Alla inlägg under mars 2019

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 31 mars 12:45

 

Foto: Christer Janson


I samband med Språkförsvarets årsmöte genomfördes också en offentlig prisceremoni, varvid företrädare för - och tidigare anställda på - Terminologicentrum närvarade. Mottagaren av Årets anglofån, Internationella engelska skolan, deltog inte.


Anna-Lena Bucher (bilden), f.d vd för Terminologicentrum (TNC) och numera ordförande för Terminologifrämjandet, höll ett uppskattat tacktal, eftersom TNC hade erhållit Språkförsvarets pris. I tacktalet gick hon genom turerna bakom TNC:s avveckling, vilket föranledde många frågor från besökarnas sida.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 30 mars 19:41

Håkan Sannebro skriver på Språkförsvarets vänner:


"Nu är det KD:s tur att göra sig anglofåniskt löjligt. De här affischerna ska efterlikna något som Trump använde i USA inför presidentvalet. Till Expressen har Ebba Busch Thor sagt att 'det är hög tid att göra EU mera lagom'. Varför säger hon inte det då på affischen, på svenska, till svenska väljare? Hon måste väl veta vad som är det officiella språket i Sverige eller?"


 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 29 mars 17:09

Trots att Terminologicentrum (TNC) har avvecklats, kommer domännamnet tnc.se att finnas kvar tills vidare.  Det hanteras av den nybildade svenska föreningen för terminologi och fackspråk: Terminologifrämjandet. Ansvaret för det offentliga terminologiarbetet har flyttats över till Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen. Det är också Språkrådet som kommer att driva Rikstermbanken vidare.


Tnc.se kan därför berätta att Terminologicentrum får Språkförsvarets språkpris 2019! Läs mer!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 29 mars 16:26

Hej!


Josh heter jag och jag skriver till er för att söka råd (ber om ursäkt om ni inte svarar på sånt här). Jag växte upp tvåspråkig, med engelska och svenska, men trots att jag har bott i Sverige för en mycket längre tid än vad jag har i England så är min engelska betydligt starkare. Speciellt skriftmässigt. Det har väl att göra med att jag gick på engelsktalande skola i Sverige och fick därmed aldrig någon formell utbildning på språket. Det sorger mig att säga att jag tyckte inte ens om att prata svenska när jag var yngre (dels för att jag inte kände mig särskilt stark på språket men också, sorgset nog, för att jag hade internaliserat idén om att engelska skulle vara ett mer ”värdefullt”språk).


Det var inte förens fyra år sedan som jag insåg hur fantastiskt det svenska språket faktiskt är, och hur synd det är att det har blivit så ofattbart angliserat. Sedan dess så har jag pratat så mycket svenska som jag kan när jag är hemma (jag bor dessvärre utomlands) och läser även en hel del (Tomas Tranströmer var den som fick mig att upptäcka svenskan), men jag tycker fortfarande att min skriftliga svenska är urusel. Allt som jag skriver känns liksom stelt och jag kan tydligt se att mitt sätt att skriva på är baserad på engelskan (jag vet inte vad exakt det är som jag gör för mistag men fel känns det i alla fall). Då undrar jag om ni har några råd till mig för att förbättra min skriftliga svenska och förminska engelskans inflytande på min brukning av svenska? Mitt ordförråd tycker jag inte att det är något större fel på men jag får liksom inte till det att flyta.


Tack för ert eventuella svar!


Vänliga hälsningar,

Josh


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 mars 08:00

En offentlig prisceremoni kommer att genomföras i Brantingrummet, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm, kl. 14.00 lördag den 30 mars. Pristagarna har utsetts genom en intern medlemsomröstning.

 

Motivering för Språkförsvarets pris:

 

Tekniska nomenklaturcentralen TNC, sedermera Terminologicentrum TNC (1941–2018), arbetade under drygt 77 år med svenskt fackspråk, främst genom att bearbeta och förbättra olika fackområdens terminologier. Syftet har varit att uppnå en effektiv fackspråklig kommunikation. Under åren framställdes inte bara ett hundratal ordlistor inom olika områden – ett stort antal mindre utredningar gjordes också vilka ledde fram till viktiga distinktioner mellan närliggande begrepp, t.ex mellan material och materiel. Bland de många termer som TNC varit med om att rekommendera finns ord som vi i dag tar för givna, t.ex plast, dator och infartsparkering. Svenska språket kunde hävda sig inom EU sedan 120 000 svenska termer genom TNCs arbete tillförts EUs databaser. TNC byggde också Rikstermbanken, en databas fylld med tusentals rara och underbara ord på svenska och andra språk; den finns allmänt tillgänglig på Internet sedan 2009. Sist men inte minst har TNC spelat en viktig roll för undervisningen i terminologilära för olika grupper vid universitet, högskolor, EU m.m och har därmed skapat fackspråkliga apostlar i översättare, tolkar, språkvetare och språkkonsulter som nu får föra TNCs arv vidare.


II.


Internationella engelska skolan utnämns härmed till Årets anglofån 2019

 

Efter en medlemsomröstning har Språkförsvaret utnämnt Internationella engelska skolan (IES) till Årets Anglofån

 

Motiveringen är att skolan berövar många barn och ungdomar i skolåldern deras modersmål, och i stället använder sig av engelska som undervisningsspråk i Sverige, i närmast kolonial stil. Om detta får fortsätta att svenskan kommer att förpassas till köksbordet och informella sammanhang, medan engelskan blir språket för viktiga diskussioner och beslut. Bakgrunden är att IES har som mål att etablera sig i varje större stad i Sverige för att locka familjer med studieambitioner, där det språk som odlas blir engelskan. Huvudspråket svenskan tar IES lätt på. IES bidrar på så vis starkt till språksegregerade skolor i Sverige och att vi som aldrig tidigare kan börja dela in grundskolor i vinnar- och förlorarskolor.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 mars 12:09

"Den skyldige" är alltså översatt till... "Den skyldige". Så enkelt och klargörande. Inga konstiga omvägar över engelska.


Också Språkförsvarare

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 mars 08:00

Prisceremonin är offentlig och sker i Brantingrummet, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm kl. 14.00


(Denna nätdagtbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 mars 11:44

En av mina arbetskamrater kom en regnig dag med paraply till jobbet. Det var svart med små, vita prickar och hade ett långt, svängt skaft som verkade rejält. Jag tyckte att paraplyet, som påminde om stjärnhimlen, var ursnyggt. Jag frågade henne var hon hade köpt det och fick NK till svar. Tydligen ingick det i NK:s klassiska sortiment. Jag behövde ett paraply, eftersom mitt ynkliga hade blåst sönder, så jag bestämde mig för att köpa ett likadant som min kollegas när jag hade lite tid över. 


Söndagen den 24 mars 2019 styrde jag kosan till NK, dvs. AB Nordiska Kompaniet, på Hamngatan 18-20 i Stockholm med målet att bli lycklig ägare av ett svart, vitprickigt paraply. NK är inte ett varuhus som jag brukar besöka, så jag frågade en välklädd och välfriserad anställd var paraplyer fanns i detta gigantiska varuhus. När jag hade ställt frågan fastnade min blick på hans eleganta namnbricka. Där stod hans förnamn och avdelningen han jobbade på. Det konstiga var att avdelningen stod på engelska. Då jag undrade över detta fick jag av den stolte anställde veta att NK helt och hållet har övergått till engelska, så alla avdelningar har numera enbart engelska namn.


”Varför har alla avdelningar på NK enbart engelska namn?” frågade jag förfärat. ”Avdelningarna borde förstås stå på svenska med stora bokstäver och möjligtvis ha en översättning till engelska med mindre bokstäver därefter. Känner inte NK till att svenska är huvudspråk i Sverige, vilket även står i språklagen?”


Den välklädde och välfriserade svarade att varuhuset årligen har hundratusentals turister som inte förstår svenska och att alla i Sverige kan engelska. Det skulle inte se snyggt ut med text på både svenska och engelska. 


Mitt svar var att alla svenskar och invandrare i Sverige inte kan engelska. Om huvudspråket i Sverige är svenska ska naturligtvis skyltarna i första hand vara på svenska. Hur exotiskt är det för övrigt för turister att besöka ett land där allting står på engelska, precis som i USA, Kanada, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland? Tyckte han att Sverige ska bli som USA? 


Svaret jag fick förskräckte mig. Den välklädde och välfriserade svarade att han ansåg att det skulle vara bra om Sverige blev som USA och om alla i Sverige talade engelska i stället för svenska. Han hävdade att det är många i Sverige som tycker som han och lade till: ”Det är utveckling”.


Jag berättade för honom att jag är medlem i Språkförsvaret och att jag efter vad jag fått höra tänkte skriva om NK:s språkbyte. Den välklädde och välfriserade sade då tvärt att han hade talat tillräckligt länge med mig nu. Han slet av sig sin namnskylt och beordrade mig att omedelbart lämna NK. Om jag inte gjorde det skulle han kalla på vakter. 


Jag, som hela tiden hade samtalat med honom i vänlig ton, blev mycket förvånad över hans plötsliga otrevliga och hotfulla bemötande. Så otrevligt har jag aldrig tidigare blivit bemött. Språkbytet var tydligen en känslig fråga. Jag upplyste honom om att jag var på NK för att köpa ett paraply och avlägsnade mig snabbt innan han hann hämta vakter.


NK hade inte det paraply som jag sökte, och de paraplyer som fanns tilltalade mig inte. Jag frågade paraplybiträdena efter kundtjänst. Någon kundtjänst existerade inte, fick jag veta, det hette numera ”Service Center”. 


Jag tog en förgylld hiss med speglar upp till ”Service Center” för att höra mig för om där fanns foldrar om NK. Det hade funnits foldrar om NK tidigare men inte längre. I stället för en broschyr tog jag ett foto på en skylt bredvid hissen. Där kunde man se NK:s alla avdelningar. Dessa stod faktiskt ännu på svenska men på andra plats och med små, svaga, kursiva gemener. Först stod de på engelska med stora, feta, svarta versaler. Jag åkte ner till markplanet, gick förbi en vakt som misstänksamt stirrade på mig och lämnade med en suck av lättnad NK. 


När kommer Nordiska Kompaniet att byta initialförkortningen NK till AC för American Company? När kommer NK:s ägare Hufvudstaden AB att byta ägarnamn till Capital Ltd? När kommer de anställda på NK att enbart tala engelska? Aldrig mer kommer jag att sätta min fot på NK, det kommersiella lyxvaruhuset som har övergett svenskan till förmån för engelskan. 


Christina


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

121 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2
3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19
20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Mars 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se