I senaste numret av Språknytt, det norska Språkrådets tidskrift,  intervjuas kulturminister Trene Skei Grande om norsk språkpolitik.  Stortinget har tidigare fattat ett principbeslut om en norsk språklag, ett arbete, som tydligen nu har inletts på allvar:

”Kan hende blir det annleis når den nye språklova kjem?

– Ja, det får vi håpe. Norsk språk treng ei lovforankring. Derfor er vi i gang med å lage ei språklov og ei språkmelding knytt til den nye lova. Eg er mellom anna opptatt av at vi må sikre det norske teiknspråket, dei nasjonale minoritetsspråka og dei samiske språka betre.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna fråga tas upp i en artikel av Charlotta af Hällström-Reijonen på Svenska Institutets webbplats:

"Man känner bäst igen en finlandssvensk på uttalet. Det mest framträdande uttalsdraget för finlandssvenskan är att man inte har grav accent. I sverigesvenskan finns både akut ordaccent (också kallad accent 1) och grav ordaccent (accent 2). En svensk från Sverige uttalar ordet anden olika beroende på om det är bestämd form av ande (på engelska spirit) eller and (på engelska duck). Men en finlandssvensk uttalar dessa två ord i stort sett lika. Detta är ett genomgående drag i finlandssvenskan.

I modern svenska finns det vidare en uttalsregel som kallas kvantitetsregeln som innebär att varje betonad stavelse har ett långt ljud, antingen vokalen eller konsonanten. Vokalen är lång om den efterföljande konsonanten är kort, och vokalen är kort om konsonanten är lång. Men den regeln gäller inte i finlandssvenskan. Vissa ord uttalas nämligen kortstavigt, alltså med kort vokal följd av kort konsonant. Exempel på detta är orden senap och kamera. Även många ortnamn uttalas kortstavigt till exempel Hanaholmen och Tavastehus.

De flesta finlandssvenskar har svårt att uppfatta skillnaden mellan grav och akut accent. Men det jämnar ut sig, eftersom sverigesvenskar i stället har svårigheter att uppfatta och härma kortstavighet.

Andra typiska uttalsdrag i finlandssvenskan är till exempel uttalet av vokalerna a och u samt sje-ljudet."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det norska Språkrådet har genomfört en intressant opinionsundersökning om inställningen till det norska språket, men också till den mellannordiska språkförståelsen.

«Det er viktig at norsk språk står sterkt»

Det mener i hvert fall de aller fleste av oss. Språkrådet har kartlagt hva vi synes om norsk og nordiske språk.

AV ERLEND LØNNUM

På oppdrag fra Språkrådet har Opinion undersøkt nordmenns holdninger til norsk språk og språkmangfold. Her er noen av påstandene respondentene skulle si seg enige eller uenige i («verken eller»- og «vet ikke»-svarene er utelatt):

Jeg er interessert i norsk språk.

72 % ENIG
7 % UENIG 

Det er viktig at norsk språk står sterkt.

87 % ENIG
2 % UENIG 

Jeg synes engelsk blir brukt i for mange situasjoner der norsk ville fungert like godt.

64 % ENIG
14 % UENIG 

Stedsnavn er kulturminner som det er viktig å bevare.

86 % ENIG
3 % UENIG

En tilsvarende undersøkelse fra 2016 ga omtrent de samme resultatene.

Hovedinntrykket er at interessen for språk er stor i det norske folket. Den er faktisk så stor at 62 % av de spurte mener at de behersker norsk bedre enn gjennomsnittet.

Populære ordbøker

Undersøkelsen viser også at én av tre respondenter har brukt Bokmålsordboka og Nynorskordboka på nett. Tre av fire mener det er viktig med slike gratis nettordbøker, og fire av fem svarer at de er fornøyde med dem.

Nordisk språkforståelse

I årets undersøkelse kunne respondentene også si noe om sitt forhold til svensk og dansk:

Det er lett å forstå svensk muntlig.

83 % ENIG
4 % UENIG

Det er lett å forstå dansk muntlig.

35 % ENIG
33 % UENIG

Jeg bytter ofte til engelsk når jeg snakker med dansker.

19 % ENIG
60 % UENIG

Jeg prøver ofte å forsvenske ord eller snakke «svorsk» når jeg snakker med svensker.

18 % ENIG
61 % UENIG

Jeg prøver ofte å fordanske ord eller snakke en blanding av norsk og dansk når jeg snakker med dansker.

11 % ENIG
69 % UENIG

Jeg bytter ofte til engelsk når jeg snakker med svensker.

5 % ENIG
85 % UENIG

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sproud skriver på sin webbplats:

”We are a group of entrepreneurs based in Malmö in the south of Sweden, a progressive city where many food, health and lifestyle trends gets (!) started.”

Det heter “get”, väl? Sproud borde kanske anlita en korrekturläsare. Engelskan verkar inte vara helt perfekt.

Inte bara felfinnare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 I går sändes en intervju i radio (Nordegren och Epstein i P1) med reklambyråägaren Walter Naeslund (han har tagit bort bokstaven ä i namnet - den är ju inte internationell). Anledningen var en artikel i branschtidningen Resumé där han - på engelska förstås - pläderar för att svenska språket är alldeles för litet i en globaliserad värld, och därför bör fasas ut och ersättas med engelska som officiellt förstaspråk i Sverige. Intervjun gjordes dock på svenska. "Annars blir våra lyssnare jätteledsna" som programledaren. sa.

Naeslund tänker sig att detta språkliga kollektiva självmord kommer att ske inom tjugo år. Det ska ske genom att engelska införs som undervisningsspråk från sex år. (Och helst ska barnen redan prata engelska då, bättre än sina föräldrar.) Dock ska vårt svenska kulturarv tas tillvara, så Den blomstertid nu kommer och Små grodorna ska fortfarande få sjungas på svenska.

För att "nå ut i världen" behöver alltså svenskan i Sverige slopas menar Naeslund. Men varför resten av den stora vida världen skulle börja lyssna på och läsa tv, radio, tidningar, bloggar, poddar osv. just från lilla Sverige, den frågan behövde han inte svara på i intervjun. En av programledarna frågar om vi inte bör övergå till mandarin istället, eftersom Kina kommer att dominera "om hundra år". Men det skulle innebära en för hög "transaktionskostnad" menar Naeslund.

Naeslunds anglofila dröm kommer naturligtvis aldrig att bli verklig. Men hans inställning visar med all önskvärd tydlighet att med reklambyråfolk som han är det föga förvånande att det finns så mycket engelska i reklamen. Men han borde begrunda opionionsundersökningen från sin egen bransch där endast 11 % är entydligt positiva till engelska i reklamen medan 55 % är negativa. (Redovisas i denna blogg i inlägg fr 25/11.)

Intervjun i radio kan avlyssnas här (kommer ca 8.10 in i programmet) och artikeln i Resumé här.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Språkbruk utges av Institutet för de inhemska språken i Finland och utkommer med fyra nummer om året.)

Språkbruk utkommer med fyra nummer om året. En tillsvidareprenumeration kostar 40,50 euro (inkl. moms), en årsprenumeration kostar 44 euro (inkl. moms). Lösnummer kostar 11 euro (inkl. moms). Priserna gäller i Finland. En ettårsprenumeration i Norden och Baltikum kostar 45 euro (inkl. moms), inom övriga EU 48 euro (inkl. moms) och utanför EU 47,50 euro (0 % moms).

Prenumerera på Språkbruk via blanketten nedan.

Språkbruk finns även till salu i Tidskriftsbutiken.

Specialerbjudande!

Teckna en fortlöpande prenumeration på Språkbruk och få 4 nummer till specialpriset 30 euro (normalpris 40,50 euro)!

Erbjudandet gäller 5–24.12.2018 och gäller endast nya prenumeranter. Beställningsformuläret finns här !

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)