Alla inlägg under juni 2019

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 juni 2019 08:00

I tisdags berättade Philip Teir i Dagens Nyheter om den finländska regeringsbildningen och regeringsprogrammet. Åtmintone ett av förslagen i progammet hade språkpolitisk relevans:

”En överraskande nyhet är ett förslag om att återinföra den obligatoriska 'studentsvenskan' som slopades 2005. Idag är det kinte längre nödvändigt att skriva svenska in studentexamen i finskspråkiga gymnasier, vilket resulterat i att bara hälften av alla studenter gör det.

Många betecknade den tidigare regeringen, ledd av Centerns Juha Sipilä, som en katastrof för svnska språkets ställning, eftersom det fanns ministrar som direkt motarbetade Finlands officiella tvåspråkighet. I Rinnes regering sitter nu Svenska Folkpartiet, som har fått två poster: justitieminister Anna-Maja Henriksson, och en minister med ansvar för nordiskt samarbete, Thomas Blomqvist. Vänsterförbundets ordförande, Li Andersson, som önskat bli undervisningsminister, är också finlandssvensk.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 juni 2019 08:00

Läser varje dag ledarartiklarna i HD med intresse. Följaktligen läste jag även huvudledaren ”Ett ödesår för unionen och för Europa” den 7 januari. 2019.


Jag måste emellertid för ledarskribenten påpeka följande: Jag tror inte att de europeiska ”grundlagsfäderna” Jean Monnet och Rober Schumann tänkte på engelska: ”an ever closer union” (som anges i ledaren). De var ju fransmän. Och franskan var huvudspråk i EEC/EU under lång tid.


Ja, ända fram till att de amerikaniserade skandinaviska länderna och givetvis Storbritannien blev medlemmar. Här följer ett personligt försök till översättning till franska.


Kanske tänkte Monnet/Schumann på franska enligt följande ”Une union de plus en plus étroite” (Ett ständigt djupare samarbete).


Som vanligt när det gäller EU så understrykes i huvudsak bara betydelsen av ekonomiskt och politiskt samarbete inom unionen.


I ledaren ställs denna gång också frågan: Varför har populistiska partier i Europa framgångar idag? Den frågan besvaras emellertid inte.


C-G Pernbring

Helsingborg


(Insändaren tidigare publicerad i Helsingborgs Dagblad 19/1 2019)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 juni 2019 08:00

 Riksdagens ombudsmän – JO

Box 16327

10326 Stockholm

ANMÄLAN

Den 3 april höll statsminister Stefan Löfven ett tal på engelska i EU-parlamentet. Detta tal har senare inte översatts till svenska. När en medlem i Språkförsvaret, Magnus Hansson, kritiserade att Stefan Löfven inte talade på svenska i EU-parlamentet och uraktlåtenheten att översätta talet till svenska, fick han följande svar från Stina Garefelt på Regeringskansliets kommunikationsenhet:


”Statsministern talade engelska eftersom det är fler i Europaparlamentet som förstår engelska än svenska. Så han använde engelska av ren artighet. Talet skrevs direkt på engelska så det finns tyvärr ingen översättning till svenska.” 


Svaret utmanar löjet.


För det första har EU ett mycket välutvecklat simultantolkningssystem. Detta har utvecklats just för att parlamentsledamöter och andra ska kunna använda sina modersmål i EU:s verksamhet.


För det andra tycks Regeringskansliet tro att om en svensk regeringsföreträdare talar engelska i EU-parlamentet, så behövs inte längre någon tolkning. Men alla anföranden i plenum tolkas automatiskt till alla officiella EU-språk. Det betyder att Löfvens anförande också tolkades till svenska.


För det tredje – vilka efterfrågade egentligen denna artighet? Tolkarna? De var ändå i full verksamhet. Dessutom föredrar tolkarna att talarna använder sina egna modersmål på grund av att den ofta förekommande brytningen försvårar hörförståelsen. Många ledamöter och regeringsföreträdare i EU-parlamentet överskattar dessutom sannolikt sina kunskaper i engelska. De som har engelska som modersmål (d.v.s. ledamöter från Storbritannien och tvåspråkiga ledamöter från Irland och Malta) är i minoritet i EU-parlamentet. Alla andra kunde lyssna på en tolkning till det egna språket. Det är naturligtvis sant att fler ledamöter i EU-parlamentet förstår engelska än svenska. Men vad hade statsministerns engelska tal med artighet att göra?  Detta argument vore bara relevant om det hade saknats tolkningsmöjligheter.


För det fjärde: Sveriges riksdag antog enhälligt 2009 en språklag, vilken stadgar:

”13 § Svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas.”


På vilket sätt värnas svenskan i EU genom att den inte används?  Det enda sättet att värna ett språk i EU-sammanhang består i att använda det.  I ett efterföljande svar till Magnus Hansson påpekade Stina Garefelt att den dåvarande regeringen i lagförslaget (prop. 2008/09:153) inte ansåg det motiverat att ställa upp ett generellt krav att den som företräder Sverige i EU ska använda svenska ”utan utrymme lämnades att anpassa val av språk efter situation och företrädare”. Då inställer sig följdfrågan: På vad sätt motiverade situationen och företrädaren denna gång valet av engelska? De förklaringar som anförts om artighetsskäl och att fler i EU-parlamentet förstår engelska än svenska är nonsensargument.


Slutligen: Det finns alltså ingen översättning av talet till svenska. Även på denna punkt bryter Regeringskansliet mot språklagen:


”5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till (vår fetstil) och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.”


Vad menas med att ”ha tillgång till”? Om Löfvens tal bara finns på engelska, så är det fullständigt uppenbart att svenska medborgare inte har tillgång till det – på svenska. I samma lagförslag, till vilket Stina Garefelt hänvisar, heter det på sidan 38:


”Vi anser, som tidigare nämnts, att frågan om översättning av handlingar till svenska är central när det gäller allmänhetens insyn i EU-arbetet och för undvikande av domänförluster för svenskan.”


I och med att en så stor del av EU:s lagstiftning numera har direkt återverkan på svenska förhållanden, måste EU-apparaten, inklusive EU-parlamentet, idag räknas som en svensk domän. På vilket sätt underlättas allmänhetens insyn i EU-arbetet och undviks domänförluster genom att Stefan Löfvens tal inte har översatts till svenska?


Språkförsvaret anser därför att Riksdagens ombudmän – JO skall uppmana regeringen att i fortsättningen se till att regeringens företrädare håller sina tal på svenska inför EU-parlamentet och att den säkerställer att tal som av någon anledning hållits på annat språk än svenska i officiella sammanhang alltid översätts till svenska.


Språkförsvarets styrelse

2/6 2019


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mats Wilander, den kände tennisspelaren, intervjuades i dagens Kvällsposten och sade apropå sina kunskaper i engelska:


'"– Det Sverige jag växte upp i finns inte kvar på samma sätt riktigt. Tennisbanan där jag växte upp finns inte kvar, det har blivit fabriksförråd där nu. Det är klart att jag saknar min familj och jag saknar språket. Det spelar ingen roll hur bra engelskan blir för den blir aldrig så bra att man helt förstår historia, kultur och humor i Amerika om man inte har vuxit upp där, säger Wilander när han träffar Kvällsposten i samband med ett kort besök i Sverige.


Han lyfter fram husguden Bob Dylan för att förklara vad han menar.

– Man kan läsa hans texter och förstå dem, men när han menar något annat så kanske man inte förstår. Förstår du? Det är stor skillnad. Därför saknar jag Sverige, givetvis."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 juni 2019 08:00

I nr 2/2019 av Språknytt, organ för det norska Språkrådet, skriver Sigve Gramstad bland annat:

 

”Retten til språk, også minoritetsspråk, er eit grunnvilkår i eit demokrati. Rett til og vilkår for bruk av minoritetsspråk må fastsetjast i lovs form. Lov føreset ein nasjonal politisk diskusjon, og reglar som er fastsette i eller i medhald av lov, treng dermed ikkje å bli avgrensa til statsorgan, men kan gjelda for heile samfunnet. Ei lov er òg eit prinsipielt vern mot misbruk eller utvatning av reglane, ettersom lovendring krev ny nasjonal politisk diskusjon og vedtak i Stortinget.


I ei ny språklov bør det for det første slåast fast at språkvern er eit viktig demokratisk og kulturelt grunnprinsipp. Retten til å ytra seg på sitt språk og aksept for språket som ein integrert del av norsk kultur og tradisjon må sjåast i samanheng med ei plikt for staten til å halda språket i hevd og gjera det tilgjengeleg i samfunnet.


I formålsdelen av språklova bør det òg slåast fast at norsk er nasjonalspråket i Noreg, og at det skal kunna brukast i alle samanhengar, når ikkje anna er særskilt fastsett. Det siste kan t.d gjelda bruk av samisk. På den måten kan lova òg vera med på å hindra at engelsk trengjer til side norsk som bruksspråk. Det bør vidare markerast i lova at det finst to norske språk, bokmål og nynorsk. Nemninga «målform» (for å skilja dei to norske språka) skaper uklarheit og bør avskaffast.


Ei språklov bør vera ei generell, overgripande lov, og ho bør supplerast med reglar i spesiallover, som lov om opplæring. Men all regulering i spesiallov må vera i samsvar med formålet i språklova. Det er òg heilt avgjerande at tilsynet med at språkreglane blir etterlevde, femner om alle samfunnsområde.”


Den språklag som antogs 2009 av en enhällig riksdag i Sverige följdes aldrig upp med speciallagar eller särskilda förordningar, exempelvis en ny högskoleförordning. Denna brist har kritiserats av Språkförsvaret liksom det faktum att den svenska språklagen enbart är en skyldighetslag i stället för en kombinerad skyldighets- och rättighetslag, att språklagens räckvidd begränsas till det så kallade kärnområdet samt att språklagen inte anger några sanktionsmöjligheter.


En norsk språklag verkar för övrigt närma sig målsnöret.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 juni 2019 08:00

 



...för att arrangemanget inte benämns "Dance Festival", eller dylikt!

 
Sunt förnuft
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kommentarer överflödiga!

 
Också språkförsvarare
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I oktober i Stockholm skall ett rent engelskspråkigt arrangemang med svensktalande äga rum: Cheetah Disruptive Innovation Program.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
<<< Juni 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards