Alla inlägg under maj 2019

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 maj 2019 19:17

Anonyma språkfilosofer har nyligen firat att gruppen har funnits i ett år på Facebook. Här är det senaste inlägget av Mats Mobärg:


”Att sätta upp ’mål’ och vara ’målrelaterad’ är populärt nu för tiden, men det är inte alltid lätt att förstå vitsen med det. Jo, i vissa fall: om man ska med tåget bör man ha som mål att vara på perrongen innan tåget går, annars kommer man inte med. Men vad betyder det när basen för friidrottslandslaget inför ett OS säger att ’vi har som mål att ta sex medaljer’ (påhittat exempel)? Måste man inte utgå ifrån att de högpresterande och tävlingsinriktade människor som saken gäller gör sitt yttersta vid en så viktig tävling? Sedan går det som det går, oberoende av vad man haft för ’mål’. Antag att man inte fick några medaljer alls. Vari ligger då kärnan i dissonansen mellan mål och resultat? Knappast i resultaten, för de blev som de blev; utan i de helt onödiga ’målen’, en verbal storhet, som inte hade någonting med saken att göra. Riktigt stolligt blir det när måltänkandet får styra någonting så viktigt som utbildningssystem, eftersom vi då bygger in en faktor som kan vara ytterst skadlig för enskilda elever, samtidigt som den hämmar dynamiken i utbildningen. I stället för att låta ’mål’ bli till en verbal besvärjelse, borde man befrämja en situation, där man utgår ifrån att alla inblandade gör så gott de kan, precis som friidrottarna. Och resultatet blir som det blir. Och det måste vara gott nog. Påhittade mål är en chimär. Innehållet är det viktiga, och till det kan man förhålla sig på olika sätt, inte bara på det sätt som ’målen’ föreskriver.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Tyskakurs med Stefan Löfven!
 
Har han månne bytt sitt "första EU-språk" nu när Theresa May med landsmän/landsmanninor är på väg ut ur EU. ;-)
 
Också språkförsvarare
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Se ”Elgiganten förbjöd anställda att tala hemspråk”. Man talar det språk som de flesta förstår och det är (fortfarande) svenska i Sverige.


Vad får man för sammanhållning på arbetsplatsen om alla sitter och pratar på sitt eget språk?


Jag skulle personligen inte ha några helst problem med detta om jag jobbade i ett annat land och det är med största sannolikhet kutym i de flesta länder att man talar majoritetsspråket på arbetsplatsen.


Punkt slut!


Per-Owe

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 maj 2019 11:28

Klimatet i Norden kan vara lite bistert och naturen är på sina ställen ganska karg. En del svenskar tycks överföra detta till språken som talas här och tror att dessa är ordfattiga och osköna. Det är naturligtvis helt fel. Hur kan då språken i Norden komma med på topplistor över de vackraste språken, listor som upprättats av personer utanför Norden? Se artikeln i Språkförsvaret den 23 aug 2017. Om en del svenskar tror att svenskan är ett fattigt och fult språk så är dessa personer kanske inte så angelägna att försvara det. Nu tror jag att sådant språkligt mindervärdeskomplex egentligen är universellt, även om språkens storlek och prestige kan justera det. Det är svårt att beskriva det egna modersmålet och man gissar, ofta åt det negativa hållet. På nätet läser jag följande som belyser det hela (översatt):


”Jag vet inte om svenskar uppskattar hur vackert deras språk är och hur lyckliga de kan vara att tala det.”


En svensk svarar: ”Detta gör mig så lycklig att läsa för jag har alltid trott att svenska språket var fult.”


Peje     


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 maj 2019 15:00

Igår intervjuades Björn Ranelid i Dagens Nyheter med anledning av att han idag fyller 70 år. Under åren har Björn Ranelid fått många priser: Augustpriset, Aftonbladets kulturpris, Region Skånes stora kulturpris, Malmö fotbollförenings kulturpris, Hasse och Tages pris, Lars Ahlins stipendium, Samfundet de nios pris och sist men inte minst Språkförsvarets hederspris. Björn Ranelid själv måste vara uppgiftslämnaren härvidlag. Vi är glada över att vårt pris omnämns i detta sammanhang, eftersom Språkförsvarets hederspris inte ens är pekuniärt. Äran kan man inte äta, som en av Shakespeares rollfigurer säger.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mikael Parkvall konstaterar i en artikel att det finns alternativ till Eurovisionens sångtävling:


”Den som beklagar att jippot håller på att förvandlas till en språklig öken kan sedan 2002 följa Liet International, som är en motsvarighet till Eurovisionsarrangemanget, öppen enbart för minoritetsspråk. I årets upplaga undfägnades publiken verk på bland annat samiska, frisiska, sranan, komi, galiciska, aromunska och korniska.


Och nu i helgen hålls den årliga esperantospråkiga europeiska melodifestivalen Eŭropa Festivalo de Esperantaj Kantoji Polen, även om risken finns att den passerar under traditionella mediers radar.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 maj 2019 08:00

Vi har tidigare citerat från Célestine Comtois uppsats  Språkval i EU-parlamentet från 2016. Till saken hör att hon har utnyttjat Språkförsvaret som källa vid två tillfällen. Det ena är Språkförsvarets enkät till kandidaterna inför parlamentsvalet 2009 – se frågorna här och svaren här. Här följer uppsatsens sammanfattning:

 

Syftet med uppsatsen är att problematisera hur de nordiska EU-ledamöternas språkaktivitet ser ut när de gör inlägg i EU-parlamentet, vilka språk de använder förutom sitt modersmål och varför de i så fall väljer bort sitt modersmål samt vilka faktorer som medför att språkbruket påverkas. Tidigare forskning om språkval i EU-parlamentet och intervjuer av svenska EU-le-damöter om deras språkanvändning utgör en teoretisk kärna. Studien bygger på muntliga och transkriberade inlägg som gjordes i EU-kammaren under en tvåårsperiod. De övergripande analytiska ramarna består av både ett kvantitativt, kvalitativt och komparativt perspektiv som intas vidanalysen av inläggen.


Undersökningen visar att ledamöterna föredrar att tala sitt modersmål i plenum men en del av dem använder i synnerhet engelska men även flera andra språk. Ledamöternas ålder, EU-partigrupper och i viss mån kön tycks påverka deras språkval, med någorlunda tydliga skilda trender i respektive nordiskt EU-land. De svenska ledamöterna använde både endast engelska i ett och samma inlägg och kodväxlade mellan olika språk. Trots att de alltid har tillgångtill simultantolkning anpassarledamöterna sittspråk till framför allt sin målgrupp, som kan vara olika och en del debatterade ärenden. Kodväxling förekommer för det mesta avsiktligt hos framför allt engelskanvändarna.


Slutsatsen i uppsatsen är i grunden, trots att parlamentarikerna har full tillgång till tolk och har som uppgift att företräda sina väljare och medborgarna (och därför förväntas att tala sitt modersmål), så är detta inte tillräckligt för att få EU-ledamöterna att tala sitt modersmål i ple-num. Som en konsekvens skulle EU-medborgares intresse för EU-frågor kunna minska ytterligare.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 maj 2019 08:00

 

När man pantar flaskor och burkar på ICA på Ringen på Södermalm i Stockholm möts man, som snart sagt överallt i Sverige, av en engelsk text, i det här fallet ”Helping the world recycling”. På väggen till vänster om pantapparaten står det en text på svenska och därunder (ofta är ordningen tvärtom, dvs. den engelska texten står överst och den svenska underst) samma text översatt till engelska:

 

”Inga kontanter betalas ut för pant. Använd pantkvittot när ni handlar.”

 

”No cash is paid out when recycling. Use the receipt as store credit.”

 

Slutsatsen man kan dra av detta är att vi lever i ett globalt, kontantlöst samhälle där engelskan tränger ut svenskan i Sverige. Språkförsvaret behövs verkligen!

 

Christina Johansson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24
25
26
27 28 29 30 31
<<< Maj 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards