Alla inlägg under januari 2019

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 31 jan 15:03

Instruktionen har utarbetats av Jytte Hviid.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 30 jan 15:23



 


...men här blev det i alla fall "Alla rätt"!

 
1. Klottret är på svenska.
 
2. Trevligt budskap.
 
Per-Owe Albinsson,
medlem i Språkförsvaret
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 30 jan 08:00

Man kan nok ikke sammenligne situationen i Danmark i 1700-tallet med den i dag i Danmark eller Sverige. En tredjedel af Københavns befolkning talte tysk (enten nedertysk eller højtysk) og mange kunne ikke tale dansk - delvist på baggrund af, at danskerne så gerne ville vise, at de kunne tale tysk. Dette fænomen kender vi også i dag i Danmark og Sverige, men med engelsk og ikke tysk.(Ludvig Holberg ironiserede i øvrigt over danskernes daværende sprogholdninger dengang - nogle ting ligner stadig).


I Holsten og senere i Lauenborg, foregik alt naturligvis på tysk (det var deres sprog - efter at vendisk var forsvundet i Østholsten). I Sønderjylland (=Slesvig) tog tysk over mere og mere. Det havde nok været sidste chance at ændre på dette forhold i 1700-tallet ved at ændre kirke - og skolesprog til dansk medens folkesproget endnu var sønderjysk (i de sydligste dele af Sydslesvig var det allerede på dette tidspunkt for sent og havde været det i generationer). I købstæderne syd for den nuværende grænse, var det alene i Flensborg (engang Danmarks næststørste by), at dansk fortsat spillede en rolle og det bl.a fordi, at der var dansktalende og dansksindede både i borgerklassen og i den fremvoksende arbejderklasse. Selv i sønderjyske købstæder nord for den nuværende grænse, var tysk vidt udbredt.


Da man senere i 1800-tallet ville indføre "tvangsdansk" var det for sent, sprogskiftet havde fundet sted i store dele af Sydslesvig og det provokerede faktisk folk og gav næring til den slesvig-holstenske protestbevægelse der endte i borgerkrig med Danmark 1848-50.


Set i lyset af alt dette, er det værd at bemærke, at der allerede i 1700-tallet sattes en modbevægelse i gang i Danmark for det danske sprog. I slutningen af 1700-tallet erstattede dansk tysk som kommandosprog i hæren, senere oplevde man forskeren H.C Ørsteds berømte novationer (som ilt, brint og rumfang), men man oplevede jo også tysksprogede holstenere der følte jorden brænde under sig og som tog "hjem". Læser man H.C Andersen i originalversion støder man på "Geburtsdag" for "fødselsdag" - der er flere eksempler på sådanne (høj -) tysk-påvirkede ord, som er gået ud af sproget, men som evt. genfindes i dialekter som den ærøske Søby-dialekts "geburtsdav".


Der var tysksprogede gudstjenester i to kirker i København indtil 1866, den ene var til gavn for de til Amager flyttede nederlændere. Disse "hollandske gartnere" kunne være luthersk-evangeliske i fred i Danmark. Men de havde ingen præster. Løsningen var så, at de kunne tage ind til Christianskirken, som dengang havde gudstjenester på nedertysk.


Men min pointe er altså at der, på godt og ondt, var en modreaktion. En modreaktion der jo altså næredes af et stigende dansk tyskerhad og tyskerfrygt.


Hvor skal en modreaktion komme fra i dag? Det er det, der er lidt bekymrende - og trods den nylige artikel om helt op til 10 % anglo-amerikanske låneord i dansk, virker situationen faktisk værre i Sverige. 10 % låneord er vanvittigt, men domænetab er det ikke.


I Norge mærker jeg desværre en vigende skepsis i forhold til engelsk dominans. De har ellers været så principfaste.


I Finland har jeg hørt om unge finlandssvenskere der hellere taler engelsk end finsk og i Estland har jeg oplevet unge estlandsrussere som kan kommunikere på engelsk, men ikke på estisk. En helt ny problemvinkel. Bortset fra det, tror jeg ikke estisk og finsk hører til de sprog der er allermest udsatte for engelsk. Det er simpelthen for svært at lære sprog der ikke er østersøfinske/finsk-ugriske (trods det vil jeg alligevel betegne russisk som - historisk set - en trussel mod de baltiske landes sprog, men forløbet er meget anderledes, det er ganske enkelt en anden historie).


Men kommer der ikke en bevidst modreaktion, kan der jo ske mange andre ting fremover, som kan ændre situationen. Utilsigtet.

 

Jakob Buhl

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 29 jan 15:44

University World News publicerade en intressant artikel  av Annette de Groot den 25 januari om hur engelskan har trängt undan nederländskan på universitetsnivå. Nederländerna är det land i Västeuropa, som har släppt in mest engelska, så att den t.o.m i vissa avseenden har tagit över. Vi hinner inte översätta hela artikeln utan återger endast några citat.


”Med tanke på WHW: s (den holländska högskoleförordningens) otvetydiga avsikt att skydda nederländskans ställning är siffrorna om antalet utbildningar som helt undervisas på engelska på holländska universitet, helt fantastiska och högre än någon annanstans i Europa.


Under läsåret 2017-18 var 23 % av alla kandidatprogram och 74 % av alla masterprogram som erbjuds av nederländska universitet helt på engelska.


Inte desto mindre fortsätter anglifieringsprocessen. De senaste siffrorna, som redovisades i december 2018, visar att detta läsår har de kandidatprogram och de masterprogram som helt och hållet utförs på engelska ökat med 5 % respektive 2 %.”


Huvudmotivet bakom de engelskspråkiga programmen:


”Huvudmotivet för att tillhandahålla engelskspråkiga program är att de fungerar som starka magneter för att rekrytera utländska studenter, som i allt fler program är fler än sina nederländska studiekamrater.


Till exempel ökade andelen internationella studenter bland förstaårs psykologistudenterna vid universitetet i Twente, Maastrichts universitet och Amsterdams universitet från 50% till 80%, från 52% till 86% och från 3% till 57% % det år då programmen i sin helhet erbjöds på engelska.”


Undervisning på ett andraspråk är inte optimal:


”En annan anledning till att utbildningskvaliteten för alla engelskspråkiga program befinner sig i riskzonen är att kunskaper i ett andraspråk generellt är lägre än på modersmålet. Detta gäller också nederländska studenter, som tenderar att kraftigt överskatta sina färdigheter i engelska. Denna lägre kompetens på engelska hindrar elevernas kunskapsinhämtning och akademiska utveckling och försvårar lärarnas kunskapsöverföring.”


Men det betyder naturligtvis inte heller, enligt en annan artikel, att lärarna undervisar på sitt bästa språk:


"Nästföljande december lades ytterligare bränsle till elden, då en intervjuundersökning med 269 holländska universitetsstudenter visade att 60 % av de tillfrågade hade stött på lärare vars engelska var oförståelig och som sa att de lärde sig mindre i klasser som undervisades på engelska än om föreläsningen var på nederländska."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 28 jan 19:02

(Texten är hämtad från presentationen av handboken)

 

Handbok om translitterering och alternativa geografiska namnfomer

 

Publikationens metadata

 

Måste du ofta ta ställning till hur utländska namn ska stavas på svenska? Då är denna handbok en utmärkt hjälp! Boken tar upp övergripande translittereringsproblem och ger också väl underbyggda rekommendationer om hur geografiska namn och personnamn bör stavas på svenska. Boken ger stavningsexempel från alla världens länder och territorier samt från ett 50-tal olika språk och skriftsystem. En utförlig innehållsförteckning samt ett index gör boken lätt att hitta i – en guldgruva för både översättare, skribenter, redaktörer och geografinördar. Handboken är sammanställd av ministerrådets svenska översättarenhet i samarbete med övriga EU-institutioner.


För nedladdning av handboken besök denna sida!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 28 jan 08:00

Språkförsvaret gednomförde i lördags ett lyckat seminarium, "Engelska språkbytesskolor - hot mot svenskan?", med ett 40-tal deltagare i Beskowsalen, ABF-huset, Sveavägen 41 i Stockholm. Fem inledare ställde upp: Johan Enfeldt, Raoul J. Granqvist, Olle Josephson. Olle Käll och Liss Kerstin Sylvén.


Inledningarna filmades och vi kommer att lägga ut så många som möjligt av dem, antingen i denna nätdagbok eller på webbplatsen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 27 jan 18:27

  ...med "High five"!

 
All heder!
 
Det är hög tid att införa "Högfemma" i Svedala! 
 
Sunt förnuft
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 26 jan 08:00

Webbplatsen har haft 139 besökare per dag och nätdagboken 271 under 2018, det vill säga 410 besökare sammanlagt per dag. Hur många som dagligen besöker Språkförsvarets vänner på Facebook vet vi inte.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4 5 6
7 8 9 10 11
12
13
14
15
16 17 18 19 20
21
22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Januari 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se