Alla inlägg under juli 2019

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 20 juli 18:18

Ur programbeskrivningen:


I en tid när nästan all offentlig debatt på ett eller annat sätt handlar om migration är det naturligt att ställa frågan om invandringens påverkan på språkutvecklingen. Hur påverkar invandringen det svenska språket? Språkvetaren Mikael Parkvall berättar hur det sett ut historiskt och hur det svenska språket utvecklas. Inspelat den 25 april 2019 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier.


Se föreläsningen här!


Föreläsningen ligger kvar till den 30 juni 2020.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 19 juli 19:00


 


...inte Sale!

 
Sunt förnuft
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 19 juli 16:09

När man i dagspressen talar om framtida händelseförlopp användes såvitt jag vet verbet skall framför infinitiv av huvudverb. Synonymt kan kommer att användas.


Men allt oftare ser jag journalister använda bara kommer utan att. Har ni gjort samma upptäckt? I Svenska akademiens språklära, den lilla, ser jag inte detta uttryck för bekvämlighet som godtagbart. Vad tycker ni?


Vänligen

Stig Hallgren

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 18 juli 12:02

I artikeln ”Jag blev först göteborgare och sedan svensk” i Göteborgs-Posten skriver Marina Ferhatovic, ursprungligen från Bosnien:


”Jag brukar säga att jag först blev göteborgare och sedan svensk. Medan Sverige var något stort och abstrakt var Göteborg det jag såg, andades, tog på och rörde mig i. Även den svenska som jag så småningom började tala hade, utan att jag själv hade förstått det, en göteborgsk melodi. Så lågmält och friktionsfritt. Utan att jag ens tänkte på det, hade jag blivit göteborgare. Det är en trygg plats att vila på när debatten om invandring och segregation blir för uppskruvad.


Ja, vi lever i en på många sätt delad stad och det rör upp känslor. Jag vill inte förringa oron som många känner men efter att ha levt i en integrationsprocess i över två decennier har jag ett kanske lugnande besked. Integration är något oundvikligt. Mer än så – integration är en naturkraft. Den sker ständigt i bakgrunden, i vardagen, i det lilla. I de minnen vi skapar. I de människor vi blir förälskade i. I våra medhavda språk som gradvis eroderar och i det nya språket som blir våra barns första språk.”


(Denna nätdagbok ät knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 17 juli 12:00

På fredagen dök en riktig språkkämpe från Skottland upp i Älvdalen och blev imponerad av Ulum Dalskas och älvdalingarnas kamp för sitt unika språk – älvdalskan.

- Tänk om det fanns lika stort intresse för gäliskan bland ungdomarna i Skottland, Irland, Wales, Manx eller Bretagne för sina språk, sa han. Och han hoppades på ett framtida samarbete med Älvdalen och Ulum Dalska.


 

Bild: Ulla Schytt visar upp det imponerande sällskapsspel som hon och flera i Ulum Dalska har gjort.


Fañch Bihan-Gallic är doktorand vid universitetet i Aberdeen i Skottland. Hans doktorsavhandling ligger inom ämnet sociolingvistik.


Han bor i Edinburgh men härstammar från Bretagne i Frankrike, där man pratar bretonska, ett erkänt minoritetsspråk. Gäliska talas i Skottland, på Irland, i Wales, på ön Man och i Bretagne, Wales och Cornwall pratar man brittaniska språk. Språken är sinsemellan ganska så olika, men tillhör samma språkfamilj och har ungefär samma problem i alla de länder som de talas:


- Det är de äldre som pratar gäliska och trots att det på många håll är obligatoriskt ämne i skolan så finns det inte så stort intresse bland de unga att tala sina språk i vardagen, berättade han då han på fredagen träffade Ulla Schytt, Ing-Marie Bergman och Emil Eriksson från föreningen Ulum Dalska.


 

Bild: Fañch Bihan-Gallic , som kommer från en kampgrupp som kämpar för gäliskans överlevnad som språk, besökte Älvdalen och blev mäkta imponerad. Här tillsammans med Ulla Schytt och Emil Eriksson i Ulum Dalska.


För att råda bot på detta och få barn och ungdomar att prata gäliska har Fañch Bihan-Gallic  engagerat sig i språkföreningen Misneachd som kämpar för just detta.


I Älvdalen fick Fañch information om Ulum Dalskas och älvdalingarnas långvariga kamp för att få det älvdalska språket att överleva.


Han blev mäkta imponerad av att antalet talare av älvdalska ökar bland de unga och att Ulum Dalska riktar in sitt arbete just mot barn och unga, särskilt mycket nu genom det stora projektet Willum og Bellum som påbörjades i år.


All den information som Fañch Bihan-Gallic fick under sitt korta älvdalsbesök ska nu redigeras och användas på den hemsida som organisationen Misneachd sköter.


 

Bild: De fina teckningarna med älvdalska texter som sitter inne på Coop Konsum i Älvdalen var en sak som imponerade på den besökande skotten.


Fañch Bihan-Gallic menade att de problem som både gäliskan och älvdalskan upplever inte bara är språkliga problem.


- Det är också ett socialt och ekonomiskt problem som hänger ihop med regeringarnas politik när det gäller glesbygd och storstäder, sa han bland annat.


Fañch Bihan-Gallic hoppades att det skulle kunna bli ett samarbete mellan hans organisation och Ulum Dalska i framtiden.


- Och nu ska jag lära mig älvdalska, avslutade han sitt besök med.


Text och foto: Björn Rehnström

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 17 juli 08:00

... "trots" svenskt namn.


 

 
Tänka sig!
 

Också språkförsvarare 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 16 juli 11:52

Riksmålsforbundet skickade in synpunkter och förslag till Kulturdepartementet den 3 maj 2019, däribland:

 

”• Lovfest norsk som hovedspråk i Norge: Det økende presset fra engelsk gjør det nødvendig å lovfeste bruk av norsk som hovedregel i offentlig virksomhet og i undervisningssektoren. Fremmedspråk skal bare unntaksvis brukes som fellesspråk. En slik lov vil sende et sterkt signal også til privat sektor om at samfunnet regner norsk som hovedspråket. Språket er vår viktigste kulturverdi og uløselig knyttet til både vår nasjonale og personlige identitet. Hittil har vi tatt det som en selvfølge at bokmål og nynorsk utgjør vårt nasjonalspråk. Det er vårt ansvar som kulturnasjon å ta godt vare på det, og en egen språklov er et nødvendig virkemiddel i en stadig mer globalisert verden. Loven må også ivareta norsk tegnspråk, samisk og de andre anerkjente regions- eller minoritetsspråkene i Norge.”


Läs hela skrivelsen här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 16 juli 08:00

Det tycks på senare tid ha utbrutit en tävlan mellan framför allt Moderaterna och Sverigedemokraterna om vilket parti som kan ställa de hårdaste språkkraven på invandrare.  I juni lade Sverigedemokraterna (SD) i Skurup en motion om att eleverna bara får tala svenska under lektioner (bortsett från rena språkämnen) och raster. Detta påminner om den hårdhänta språkuppfostran som förekom gentemot tornedalsfinska, samiska och älvdalska barn i Sverige långt in på 1900-talet, då de förbjöds att tala sina egna språk till och med på rasterna.


Under Järvaveckan i år lanserade Muf:s ordförande, Benjamin Dousa, kravet att invandrare som inte hade lärt sig svenska på två år skulle betala sina egna tolkkostnader.  Denna inställning har varit i säck innan den hamnade i påse. Redan 2006 lade Dansk Folkeparti fram en motion i folketinget, som gick ut på att tolkningsbiståndet skulle upphöra om vederbörande hade erhållit uppehållstillstånd i Danmark. Den gången avslogs motionen. I fjol infördes egenbetalning vid behov av tolk inom vården för personer skrivna i Danmark sedan mer än tre år. Enligt en dansk språkvetare har konsekvensen i praktiken blivit att många med bristfälliga danskkunskaper låter sina anhöriga tolka oauktoriserat.


Faktum är att Benjamin Dousa formulerade ett krav som var mer radikalt än det som Sverigedemokraterna drivit i region efter region i Sverige, nämligen att invandrare efter fem års vistelse i Sverige ska bekosta sin egen tolkning om de inte behärskar svenska språket. Lokalt går dock företrädare för SD längre: ”Orkar man inte lära sig svenska på två år kunde man lika gärna stanna kvar i sitt hemland (min fetstil)”, säger Lars Nyström i Skurup (Kvällsposten den 10/7). I den ”språkreform” som Ulf Kristersson/Kristina Axén Olin lanserade i Svenska Dagbladet den 30 juni föreslog de att rätten till betald tolk upphör för personer som har permanent uppehållstillstånd. Undantag ska göras vid brottmål eller utlänningsmål ”i de fall då det står klart att ett tolkbehov föreligger”.


Vad ligger bakom denna linje att begränsa rätten till tolkning för invandrare efter en viss tid, förutom att det är ren signalpolitik?


För det första utgår man från föreställningen att alla människor kan lära sig ett nytt språk tillräckligt väl på en viss tid, ja, till och med på två år. Om inte detta sker, beror det på att vederbörande är lat och inte har ansträngt sig tillräckligt mycket. Invandrare är förmodligen  lika lata eller lika lite lata som svenskar i gemen. Men människors förmåga att lära sig ett nytt språk varierar högst avsevärt; det beror på ålder, tidigare utbildning och språkkunskaper, språkliga handikapp som dyslexi med mera, språköra och t.o.m traumatiska upplevelser i samband med krig kan spela in. Jag har haft elever i svenska som andra språk, som har klarat rikstestet efter nio månader i Sverige, samtidigt som jag har haft elever som inte uppnått godkändnivå i svenska som andra språk hur mycket de än har försökt. Jag har haft elever i svenska med två svenska föräldrar, som har haft sämre resultat i läsförståelsetester i svenska än vad jag har haft i spanska, mitt fjärde språk. Att inbilla sig att alla människor kan lära sig ett språk på en viss bestämd tid, är ungefär lika dumt som att tro att alla 18-åringar kan lära sig att hoppa över 195 cm i höjd på två, tre eller fem år, bara de anstränger sig.


Däremot är det helt rätt att kräva utländska utbildare, som anställts för att undervisa på engelska inom den svenska högskolan, lär sig svenska inom exempelvis två års tid. Utländska lärare kan förväntas ha studievana och behärska fler än ett språk. Dessutom har de i så fall redan ett jobb.


För det andra anges ekonomiska skäl varför rätten till kostnadsfri tolkning bör slopas. Det är sant att de totala tolkningskostnaderna i Sverige numera uppgår till runt två miljarder kronor per år. Det är givet att Sverige har högre kostnader för tolkning än de nordiska grannländerna, eftersom Sverige har haft en större invandring än dessa. Det intressanta är emellertid per capita-kostnaden, det vill säga de totala tolkningskostnaderna dividerat med lämpligt avgränsat antal invandrare. I tolkutredningen (SOU 2018:83) anges att tolkbehov kvarstår för cirka hälften av populationen nyinvandrade efter fjorton år. Om detta är mycket eller lite, kan bara avgöras genom jämförelser med andra länder, företrädesvis i Västeuropa, med samma mottagningssystem som Sverige. Dessutom bör de verkliga skälen till varför runt hälften av invandrarna efter 14 år i Sverige fortfarande anser sig behöva tolk undersökas vetenskapligt, genom enkäter och intervjuer, i stället för att automatiskt utgå från att det skulle vara fråga om att de följer minsta motståndets lag.


Om kostnadsfri tolkning i fortsättningen ska villkoras i Sverige, kommer det främst att drabba de äldre och lågutbildade invandrarna, eftersom dessa har svårast att lära sig ett nytt språk. Det visar redan erfarenheterna från Danmark. Däremot finns det andra invandrare, som kan nyttja engelskans gräddfil. En invandrare som behärskar engelska eller har det som modersmål kan redan idag få jobb som lärare i högskolan, i engelskspråkiga friskolor och i databranschen med flera ställen. Gäller kravet på svenskkunskaper även dem?


För det tredje är rätten till tolkning en fråga om patientsäkerhet, rättssäkerhet och att överhuvudtaget bli förstådd vid kontakt med myndigheter. Tolkning är speciellt viktig i sjukvården, eftersom det kan handla om liv eller död. Det gäller såväl från patientens perspektiv som ur vårdpersonalens perspektiv, eftersom de senare naturligtvis vill kunna utgå från en korrekt diagnos. Att upprätthålla rättsäkerheten vid polisförhör och i domstol är självfallet också viktigt. Även i skolan finns behov av tolkning i samband med möten mellan skolpersonal och invandrarföräldrar. Det går inte förlita sig på att barn ska sköta tolkningen – det strider dessutom mot barnkonventionen – eller på släktingar.


Det är inte fel att kräva att tolkningssystemet ska vara kostnadseffektivt ur skattebetalarnas synpunkt, men man vinner ingenting på enkla och ogenomtänkta yxhugg.


Sist men inte minst måste frågan ställas om inte Moderaterna är tämligen inkonsekventa i sitt försvar av svenska språket och i stället till och med vurmar för engelskan. I samband med att Moderaterna besvarade Språkförsvarets enkät inför valet 2018 svarade Moderaterna att partiet inte såg något problem med skattefinansierad engelskspråkig undervisning i grundskola och gymnasium. Det hette att ”Att skolor har en möjlighet att erbjuda undervisning på engelska ökar mångfalden och kan berika elevernas språkkunskaper.” I fråga om svenskans ställning i EU föreslog Moderaterna att ”… att språkarbetet inom EU (ska) reformeras. I det ligger att avskaffa direkttolkningen och låta engelskan bli arbetsspråket.” Om detta förverkligas, kommer inte svenskan längre kunna användas från talarstolarna inom EU-apparaten, och inte heller något annat språk förutom engelskan. Det går direkt emot EU:s nuvarande mångspråkighetslinje: ”Respekt för den språkliga mångfalden utgör ett grundläggande värde för EU, liksom respekt för individen och öppenhet gentemot andra kulturer (”Faktablad om Europeiska unionen” ).” Inte ens britterna har drivit linjen att avskaffa direkttolkningen och göra engelska till arbetsspråk i EU, trots att det skulle ge dem med engelska som modersmål mycket stora fördelar.


Finansborgarrådet Anna König Jerlmyr i Stockholm har föreslagit att Internationella Engelska Skolan (IES) ska etablera en skola i Rinkeby (där 90 procent av invånarna har invandrarbakgrund), det vill säga att integrationen ska ske på engelska. I Vallentuna har den moderatstyrda alliansen varit så mån om att locka IES till kommunen att den har slutit ett avtal, som ger IES rätt att avsluta hyresavtalet efter fyra år samtidigt som kommunen då förbinder sig att stå för hyreskostnaderna för skolans lokaler i upp till 16 år. Avtalet underkändes av Förvaltningsrätten.  Ulf Kristersson föreslog själv i april 2018 att utländska lärare, läs engelskspråkiga sådana, ska kunna anställas i den svenska skolan utan att kunna svenska.


Kan man lita på ett partis språkpolitik, som säger att invandrare ska lära sig svenska, men samtidigt uppmuntrar engelskans frammarsch i Sverige?


Per-Åke Lindblom

 

Artikeln publicerades i en förkortad version i Dala-Demokraten den 14/7 och i ytterligare en version i Norrländska Socialdemokraten den 15/7.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se