Direktlänk till inlägg 19 maj 2019

Skandinavernas intåg i EU stärkte samtidigt engelskans ställning inom EU

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 19 maj 20:15

(Denna artikel publicerades ursprungligen den 26 december 2007 i nätdagboken. Eftersom valet till EU-parlamentet äger rum snart –  den 26 maj – och artikeln dessutom refereras i en tidigare omnämnd uppsats i denna nätdagbok kan en återpublicering ha ett visst intresse.)


I Frankfurter Allgemeine Zeitung  den 19/11 2007 intervjuas Angela Wicharz-Lindner, som har arbetat mer än 20 år vid Europaparlamentet översättningsverksamhet. I slutet av intervjun berör hon engelskans expansion inom EU-organen:


”Under årtionden dominerade det franska språket i Europeiska Unionen. Dock ersattes det inte av den hett omdiskuterade språkmångfalden utan av en benägenhet att använda sig av engelska, vilken började med skandinavernas intåg och fortsatte med östutvidgningen: ’Engelska är lingua franca för dessa stater.’ 55 procent av alla utgångstexter, som översättarna erhåller, har avfattats på engelska. Ledamöter ger sig i kast med dålig engelska, förmodar Wicharz-Lindner, för att profilera sig som världsvana. Resultaten leder ofta till att översättarna förtvivlar. ’Ofta är det rena gissningsleken’, säger Wicharz-Lindner. Hon skulle hellre föredra att en spanjor använder – och då korrekt – sitt modersmål.”


EU förordar på pappret mångspråkighet: alla språk är likställda, men vissa språk är mer likställda än andra, d v s engelska, franska och tyska, som fungerar som arbetsspråk. Av dessa tre har tyskan mer eller mindre slagits ut. Wicharz-Lindner pekar på att Danmark, Sverige och Finlands inträde i EU liksom de forna öststaternas i praktiken har understött engelskans expansion inom EU, eftersom dessa stater använder sig av engelska som lingua franca. Det är naturligtvis inte fråga om någon konspiration från dessa staters sida utan en kombination av både medvetna och omedvetna ställningstaganden. Det fanns språkvetare i Norden, som redan 1991 varnade för t.ex danskans och svenskans framtida ställning i EU (se vidare denna artikel). Varken Danmark eller Sverige hade någon genomarbetad språkpolitik, fr a med avseende på respektive språks status, och än mindre i förhållande till EU. Finland hade i och för sig en språklag, men den reglerade i första hand förhållandet mellan finskan och svenskan, inte de båda språkens relation till språksituationen i EU. Mentaliteten hos företrädare för det danska, svenska och finländska politiska etablissemanget har naturligtvis haft stor betydelse. Om man tror sig behärska engelska nästan lika bra som sitt eget modersmål, och inte har ett medvetet språkligt förhållningssätt, tenderar man att överge sitt eget modersmål i s k internationella sammanhang, trots att EU har världens mest utvecklade tolk- och översättningsverksamhet.


Tyskarna har dock själva medverkat till att försvaga tyskans ställning i EU. När förbundspresidenten Norbert Lammert intervjuades i Westdeutsche Zeitung  den 14/4 pekade han på den flathet, som tyskarna hade visat genom att i allt större utsträckning avstå från att använda tyska som arbetsspråk i EU, trots att det finns ett beslut av EU-kommissionen att tyska tillsammans med franska och engelska är EU:s arbetsspråk.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 22 nov 14:35


    Hej!   Förvisso är det ett otyg att engelska används i tid och otid här i landet men det är lika viktigt att värna om svenskan genom att påtala när journalister skriver helt tokiga saker som "Polisen eftersöker tips efter överfallen i Fa...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 22 nov 12:23

Jag har under denna vecka upplevt en positiv förändring i min språkliga vardag och som jag vill delge er följare av denna utmärkta och mycket viktiga nätdagbok:   På Folktandvårdens mottagning där jag bor har hälsningsmeddelandet då man når växel...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 21 nov 11:58


(Brev till Språkförsvaret)   Hej    Jag vill nominera blöjtillverkaren Libero som ägs av det svenska företaget SCA till Årets anglofån. På blöjpaketen, som saluförs till svenska konsumenter, finns inte ett enda ord på svenska. Inte ett enda. ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 20 nov 11:59


HUI = Handelns utredningsinstitut, vars officiella namn sedan år 2010 är "HUI Research AB" och som därmed sorterar under avdelningen "Fånig och fullkomligt onödig svengelska i dess värsta form".   Icke desto mindre: Ett nytt ord i svenskan alltså...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 19 nov 15:20

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

122 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24
25
26
27 28 29 30 31
<<< Maj 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se