Alla inlägg under februari 2019

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 feb 15:03

 


Inte HR-avdelning.


Heja på!


Också språkförsvarare 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 feb 11:19

(Först publicerad i bloggen ”Kalinga” 25/11 2009)


För en månad sedan, 25 oktober, skrev jag om min upplevelse av att kassera några gamla maskiner samt om en uppmuntrande reklam för hållbara möbler. Jag kom på att samma tankegångar gäller inte bara teknik och möbler, utan även språket. Så klottrade jag några rader i mitt midnattsblock. Nu har jag knappat in dem på bloggen. Ni som kan svenska, varsågod och läs.

Jag har jobbat en hel del i Sverige och det var genom mitt yrke jag först lärde mig svenska. Bland mina första ord var följande: vingen, vingar, vingarna, vingspets, vingrot, nosvinge, vingspetsrobotar, vapenbalk, spaningskapsyl, lastalternativ, svets, nitar, infästningspunkt, egenfrekvens, svängningsformer, dämpningskurvor, sorteringsalgoritm, fladderberäkningar, företagshemligt och hemligt. Såsom när jag först lärde mig att segla eller att spela gitarr var den språkliga invigningen centralt för min uppskattning av konsten.

En sak som slog mig när jag först jobbade här var att språket var av enormt stor betydelse för svensk industri. Jag hade sedan länge beundrat att Sverige, ett glesbefolkat litet land i norra Europa, hade självständigt utvecklat några av de mest avancerade stridsflygplanen i världen. Dito kamerorna som fångade de första bilderna av jorden sedd från månen. Men det var först när jag började jobba här, hos SAAB AB i Linköping, som jag insåg att detta var till en stor del tack vare själva språket. I det svenska språket fann jag något kyligt, vasst, direkt och förträffligt smidigt. Det var för mig ett helt nytt sätt att tänka.

Jag flyttade till Sverige i 2001 och ända tills april 2009 var jag anställd som forskare hos FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.  Inom FOI jobbar många högutbildade utländska forskare, från bl a Iran, Chile, Frankrike och Tyskland. Alla läser och skriver vetenskapliga artiklar på internationell engelska, ett språk som har blivit nutidens latin. Men nästan utan undantag talar alla svenska på jobbet. Engelska talas enbart när det kommer någon till bordet som inte kan svenska. Det svenska språket används för i stort sett all internkommunikation både skriftligt och muntligt. Detta gäller inte minst för de många detaljerade tekniska diskussionerna framför skrivtavlan eller datorns bildskärm.

Svenskan är ett språk som är utmärkt lämpat för teknik och vetenskap. En anledning till detta är ordförrådet och historiken. Många av de allra största grundstenarna till nutidens vetenskap och teknik består av tankestrukturer som ursprungligen utvecklades på svenska. Några kända namn bland dem som formulerade sina tankar på svenska är Linné, Arrhenius, Berzelius, Celsius och Ångström  samt banbrytande ingenjörer och företagare som Enoch Thulin och Alfred Nobel.

Många svenska politiker, samt stora makthavare i näringslivet och utbildningsväsendet verkar ofta alltför angelägna om att förkasta svenskan. De agerar som om språket var något irrelevant, eller bara dekorativt. Landets stora, världskända företag, som för blott några år sedan var helsvenska organisationer, håller nu på omvandlas med rasande fart till rotlösa globala ”brands” med en hastigt påklistrad språkdräkt på engelska. Den handlingen, tycker jag, är likartad med grovt förräderi, ett slags nationellt självmord initierat från samhällets högsta nivåer.

Jag hävdar att av Sveriges alla naturliga tillgångar är det svenska språket den mest grundläggande och den som är av störst ekonomisk betydelse. Jag tänker på några ord av J.M.G le Clezio i hans nobelföreläsning  från 2007: ”Dans la forêt des paradoxes”, ”I paradoxernas skog”.


”… Språket är mänsklighetens mest fantastiska uppfinning, som föregår allt och skänker allt dess beskärda del. Utan språk ingen vetenskap, ingen teknik, inga lagar, ingen konst, ingen kärlek. Men utan de talandes hjälp blir språket virtuellt. Det kan förlora sin must, utarmas och dö ut. …” (1)


Observera: Språket är inte bara till för sagor, dikter och lite löst snack vid fikabordet. Sveriges rikes lagar är skrivna på svenska. Allt som sker inom det svenska rättsväsendet genomförs på svenska. Och likaså vår främsta kulturella dialog, både högkultur och populärkultur. Allt från Strindberg och Stagnelius till ”Kvarteret Skatan” och ”På spåret”, texter av Feven, Timbuktu och Lars Winnerbäck och mycket annat är förstås på svenska. Språket är grunden till lagen, samhället, kulturen och själva livet. Det vet alla.


Men en sak som verkar försummas i allt som skrivs om det svenska språket och språkpolitiken är att svenskan är för svensk nationalekonomi vad marken och älvarna är för skogarna. Grunden till alla våra stora industrier består av levande kunskaper som skapades, skrevs och verkställdes på det svenska språket. Kolla gärna historien om Ericsson, Saab, Volvo, Vattenfall, SKF, ABB, Sandvik, till och med H&M. Ända fram till 1990-talet var de tekniska och ekonomiska underlagen i alla dessa företag nästan helt på svenska. Utan det svenska språket skulle det moderna, industriella Sverige aldrig någonsin ha blivit till.


Alla som har svenska som modersmål och nästan alla som har adopterat svenska som vardagsspråk har lättast att arbeta och samarbeta på svenska. För de flesta är det påtagligt hindrande att handskas med engelska. Det är det svenska språket som håller landet i drift och som håller landet samman. Språkets betydelse för folket samt dess funktionella och ekonomiska värde kan aldrig överskattas. Utan svenskan stannar Sverige. Förödelse utan återvändo. Men så ska det inte bli.


Man hör jämt de hemmablindas mantra att vi måste ”globalisera” för att överleva och att därför måste alla vänja sig vid att kommunicera på någon ungefärlig engelska. Men detta är en lögn jag vägrar att förstå. Som en skämd frukt är det en fara som inte ens ska beröra läpparna.


Med all mediateknik i nutiden är det mer tydligt än någonsin att jordens språk är mångfaldiga. Språkens rikedom har samma bredd och komplexitet som blommornas och trädens. Inom varje mänskligt språk finns en hel tankevärld, ett universum av tanke och skapande kraft. Språken är inte mer utbytbara eller försumbara än vad världens djur- och växtarter är. Med varje språk som dör ut försvinner inte bara dess sagor och sånger utan även dess särartade tankar och minnen, levande kunskaper som kan leda oss till nytt vetande och ny vishet. I vissa språk kan finnas unika tankegångar som kan leda oss in i en hållbar framtid på jorden, som kan avslöja våra färdvägar bland stjärnorna. Språkens mångfald är såsom naturens inte någonting besvärligt som jämt måste utplånas och likriktas. Diversiteten uppstår från naturlagar och det lönar sig att studera hur man kan dra nytta av den.


Sedan antiken har språk varit ett avgörande medel i internationell handel. Tack vare Sveriges öppna invandringspolitik har alla våra inhemska företag en resurs av högutbildade svensktalande medborgare som har andra språk som modersmål, till exempel arabiska, bengali, hindi, kinesiska, koreanska, japanska, farsi, franska, spanska, thai … till och med engelska. Och det är för den delen inte bara de högutbildade som är av värde. Ekonomin kan förstärkas med hjälp av alla som har kontakter med sina hemspråk, ursprungskulturer och ursprungsländer. Med detta har Sverige ett världsunikt försprång.


Det är nog Sveriges invandrargrupper som är garanter för att det svenska språket inte raderas från landet. Jag får känslan ibland att det bara är vi som uppskattar språkets värde och nytta. Jag är säker på att om dagens inhemska studenter kunde välja språk på sina utbildningar skulle de flesta välja svenska. Likaså skulle de som arbetar inom svenska företag helst skriva och läsa på svenska. Att så många tvingas att kommunicera på stapplande engelska är troligen en av de största och minst uppmärksammade faktorerna som påverkar den svenska ekonomin negativt. Detta är ett fel som både snabbt och lätt kan åtgärdas.


Svenskan är sannerligen ett underbart språk: ett språk att äga, älska och ärva. Låt oss göra så.

Jonathan Smith

 

1. “Le langage est l'invention la plus extraordinaire de l'humanité, celle qui précède tout, partage tout. Sans le langage, pas de sciences, pas de technique, pas de lois, pas d'art, pas d'amour. Mais cette invention, sans l'apport des locuteurs, devient virtuelle. Elle peut s'anémier, se réduire, disparaître.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 feb 13:51

 


Årets Projekt" alltså!

 
På svenska och allt.
 
Allt rätt!
 
Sunt förnuft
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 feb 08:00

Det händer mycket i Europa unionen i år. I slutet av maj väntar för miljoner EU-medborgare valet till EU-parlamentet. Dessförinnan närmar sig med stormsteg den 29 mars – datumet för Brexit.  


Om inte ett under sker lämnar Storbritannien som planerat EU den dagen. Det är emellertid ännu ovisst om Storbritannien får ett avtal med EU (=mjuk brexit) eller om det blir ett avtalslöst utträde (=hård brexit). Politiker, experter och medier varnar för en hård brexit. Vad kan då hända med EU:s ekonomi och export, resonerar man. 


Jag känner mig avsevärt mer som amerikan än som EU-medborgare i dagens Sverige. Alltifrån språk till forskning, underhållning, musik och livsstil hämtas från dagens USA. Vi har mestadels amerikanska filmer på tv. Hur många EU-filmer visas på TV? De är få. Ungdomarna känner bättre till USA än Europa. I bästa fall känner de till de europeiska fotbollslagen. Hur många EU-artister känner vi till? De är väldigt få. Men alla de stora amerikanska artisterna känner de flesta till.


Mitt förslag är därför att Sverige borde göra en Swexit efter att Storbritannien gjort sin Brexit. Sedan går vi ihop med Storbritannien och associerar oss tillsammans med USA i en typ av union. En USA/Europa-axel skulle kunna bildas? Då har vi ju allt, inte minst språket, gratis. 


Då slipper vi för övrigt att behöva plugga ”tråkiga” europeiska språk som tyska, franska, italienska och spanska. Det vore väl en bra idé?


C-G Pernbring


(Artikeln har tidigare publicerats på DN Åsikt den 22/2 2019)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 feb 12:15

 

...inte "streamar".


Bravo!


Uppmärksam

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 23 feb 22:55

Bård Amundsen berättar på forskning.no att det inte bara är du som sliter med att förstår danskarna. De sliter även med att förstå varandra. Han skriver:


”Danska är ett svårt språk, oavsett om du är ett barn eller talar ett främmande språk. Danska barn kan i genomsnitt 50 ord när de är två år gamla. Barn i samma ålder som lär sig andra språk, kan ofta runt 200 ord.

Det beror inte på att dansk grammatik är svår, berättar Ocke-Schwen Bohn vid Aarhus universitet till danska Weekendavisen. Det är uttalet av ljuden som gör det danska språket så svårt.”


Läs vidare här !


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 22 feb 17:08

Jag försökte hjälpa en ung välutbildad man som inte varit så länge i Sverige men ändå lärt sig bra svenska. För att hjälpa honom att leta efter något kvalificerat arbete besökte jag hemsidorna för Ericsson, ABB, Volvo och SAAB. Döm om min förvåning när mycket av innehållet på dessa hemsidor var skrivet på engelska. Alla arbetsansökningar skulle vara på engelska.


På https://www.ericsson.com/se/sv/om-oss/sweden är texten på svenska men inte menyn till vänster utom "Bolagsstyrning". Ansökningar om arbete ska vara på engelska.


Det ser ungefär lika ut hos ABB, Volvo och SAAB.


Engelska verkar redan ha tagit över. Att vi i Sverige talar svenska kan du glömma.


Annika Rullgård


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28
<<< Februari 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se