Direktlänk till inlägg 18 maj 2019

Flerspråkighet i Europaparlamentet

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 18 maj 08:00

(Nedanstående text är hämtad från Celestine Comtois uppsats Språkval i Europaparlamentet En komparativ studie av de nordiska parlamentarikernas språkbruk från 2016)


Tolkning och översättning är en avgörande faktor i Europaparlamentets maskineri. Varje land tilldelas en ”pott” för tolkning. Endast 10 % av beloppet användes 2005 av Sverige, resten gick till största delen tillbaka till EU. Parkvall (2009:101) skriver om Sverige att ”[d]en politiska sfären är på hemmaplan tämligen enspråkigt svensk, men inom EU, dit en del av den politiska beslutsprocessen som bekant flyttat, sker numera arbetet i första hand på engelska”.


De nordiska länderna verkar, med Storbritannien, Irland och Malta vara de som mest begagnar engelska i parlamentet. På samma sätt beskriver flera EU-tolkar och borgerliga representanter från kulturutskottet situationen i en artikel i Göteborgs-Posten i december 2005: ”Inget annat medlemsland i EU begär tillnärmelsevis så lite tolkning som Sverige. För att ta exemplen [...] Finland beställer 35 procent mer tolkning än Sverige, Danmark tre gånger så mycket”. Trenden tycks dock ha vänt på senare år: 2008använde”Sverige [...] tolkning sex gånger oftare än Danmark”, rapporterar Phillipson 2009 i en debatt kring frågan ”Er dansk reelt et truet sprog?”.


Det händer inte sällan att EU-politikerna som väljer att tala ett främmande språk överskattar sin förmåga i det språket, vilket kan leda till missförstånd för åhörarna och när talet ska simul-tantolkas. Tolkar i EU-systemet har framfört oro över hur lite danska språket används vid sammanträden i EU. De hävdar att danskarna oftast tror att de talar utmärkt engelska, vilket tolkarna menar inte stämmer. Enligt dem är danskarna inte lika duktiga på engelska som på sitt modersmål. Det händer att de gör grammatiska fel eller använder fel ord. Att vissa vägrar dra nytta av möjligheten till tolkning tycks också leda till en dålig prestation från tolkarna, eftersom de föredrar att lära sig ett annat mer använt språk och tränar sig mindre på danska (Phillipson 2003:134). Att undvika danska gör då att språket hotas i EU, eftersom utländska tolkar så småningom inte kommer att lära sig danska.


Liknande synpunkter har framförts vad gäller de svenska parlamentarikerna. Angela Wicharz-Lindner som har arbetat med översättning mer än 20 år i Europaparlamentet intervjuades 2007 av Språkförsvaret om engelskans ställning inom EU. Hon konstaterade att skandinavernas intåg i EU ”har understött engelskans expansion inom EU, eftersom dessa stater använder sig av engelska som lingua franca”. Enligt henne ligger problemet inte bara i att de nordiska EU-företrädarna använder engelska i plenum, utan att de som gör det inte behärskar språket tillräckligt bra, vilket ofta leder till en ”gissningslek”  för tolkar och översättare. Hon tillägger också att när man tror sig kunna engelska nästan lika bra som sitt modersmål, har man en viss tendens att lämna sitt eget språk obeaktat i internationella sammanhang, trots att EU har världens mest utvecklade tolkverksamhet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 22 maj 11:28

Klimatet i Norden kan vara lite bistert och naturen är på sina ställen ganska karg. En del svenskar tycks överföra detta till språken som talas här och tror att dessa är ordfattiga och osköna. Det är naturligtvis helt fel. Hur kan då språken i Norden...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 maj 15:00

Igår intervjuades Björn Ranelid i Dagens Nyheter med anledning av att han idag fyller 70 år. Under åren har Björn Ranelid fått många priser: Augustpriset, Aftonbladets kulturpris, Region Skånes stora kulturpris, Malmö fotbollförenings kulturpris, Has...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 maj 12:00

Mikael Parkvall konstaterar i en artikel att det finns alternativ till Eurovisionens sångtävling:   ”Den som beklagar att jippot håller på att förvandlas till en språklig öken kan sedan 2002 följa Liet International, som är en motsvarighet ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 maj 08:00

Vi har tidigare citerat från Célestine Comtois uppsats  Språkval i EU-parlamentet från 2016. Till saken hör att hon har utnyttjat Språkförsvaret som källa vid två tillfällen. Det ena är Språkförsvarets enkät till kandidaterna inför parlamentsvalet 20...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 20 maj 08:00


  När man pantar flaskor och burkar på ICA på Ringen på Södermalm i Stockholm möts man, som snart sagt överallt i Sverige, av en engelsk text, i det här fallet ”Helping the world recycling”. På väggen till vänster om pantapparaten stå...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se