Den lokala Hemköpsbutiken har tidigare haft två stora flaggor för språkval. Kan ni gissa vilka? Just det, svenska och engelska! Det som har stört mig har varit att det har handlat om två jämnstora flaggor, sida vid sida, som om vi har två officiella språk i detta land. Engelska är inte ens ett officiellt minoritetsspråk i Sverige och ska därför inte ges en sådan status heller. Nu har Hemköp tagit ett partiellt steg i rätt riktning: Svenska är förvalt och den som vill ha engelska måste aktivt välja det.

Den engelska flaggan för övrigt är liten (se bilden) och sitter i ena hörnet, inte stor och blaffig som tidigare.

Detta kallar jag för positiv (för att använda en populär term bland politiker) signalpolitik!

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från EU-parlamentets webbplats. Se också ett tidigare inlägg  i denna nätdagbok)

EU har 24 officiella språk. Detta innebär att alla medborgare har tillgång till och bättre kan förstå den EU-lagstiftning som berör dem. Medborgarna kan interagera med EU-institutionerna genom att exempelvis inge framställningar eller begära information på något av de officiella språken, och de kan följa debatterna i Europaparlamentet via direktsändning på internet.

Men det är även viktigt att parlamentsledamöterna har möjlighet att tala, lyssna, läsa och skriva på sitt eget språk, eller på vilket annat av EU:s officiella språk som helst. Detta är en följd av den grundläggande demokratiska principen om att varje EU-medborgare kan väljas till ledamot av Europaparlamentet, även om han eller hon inte talar något främmande språk. Ledamöterna är valda för att företräda intressena för de medborgare som ger dem sin röst och inte på grundval av sina språkkunskaper. Och för att garantera samma arbetsvillkor för alla ledamöter måste de ha full tillgång till information på sina respektive språk. Ledamöternas anföranden på ett officiellt språk simultantolkas till övriga officiella språk och officiella texter översätts till samtliga 24 språk. För att EU-lagstiftningen ska kunna tillämpas direkt eller införlivas i nationell lagstiftning måste den först översättas till varje medlemsstats officiella EU-språk. Medborgarna kan begära och få ut information på vilket som helst av de officiella språken.

Kroatiens EU-inträde 1 juli 2013 innebar att det sammanlagda antalet officiella språk ökade till 24: Bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.

Förenade kungarikets utträde ur EU kommer som sådant inte att innebära att engelska avskaffas som ett officiellt språk. Alla regeringar inom EU skulle enhälligt behöva besluta om detta och eftersom engelska också är ett officiellt språk i Irland och Malta verkar en sådan möjlighet avlägsen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SIS meddelar i ett pressmeddelande från den 7 maj:

”Den nästan 100-åriga svenska standardiseringsorganisationen SIS byter namn och visuell identitet. Förkortningen har hängt med sedan 1922 men namnet har ändrats flera gånger. – De senaste åren har vi moderniserat den svenska standardiseringsverksamheten, så nu fräschar vi också upp vårt utseende. Vi ändrar också vårt namn från Swedish Standards Institute till Svenska institutet för standarder så att vårt namn stämmer överens med förkortningen SIS, säger Thomas Idermark, vd.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vilka språk växlar då Löfven själv mellan i EU-sammanhang? Engelska och... engelska? Svenska, vilket vore det fullständigt naturliga, är det då inte!

Löfven har, liksom många svenska politiker i EU, inte vett att använda sitt modersmål. Detta fast de har rätt till det och trots att där finns utmärkta tolkresurser.

Det kallas av vissa för artighet. Själv vill jag benämna det språklig masochism.

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Aftonbladet har i anglofåneriets anda döpt sin dagliga nyhetspodd till ”Aftonbladet Daily”. Med tanke på att Aftonbladet vänder sig till svenskspråkiga lyssnare och att svenska är huvudspråket i Sverige vore det väl i allsin dar lämpligare att kalla podden ”Aftonbladet dagligen” eller ”Aftonbladet dag för dag”!

Svengelskan i Sverige börjar bli outhärdlig. Ett annat exempel på detta är Kristdemokraternas valslogan inför EU-valet: ”MAKE EU LAGOM AGAIN”. Tillåt mig tvivla på att en sådan valslogan vinner många röster!

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

..., som upplysning till de som inte känner till eller vill kännas vid att finlandssvenskarna existerar!

(Ber att i sammanhanget få påminna om att Åland är enspråkigt svenskspråkigt, med allt vad det innebär.

Det finns till och med fortfarande en mindre mängd svensktalande i Estland, framförallt vid kusten och på öarna.)

Per-Owe

Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige 

Finlandssvensk samling 

Svenska Folkpartiet

Tankesmedjan Magma

Svenska folkskolans vänner

Hufvudstadsbladet

Vasabladet 

Hanken Svenska Handelshögskolan 

Åbo Akademi 

Svenska Teatern 

Svenska Yle 

 Svenska Yle Vega

Per-Owe

P. S. Det finns ytterligare finlandssvenska webbsidor förtecknade i denna sektion på Språkförsvarets webbplats  och dessutom hundratals artiklar om svenska språkets ställning och roll i Finland i denna sektion.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Women’s Corner” är ett projekt som Kulturhuset Stadsteatern genomför i samarbete med Stockholms Kvinnohistoriska. Varför har detta projekt ett engelskt namn? Varför kallas det inte för ”Kvinnohörnan”? Så här står det på Kulturhuset Stadsteaterns webbplats:

”Women’s corner

Studion

Lyssna till en eller flera kvinnors berättelser. Ta mikrofonen och berätta din!

Under ett antal fredagar bjuder vi in till samtal där kända och okända personer berättar sin historia och om en händelse som gjort avtryck i deras liv – och samhället. 

Var själv gärna med och bidra till historien genom att berätta din eller en annan kvinnas historia som är värd att lyftas fram.”

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Var inne i Helsingborg i dagarna. Nu inför EU-valet den 26 maj börjar flera valaffischer för partierna att dyka upp i staden. I närheten av stadsbiblioteket delade också några valarbetare ut broschyrer inför valet. Jag fick en hel del olika partiers valbroschyrer i min hand. När jag kom hem började jag studera dem noga.

Oj, men vad är nu detta! Jag hade Kristdemokraternas/KD valbroschyr framför mig. Broschyren är inte särskilt stor (A5-storlek).  På bilden på broschyrens första sida presenteras KD: s två toppkandidater till EU-parlamentet, Sara Skyttedal och David Lega. De står där tillsammans med KD-partiledaren Ebba Busch Thor. Så långt är allt väl!

Men vad är nu detta för en märklig valslogan på "svengelska"? Med stora bokstäver kan vi läsa:

"MAKE EU LAGOM AGAIN". - "Rösta på KD" -  Jaha, hur ska vi nu tolka denna märkliga slogan?

Det är en konstig blandning av engelska och det svenska ordet lagom. Varför är inte lagom översatt till engelska? Ordet lagom finns också på engelska och heter moderate. Då kunde det faktiskt bli riktigt komiskt. Tänk er då texten:

"MAKE EU MODERATE AGAIN". Då hade KD plötsligt gjort valkampanj för Moderata samlingspartiet/M istället(!). Ack ja, ack ja denna besatthet av engelskan i vårt samhälle.

Skriv på svenska istället, då blir det inga tramsiga missförstånd. Eller skriv på franska nästa gång. Storbritannien och engelskan är ju snart ute ur EU via Brexit.

Tilläggas kan: Högerpartiet/H bytte 1969 under dåvarande partiledare Yngve Holmberg namn till Moderata samlingspartiet/M. Partiet ville föra en mer "lagom" politik. Det vill säga inte så extrem högerpolitik som tidigare.

C-G Pernbring                                                                                                                                             

Helsingborg                                                             

(Insändaren publicerad i Helsingborgs Dagblad den 15/5 under rubriken "Skriv på svenska så blir det inga missförstånd")

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)