår man från föreställningen att alla människor kan lära sig ett nytt språk tillräckligt väl på en viss tid, ja, till och med på två år. Om inte detta sker, beror det på att vederbörande är lat och inte har ansträngt sig tillräckligt mycket. Invandrare är förmodligen  lika lata eller lika lite lata som svenskar i gemen. Men människors förmåga att lära sig ett nytt språk varierar högst avsevärt; det beror på ålder, tidigare utbildning och språkkunskaper, språkliga handikapp som dyslexi med mera, språköra och t.o.m traumatiska upplevelser i samband med krig kan spela in. Jag har haft elever i svenska som andra språk, som har klarat rikstestet efter nio månader i Sverige, samtidigt som jag har haft elever som inte uppnått godkändnivå i svenska som andra språk hur mycket de än har försökt. Jag har haft elever i svenska med två svenska föräldrar, som har haft sämre resultat i läsförståelsetester i svenska än vad jag har haft i spanska, mitt fjärde språk. Att inbilla sig att alla människor kan lära sig ett språk på en viss bestämd tid, är ungefär lika dumt som att tro att alla 18-åringar kan lära sig att hoppa över 195 cm i höjd på två, tre eller fem år, bara de anstränger sig.


Däremot är det helt rätt att kräva utländska utbildare, som anställts för att undervisa på engelska inom den svenska högskolan, lär sig svenska inom exempelvis två års tid. Utländska lärare kan förväntas ha studievana och behärska fler än ett språk. Dessutom har de i så fall redan ett jobb.


För det andra anges ekonomiska skäl varför rätten till kostnadsfri tolkning bör slopas. Det är sant att de totala tolkningskostnaderna i Sverige numera uppgår till runt två miljarder kronor per år. Det är givet att Sverige har högre kostnader för tolkning än de nordiska grannländerna, eftersom Sverige har haft en större invandring än dessa. Det intressanta är emellertid per capita-kostnaden, det vill säga de totala tolkningskostnaderna dividerat med lämpligt avgränsat antal invandrare. I tolkutredningen (SOU 2018:83) anges att tolkbehov kvarstår för cirka hälften av populationen nyinvandrade efter fjorton år. Om detta är mycket eller lite, kan bara avgöras genom jämförelser med andra länder, företrädesvis i Västeuropa, med samma mottagningssystem som Sverige. Dessutom bör de verkliga skälen till varför runt hälften av invandrarna efter 14 år i Sverige fortfarande anser sig behöva tolk undersökas vetenskapligt, genom enkäter och intervjuer, i stället för att automatiskt utgå från att det skulle vara fråga om att de följer minsta motståndets lag.


Om kostnadsfri tolkning i fortsättningen ska villkoras i Sverige, kommer det främst att drabba de äldre och lågutbildade invandrarna, eftersom dessa har svårast att lära sig ett nytt språk. Det visar redan erfarenheterna från Danmark. Däremot finns det andra invandrare, som kan nyttja engelskans gräddfil. En invandrare som behärskar engelska eller har det som modersmål kan redan idag få jobb som lärare i högskolan, i engelskspråkiga friskolor och i databranschen med flera ställen. Gäller kravet på svenskkunskaper även dem?


För det tredje är rätten till tolkning en fråga om patientsäkerhet, rättssäkerhet och att överhuvudtaget bli förstådd vid kontakt med myndigheter. Tolkning är speciellt viktig i sjukvården, eftersom det kan handla om liv eller död. Det gäller såväl från patientens perspektiv som ur vårdpersonalens perspektiv, eftersom de senare naturligtvis vill kunna utgå från en korrekt diagnos. Att upprätthålla rättsäkerheten vid polisförhör och i domstol är självfallet också viktigt. Även i skolan finns behov av tolkning i samband med möten mellan skolpersonal och invandrarföräldrar. Det går inte förlita sig på att barn ska sköta tolkningen – det strider dessutom mot barnkonventionen – eller på släktingar.


Det är inte fel att kräva att tolkningssystemet ska vara kostnadseffektivt ur skattebetalarnas synpunkt, men man vinner ingenting på enkla och ogenomtänkta yxhugg.


Sist men inte minst måste frågan ställas om inte Moderaterna är tämligen inkonsekventa i sitt försvar av svenska språket och i stället till och med vurmar för engelskan. I samband med att Moderaterna besvarade Språkförsvarets enkät inför valet 2018 svarade Moderaterna att partiet inte såg något problem med skattefinansierad engelskspråkig undervisning i grundskola och gymnasium. Det hette att ”Att skolor har en möjlighet att erbjuda undervisning på engelska ökar mångfalden och kan berika elevernas språkkunskaper.” I fråga om svenskans ställning i EU föreslog Moderaterna att ”… att språkarbetet inom EU (ska) reformeras. I det ligger att avskaffa direkttolkningen och låta engelskan bli arbetsspråket.” Om detta förverkligas, kommer inte svenskan längre kunna användas från talarstolarna inom EU-apparaten, och inte heller något annat språk förutom engelskan. Det går direkt emot EU:s nuvarande mångspråkighetslinje: ”Respekt för den språkliga mångfalden utgör ett grundläggande värde för EU, liksom respekt för individen och öppenhet gentemot andra kulturer (”Faktablad om Europeiska unionen” ).” Inte ens britterna har drivit linjen att avskaffa direkttolkningen och göra engelska till arbetsspråk i EU, trots att det skulle ge dem med engelska som modersmål mycket stora fördelar.


Finansborgarrådet Anna König Jerlmyr i Stockholm har föreslagit att Internationella Engelska Skolan (IES) ska etablera en skola i Rinkeby (där 90 procent av invånarna har invandrarbakgrund), det vill säga att integrationen ska ske på engelska. I Vallentuna har den moderatstyrda alliansen varit så mån om att locka IES till kommunen att den har slutit ett avtal, som ger IES rätt att avsluta hyresavtalet efter fyra år samtidigt som kommunen då förbinder sig att stå för hyreskostnaderna för skolans lokaler i upp till 16 år. Avtalet underkändes av Förvaltningsrätten.  Ulf Kristersson föreslog själv i april 2018 att utländska lärare, läs engelskspråkiga sådana, ska kunna anställas i den svenska skolan utan att kunna svenska.


Kan man lita på ett partis språkpolitik, som säger att invandrare ska lära sig svenska, men samtidigt uppmuntrar engelskans frammarsch i Sverige?


Per-Åke Lindblom

 

Artikeln publicerades i en förkortad version i Dala-Demokraten den 14/7 och i ytterligare en version i Norrländska Socialdemokraten den 15/7.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Kajsa

16 juli 2019 20:28

Jättebra artikel! Hela diskussionen om tolkningen är ju totalt okunnig. Vad som borde lyftas fram är att man i rätten, i vården, i skolan, i migrationsärenden etc. måste anlita auktoriserade tolkar (som finns i de allra flesta i Sverige förekommande) språk för att komma bort från anhörigtolkning (och t o m tolkning av de egna barnen). Det förekommer alla möjliga rättsosäkra tolkningsvarianter, men det struntar naturligtvis moderaterna i. Skulle tro att majoriteten av dagens politiker har mkt begränsad erfarenhet av språkbranschen och därför hakar på förslag som anses spara pengar.

Bra rutet, alltså!

 
Ingen bild

Martin Andersson

16 juli 2019 21:35

På vilket sätt är det här en fråga för Språkförsvaret?
Jag finner det för övrigt fullt rimligt att man får betala tolkning själv efter en viss tid.

 
Ingen bild

Olof Flemström

17 juli 2019 12:18

Martin:
Det är en fråga för Språkförsvaret eftersom dessa partier med sin inkonsekvens i denna fråga försvagar det svenska språket. Samt om deras förslag går igenom slår hårt mot enskilda människor, som för dessa partier råkar ha fel etnicitet, utbildningsbakgrund, språköra osv, som framgår av artikeln.

Det kan vara rimligt beroende på sammanhang, tex vid privata ärenden. Men som Kajsa skriver i sin kommentar, så finns det sammanhang det är av intresse för samhället att det tolkas. Vi kan förlora mer pengar på att sätta oskyldiga bakom lås och bom, vars fängelsevistelse och framtida skadestånd för denna kostar eller felbehandlingar i vården som förutom lidande, kostar mycket mer i åtgärder.

Sedan om du av vill spara pengar så finns det för mig rimligare besparingar som många framstående ekonomer håller med om, t.ex att ta bort räntebidraget (17 miljarder, år 2017), helt fel att staten ska subventionera lån som gör att folk överköper sig. Samt RUT- och ROT-bidrag (15 miljarder, 2016), som utnyttjas av de mest välbeställda, som ändå skulle ha råd att betala allt ur egen ficka, istället för att pengarna stoppas in i hemtjänst och äldrevård, där de används av de som behöver det mest.

Då är nödvändig tolkkostnad för rättssäkerhet och rätt behandlingar en droppe i havet…

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

17 juli 2019 12:56

Språkförsvarets plattform är att försvara svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad, förorda mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Vi bedömer alla politiska partier utifrån denna plattform; det är själva poängen med plattformen. Faktum är att vi sedan vi bildades i något sammanhang har kritiserat alla partier för deras språkpolitik i det ena eller andra avseendet. Om du exempelvis anser att S, MP och V tillhör vänstern, så har alla dessa partier någon gång fått en släng av sleven av oss. Senast JO-anmälde vi Stefan Löfven för hans tal på engelska i EU-parlamentet. Var det högerpolitik?

Om det har gynnat svenska språket, har vi allierat oss med än den ena konstellationen av partier, än med den andra. Det kallas taktik. I samband med kampen för en svensk språklag 2005 stödde vi de borgerliga partierna och MP; inför slutbehandlingen av språklagen 2009 lade S och V fram förbättringsförslag, vilka vi stödde. Jag kan dokumentera vårt förhållande till de politiska partierna med massor av exempel. Hittills har alla riksdagspartier någon gång ställt upp på våra offentliga möten och debatter; det skulle aldrig gå, om de misstänkte att vi var associerade med ett bestämt parti. I Språkförsvarets styrelse finns olika partipolitiska uppfattningar företrädda, men de spelar en mycket begränsad roll när vi gör våra ställningstaganden utifrån plattformen.

Det sämsta med Moderaternas kampanj är att den drar bort uppmärksamheten från huvudfaran för svenskans vidkommande, nämligen hotet från engelskan. Dessutom är deras förslag i tolkningsfrågan ogenomtänkt och bygger inte på etablerad vetenskap. Man frågar sig vilka språkvetare och sociolingvister de egentligen konsulterat.

Det är för övrigt bättre att invandrare talar dålig svenska än att de börjar lära sig engelska i stället för svenska. Karolinska sjukhusets tidigare chef, en holländare, föredrog att kommunicera med sin personal på engelska i stället för på svenska. Han blev vid ett tillfälle i landstingsfullmäktige kritiserad för detta av en ledamot för V, vilket vi givetvis stödde. Vänsterpolitik?

P.S Det finns invandrare, som blir dementa på sin ålders höst, och glömmer den inlärda svenskan och bara kommer ihåg sitt modersmål. De kan ha bott i Sverige i decennier. Ska man förmena dem rätt till tolkning vid läkarbesök?

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

19 juli 2019 20:22

Företrädare för Moderaterna har hävdat att tolkningsutgifterna i Sverige, som uppgick till två miljarder 2018, sticker ut i Norden. Jag har varit inne på norska Integrerings- og mangfoldsdirektoriatets webbplats och hittat en del statistik angående tolkning i Norge. 2017 utfördes 746 000 tolkuppdrag i den offentliga sektorn till en kostnad av 829 miljoner kronor. 38 procent av tolkuppdragen utfördes av kvalificerade tolkar. De mest efterfrågade språken var arabiska, tigrinja, somaliska, polska och dari.
Är de svenska tolkningskostnaderna högre per capita än i Norge? Norge har 5,3 miljoner invånare, varav 12,5 % (2012: andelen har förmodligen stigit sedan dess), eller 660 000 personer, räknades som första och andra generationens invandrare. Det betyder att per capita-kostnaden var 1256 kr per invandrare 2017. Sverige har 10, 2 miljoner invånare, varav 23 %, eller 2346 000 individer räknades som första och andra generationens invandrare. Tolkningskostnaderna dividerat med antalet invandrare blir 853 kronor. Enligt denna överslagsberäkning finns det alltså inget som talar för att Sverige skulle ha högre tolkningskostnader per invandrare än Norge. Observera att det är en överslagsberäkning; jag har varit tvungen att använda siffror från olika år.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 18 mars 13:00

”I spalten ’Kort fråga, kort svar’ har redaktionen för radiostationen SWR3 i Tyskland undersökt frågan om hur många ord det tyska ordförrådet innehåller. Hanna Gottschalk från Föreningen för det tyska språket i Mannheim förklarar at...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 mars 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Magnus Uggla & Tommy Körberg - Moder Svea    Söndagens svenskspråkiga dikt   Vår nationalsymbol kallas Svea hon försåldes i morse på rea. Det nationella är slut så nu kastas hon ut och förresten s...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 16 mars 12:37

På ditt modersmål kan du säga vad du vill, på andra språk det du kan!   Ovanstående är värt att betänka för alla de som medvetet eller omedvetet verkar för att ge engelskan en allt större betydelse i vårt samhälle och på vårt modersmåls bekostnad...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 15 mars 14:34

  Det sägs ganska allmänt bland lingvister att lånord (ett ganska fånigt ord då det sällan eller aldrig handlar om ett lån och en generös långivare)  inte utgör något hot mot ett språk. Och så brukar det komma en långdragen historia där man har svå...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 14 mars 08:00

  Så var då den svenska delen av melodifestivalen över för den här gången. Det blev precis som i Vasaloppet: norrmännen vann. Men hur gick det till?   Med ett litet undantag så var som vanligt alla bidrag på engelska. Inte nog med det, man har ...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Juli 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards