Pressmeddelande

Snart är 2018 års nyordslista från Språktidningen och Språkrådet här! Klockan 7 den 27 december skickas listan ut till medierna tillsammans med ett pressmeddelande. Hela nyordslistan publiceras samtidigt på Språktidningens respektive Språkrådets webbplatser: spraktidningen.se och sprakochfolkminnen.se.

Vill du ha information om nyordslistan i förväg kan du höra av dig till någon av nedanstående kontaktpersoner. Innehållet får inte publiceras före klockan 7.00 den 27 december.

För mer information kontakta:

Anders Svensson
Språktidningens nyordsredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

Ola Karlsson
Språkrådets nyordsredaktör
ola.karlsson@sprakochfolkminnen.se
073-558 60 60

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi gjorde nyligen ett besök i den kungliga huvudstaden, Stockholm. Visserligen har vi här nere i Skåne också mängder av engelska-amerikanska ("svengelska") reklamtexter, men frågan är om inte Stockholm ändå tar priset. Överallt kunde jag läsa reklamtexter på engelska eller amerikanska. Det var än Sale hit och än Sale dit. Trodde nästan jag hade hamnat i London eller i New York.

Till slut blev jag så trött på all engelsk-amerikansk reklam i staden att jag var tvungen att gå tillbaka till hotellet för att vila ut från allt detta. Det blev tröttsam! Mitt shopppingintresse försvann helt. Och inga fler inköp blev det! Vill företagen och affärerna verkligen skryta med hur duktiga de är på det engelska-amerikanska språket?  Varför inte någon gång istället använda ett av de större EU-språken i reklamen? Sverige är ju ett EU-land. Omväxling förnöjer!

Däremot tycker jag att det är märkligt att riktigt viktig information i Sveriges städer och i affärer bara anges på svenska. Detta gäller även köpvillkor. Man kan ställa sig frågan: Är sådana texter kanske för svåra att översätta till engelska?

Skriver man reklamtexter på engelska-amerikanska då måste de alltid vara helt korrekta. Under vårt besök i Stockholm upptäckte vi högst upp på en byggnad på Stureplan en fint upplyst och rörlig reklamremsa.  Där har bland annat ett klädföretag en reklamplats. Reklamtexten är givetvis på engelska-amerikanska enligt följande: "Visit our store in Kungsgatan 28".  Men det bör väl ändå heta, "Visit our store at 28 Kungsgatan"? (jfr: at 10 Downing Street). Eller är "svengelskan" i detta fall avsiktlig? 

Avslutningsvis: I Malmö har vi till exempel fått vänja oss vid nya "svengelska" stadsdelen Malmö Live. Ack ja, Ack ja! För amerikaner kan Malmö Live bli riktigt roligt. Det har nämligen bibetydelsen "Strip-teaseshow" ("Live show") på amerikansk engelska.  (OBS!) Ser fram emot trevligare svenska (reklam-) texter i Sverige i framtiden.

C-G Pernbring, 

 Helsingborg                                                                                         

Insändaren publicerades i Skånska Dagbladet den 17/12. En kortare version publicerades i Expressen/Kvällsposten i den 8/12 och en annan version i Helsingborgs Dagblad den 29/12 .

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tröjan går att beställa från sprakforsvaret@yahoo.se.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Tema juridiskt språk

Det nya numret av Klarspråk tar upp olika aspekter av juridiskt språk.

Hur ser skrivprocessen bakom nya lagar ut? Språkexperterna i Regeringskansliet har en nyckelroll i arbetet och ett nära samarbete med jurister och handläggare. Bland annat ordnar de skrivarverkstäder där deltagarna diskuterar både innehåll och språk.

Domaren Fredrik Bohlin berättar om domstolarnas arbete med att skriva begripligare domar. Den största utmaningen är att förändra attityderna till skrivuppgiften, menar han.

Forskarna Gunilla Byrman och Ylva Byrman skriver om sin undersökning av hur hördas berättelser återges i polisens förundersökningar om våld i nära relationer. Om det är oklart vem som har sagt vad i förhören kan rättssäkerheten äventyras.

I Norge satsar man på klarspråk i juristutbildningen. Juriststudenter vid Universitetet i Oslo ska få skrivträning under hela studietiden. Målet är att lära studenterna att skriva lagar – inte bara tolka dem.

Vad innebär egentligen en rekommendation från Språkrådet, och vilket slags språk är rekommendationerna tänkta för?

Vi hälsar terminologerna Åsa Holmér och Karin Webjörn välkomna till Språkrådet!

Läs det nya numret av Klarspråk.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mats Dannewitz Linder har skrivit en utmärkt artikel i ”Facköversättaren” nr 4/2018 om avvecklingen av Terminologicentrum (TNC) som självständig organisation. Han beskriver slutresultatet så här:

”TNC:s kompetens har alltså skingrats utan att några försök har gjorts från SIS sida att erbjuda fortsatt anställning, medan Isof nyligen har anställt två tidigare TNC-medarbetare. Rikstermbanken sköts tills vidare av SIS språkavdelning men ska framöver skötas av Språkrådet. Ingendera instansen kommer att kunna utnyttja TNC:s hittillsvarande erfarenheter eftersom de som tidigare skött termbanken är borta. TNC:s publikationer (42 ordböcker m.m varav fyra gratis nedladdbara om terminologiarbete – rekommenderas!) kommer attsäljas via SIS.

Vad gäller framtida ordlistor och andra terminologitjänster tycks utsikterna dåliga. Den tidigare kompetensen har spritts för vinden och vilka ambitioner som kan finnas hos Språkrådet i den vägen är oklart, utöver Språkrådets arbete med tolkordlistor och Lexin som inte är riktigt jämförbart. Dessutom rymmer Isofs mandat bara terminologi inom offentlig sektor – den privata sektorn får sköta sig själv. Företag och även privatpersoner gör förvisso enstaka insatser, men de kan inte kvalitetssäkras på samma sätt som tidigare. Och SIS språktjänst erbjuder ’uppdatering av ordlistor’ men just inte mer.”

Läs hela artikeln här, sid. 16 – 18!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej! Jag ser ganska ofta inredningsprogram på teve. I amerikanska program sätts det ofta upp texttavlor av olika slag, alla med text på engelska. Ganska väntat. Även i liknande svenska program sätts det upp tavlor med text, praktiskt taget alltid med text på … engelska. Ganska väntat?

Sweet home

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Pressmeddelande från Ulum Dalska

Närmare hälften av alla ungdomar på högstadiet i Älvdalen väljer älvdalska på schemat

I dag tisdag 11 december kl. 14.20 bjöds alla ungdomarna in till en första introduktion där de får träffa de som ska undervisa, där de får information om projektet Wilum og bellum och hur upplägget på älvdalskaundervisningen ser ut. Det blir också musikaliskt inslag och med sig får alla ungdomar en liten julklapp, en fickparlör på älvdalska som de kan studera under jullovet. Medverkar gör även Peter Egardt som är kommunstyrelsens representant i projektet och skolchef Lars Lisspers.

Startskottet för projektet var den 1 oktober och nu planeras den del av verksamheten som handlar om möjligheten för ungdomar i årskurserna 7-9 att läsa älvdalska på skoltid. Att så många som över 80 elever skulle ta chansen hade man inte vågat tro. Projektledningen och föreningen Ulum Dalskas representant är överväldigade över det stora intresset från ungdomarna.

- Det är helt fantastiskt, säger Ing-Marie Bergman som är huvudprojektledare för  Wilum og bellum. Det visar att älvdalskan har fått en annan status bland unga än den hade för några år sedan. Det har blivit trendigt och coolt att dalska.

Ulla Schütt, Ulum Dalskas representant i projektet, håller med.
- Ja, det är otroligt roligt att de unga är så positiva till älvdalskan. Språket är hotat, men i och med projektet har vi goda chanser att återerövra språket via barnen och ungdomarna.

Ulla och Ing-Marie är dock lite tagna på sängen och har haft bråda dagar med att få ihop folk som kan hjälpa till med undervisningen. Förutom att alla i projektet deltar i undervisningen efterlyser de frivilliga som kan hjälpa till att dalska med våra ungdomar.

Stefan Jacobsson som är utbildningsansvarig i projektet jobbar febrilt med att sammanställa utbildningsmaterial som ska passa tre olika nivåer; nybörjare, de som kan lite grand och de som talar och förstår älvdalska. Efter jullovet kör man i gång med älvdalska på schemat.

Irum faingner eð ir so mikkler so wil dalska.

Älvdalen den 10 december 2018

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)