Direktlänk till inlägg 30 januari 2019

Varifrån ska en motreaktion komma idag?

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 30 jan 08:00

Man kan nok ikke sammenligne situationen i Danmark i 1700-tallet med den i dag i Danmark eller Sverige. En tredjedel af Københavns befolkning talte tysk (enten nedertysk eller højtysk) og mange kunne ikke tale dansk - delvist på baggrund af, at danskerne så gerne ville vise, at de kunne tale tysk. Dette fænomen kender vi også i dag i Danmark og Sverige, men med engelsk og ikke tysk.(Ludvig Holberg ironiserede i øvrigt over danskernes daværende sprogholdninger dengang - nogle ting ligner stadig).


I Holsten og senere i Lauenborg, foregik alt naturligvis på tysk (det var deres sprog - efter at vendisk var forsvundet i Østholsten). I Sønderjylland (=Slesvig) tog tysk over mere og mere. Det havde nok været sidste chance at ændre på dette forhold i 1700-tallet ved at ændre kirke - og skolesprog til dansk medens folkesproget endnu var sønderjysk (i de sydligste dele af Sydslesvig var det allerede på dette tidspunkt for sent og havde været det i generationer). I købstæderne syd for den nuværende grænse, var det alene i Flensborg (engang Danmarks næststørste by), at dansk fortsat spillede en rolle og det bl.a fordi, at der var dansktalende og dansksindede både i borgerklassen og i den fremvoksende arbejderklasse. Selv i sønderjyske købstæder nord for den nuværende grænse, var tysk vidt udbredt.


Da man senere i 1800-tallet ville indføre "tvangsdansk" var det for sent, sprogskiftet havde fundet sted i store dele af Sydslesvig og det provokerede faktisk folk og gav næring til den slesvig-holstenske protestbevægelse der endte i borgerkrig med Danmark 1848-50.


Set i lyset af alt dette, er det værd at bemærke, at der allerede i 1700-tallet sattes en modbevægelse i gang i Danmark for det danske sprog. I slutningen af 1700-tallet erstattede dansk tysk som kommandosprog i hæren, senere oplevde man forskeren H.C Ørsteds berømte novationer (som ilt, brint og rumfang), men man oplevede jo også tysksprogede holstenere der følte jorden brænde under sig og som tog "hjem". Læser man H.C Andersen i originalversion støder man på "Geburtsdag" for "fødselsdag" - der er flere eksempler på sådanne (høj -) tysk-påvirkede ord, som er gået ud af sproget, men som evt. genfindes i dialekter som den ærøske Søby-dialekts "geburtsdav".


Der var tysksprogede gudstjenester i to kirker i København indtil 1866, den ene var til gavn for de til Amager flyttede nederlændere. Disse "hollandske gartnere" kunne være luthersk-evangeliske i fred i Danmark. Men de havde ingen præster. Løsningen var så, at de kunne tage ind til Christianskirken, som dengang havde gudstjenester på nedertysk.


Men min pointe er altså at der, på godt og ondt, var en modreaktion. En modreaktion der jo altså næredes af et stigende dansk tyskerhad og tyskerfrygt.


Hvor skal en modreaktion komme fra i dag? Det er det, der er lidt bekymrende - og trods den nylige artikel om helt op til 10 % anglo-amerikanske låneord i dansk, virker situationen faktisk værre i Sverige. 10 % låneord er vanvittigt, men domænetab er det ikke.


I Norge mærker jeg desværre en vigende skepsis i forhold til engelsk dominans. De har ellers været så principfaste.


I Finland har jeg hørt om unge finlandssvenskere der hellere taler engelsk end finsk og i Estland har jeg oplevet unge estlandsrussere som kan kommunikere på engelsk, men ikke på estisk. En helt ny problemvinkel. Bortset fra det, tror jeg ikke estisk og finsk hører til de sprog der er allermest udsatte for engelsk. Det er simpelthen for svært at lære sprog der ikke er østersøfinske/finsk-ugriske (trods det vil jeg alligevel betegne russisk som - historisk set - en trussel mod de baltiske landes sprog, men forløbet er meget anderledes, det er ganske enkelt en anden historie).


Men kommer der ikke en bevidst modreaktion, kan der jo ske mange andre ting fremover, som kan ændre situationen. Utilsigtet.

 

Jakob Buhl

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 19 april 11:08

Till utbildningsminister Anna Ekström                        8 april 2019   Språkförsvarets styrelse är mycket bekymrad över att staten i sina förordningar har gett olika aktörer alltför stor frihet att bedriva undervisning på andra språk, i synn...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 18 april 19:59

(Denna artikel publicerades på DN Åsikt den 17 april)   Forskning visar att elever som till stor del undervisats på engelska blir sämre i svenska. Språklagen måste skärpas och skollagen stramas upp, skriver Per-Owe Albinsson och ytterligare 36 me...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 17 april 12:17


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 15 april 20:32

I en artikel i ”University World News” diskuterar  Philip G Altbach Kinas betydelse för den globala högre utbildningen. Han skriver inledningsvis:   ”Universitet i stora länder har gjort sig beroende av kinesiska studenter för d...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 14 april 13:33


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4 5 6
7 8 9 10 11
12
13
14
15
16 17 18 19 20
21
22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Januari 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se