Direktlänk till inlägg 29 december 2018

Är tekniken ett hinder för språkets utveckling eller en utmaning?

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 december 2018 00:05

Svenska Dagbladet återpublicerade igår en understreckare från 1945, ”Därför är tekniken ett hinder för språkets utveckling”, av Erik Wellander, svensk språkvårds nestor.


”Vetenskapens och teknikens snabba utveckling ställer nutidens människor inför ständigt nya problem. Dessa ha även en språklig sida: det gäller att finna lämpliga beteckningar för de nya begrepp som en ny forskningsgren eller en ny teknisk uppfinning för med sig. Radioväsendets utveckling har sålunda krävt en mångfald nya ord, och likaså flygväsendet. Det erforderliga ordmaterialet skaffas dels genom lån, dels genom nybildning. I vårt land har denna vidgning av ordförrådet i stor utsträckning lämnats åt slumpen, vilket ej alltid lett till lyckade resultat.”


Min uppfattning är att tekniken inte kan ses som ett hinder för språkets utveckling utan snarare som en utmaning. Här passar ordet utmaning. Boktryckarkonsten, en teknisk uppfinning som hette duga, revolutionerade spridningen av det skrivna ordet. Datoriseringen och internets utveckling har likaledes revolutionerat spridningen av språket, såväl det skrivna som det talade. Problemet är bara att tekniken gynnar stora språkområden, framför allt engelskan, eftersom datoriseringen, internet (Arpad) och satellit-tv först slog igenom i USA. Det betyder engelskan har varit först med att lansera nya begrepp och ord på dessa och relaterade områden, som andra språk måste förhålla sig till. Då kan andra språk antingen skapa egna ord, använda översättningslån eller låna in det engelska uttrycket, anpassat efter det egna språkets stavnings- eller uttalsregler eller rakt av. Det är också typiskt att när Google har utvecklat sin statistikbaserade översättningstjänst uppnås det bästa översättningsresultatet, om det bygger på stora textmassor från käll- och målspråket. När Microsoft testade ett röstöversättningsprogram för flera år sedan skedde det betecknande nog mellan engelska och kinesiska.


Samtidigt är internet gratis (bortsett från uppkopplingsavgifter och eventuella avgifter för webbhotell), vilket har inneburit att företrädare för massor av små språk, t.o.m direkt hotade språk, har kunnat lägga ut digitaliserat material, ordböcker, texter, grammatikor, språkprov etcetera, på nätet. Det är alltså billigt idag att försvara eller revitalisera ett språk. Ytterst hänger det på engagemanget hos de berörda. Hur ska man annars förklara fördelningen av de tre största språken för närvarande på Wikipedia?  Den 28 december 2018 belade svenskspråkiga artiklar tredjeplatsen på Wikipedia med 3,76 miljoner artiklar, efter engelska med 5,77 miljoner artiklar och cebuano, ett filippinskt språk (1), som talas av drygt 20 miljoner människor, med 5,37 miljoner artiklar. Förmodligen kommer varken cebuano eller svenska att behålla dessa placeringar i framtiden, men det är en annan femma.


Per-Åke Lindblom


(1)  Att svenska och cebuano är så stora språk på Wikipedia beror mycket på en och samma person och hans översättningsprogram.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 23 jan 08:00

Christer Lidgard är en av dem som ansluter sig till Olle Källs uppfattning i hans debattartikel https://www.dn.se/asikt/alla-skolor-maste-anvanda-svenska-spraket/:   ”En del tycks mena att det inte spelar någon roll vilket språk vi i Sverig...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 22 jan 11:19

Med ett sådant nytt namn på "Maestro-kortet", känner man ju direkt hur sugen man blir på att byta bank. Man riktigt förnimmer den internationella känslan av att ha ett kort som det står ... "limited"... på. (INTE!)   I synnerhet då en majoritet i...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 jan 12:52

I en debattartikel på DN Åsikt igår skrev Olle Käll:   ”En tredje giftig cocktail glömmer hon dessvärre: det är de friskolor som försvagar det gemensamma språket i Sverige, svenskan. Dessa, bland annat skolkoncernen IES (International Engli...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 20 jan 16:48


Barnen i skolan i Rot och vid förskolan Porfyrgården på Näset i Älvdalen får varje dag möta det älvdalska språket på olika sätt. På båda skolorna kan barnen och lärarna nu läsa matsedeln både på svenska och på det lokala språket älvdalska.Intresset f...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 20 jan 08:00

Enligt Dagens Nyheter har Skolinspektionen försökt stänga den tvåspråkiga skolan, Elma School, i  Rågsved, Stockholm. Den som besöker Elma Schools webbplats möts av detta meddelande:   ”Det här är våran mötesplats för elever, vårdnadshavare...

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

123 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27
28
29 30
31
<<< December 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se