Direktlänk till inlägg 29 december 2018

Är tekniken ett hinder för språkets utveckling eller en utmaning?

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 december 2018 00:05

Svenska Dagbladet återpublicerade igår en understreckare från 1945, ”Därför är tekniken ett hinder för språkets utveckling”, av Erik Wellander, svensk språkvårds nestor.


”Vetenskapens och teknikens snabba utveckling ställer nutidens människor inför ständigt nya problem. Dessa ha även en språklig sida: det gäller att finna lämpliga beteckningar för de nya begrepp som en ny forskningsgren eller en ny teknisk uppfinning för med sig. Radioväsendets utveckling har sålunda krävt en mångfald nya ord, och likaså flygväsendet. Det erforderliga ordmaterialet skaffas dels genom lån, dels genom nybildning. I vårt land har denna vidgning av ordförrådet i stor utsträckning lämnats åt slumpen, vilket ej alltid lett till lyckade resultat.”


Min uppfattning är att tekniken inte kan ses som ett hinder för språkets utveckling utan snarare som en utmaning. Här passar ordet utmaning. Boktryckarkonsten, en teknisk uppfinning som hette duga, revolutionerade spridningen av det skrivna ordet. Datoriseringen och internets utveckling har likaledes revolutionerat spridningen av språket, såväl det skrivna som det talade. Problemet är bara att tekniken gynnar stora språkområden, framför allt engelskan, eftersom datoriseringen, internet (Arpad) och satellit-tv först slog igenom i USA. Det betyder engelskan har varit först med att lansera nya begrepp och ord på dessa och relaterade områden, som andra språk måste förhålla sig till. Då kan andra språk antingen skapa egna ord, använda översättningslån eller låna in det engelska uttrycket, anpassat efter det egna språkets stavnings- eller uttalsregler eller rakt av. Det är också typiskt att när Google har utvecklat sin statistikbaserade översättningstjänst uppnås det bästa översättningsresultatet, om det bygger på stora textmassor från käll- och målspråket. När Microsoft testade ett röstöversättningsprogram för flera år sedan skedde det betecknande nog mellan engelska och kinesiska.


Samtidigt är internet gratis (bortsett från uppkopplingsavgifter och eventuella avgifter för webbhotell), vilket har inneburit att företrädare för massor av små språk, t.o.m direkt hotade språk, har kunnat lägga ut digitaliserat material, ordböcker, texter, grammatikor, språkprov etcetera, på nätet. Det är alltså billigt idag att försvara eller revitalisera ett språk. Ytterst hänger det på engagemanget hos de berörda. Hur ska man annars förklara fördelningen av de tre största språken för närvarande på Wikipedia?  Den 28 december 2018 belade svenskspråkiga artiklar tredjeplatsen på Wikipedia med 3,76 miljoner artiklar, efter engelska med 5,77 miljoner artiklar och cebuano, ett filippinskt språk (1), som talas av drygt 20 miljoner människor, med 5,37 miljoner artiklar. Förmodligen kommer varken cebuano eller svenska att behålla dessa placeringar i framtiden, men det är en annan femma.


Per-Åke Lindblom


(1)  Att svenska och cebuano är så stora språk på Wikipedia beror mycket på en och samma person och hans översättningsprogram.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 22 maj 11:28

Klimatet i Norden kan vara lite bistert och naturen är på sina ställen ganska karg. En del svenskar tycks överföra detta till språken som talas här och tror att dessa är ordfattiga och osköna. Det är naturligtvis helt fel. Hur kan då språken i Norden...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 maj 15:00

Igår intervjuades Björn Ranelid i Dagens Nyheter med anledning av att han idag fyller 70 år. Under åren har Björn Ranelid fått många priser: Augustpriset, Aftonbladets kulturpris, Region Skånes stora kulturpris, Malmö fotbollförenings kulturpris, Has...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 maj 12:00

Mikael Parkvall konstaterar i en artikel att det finns alternativ till Eurovisionens sångtävling:   ”Den som beklagar att jippot håller på att förvandlas till en språklig öken kan sedan 2002 följa Liet International, som är en motsvarighet ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 maj 08:00

Vi har tidigare citerat från Célestine Comtois uppsats  Språkval i EU-parlamentet från 2016. Till saken hör att hon har utnyttjat Språkförsvaret som källa vid två tillfällen. Det ena är Språkförsvarets enkät till kandidaterna inför parlamentsvalet 20...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 20 maj 08:00


  När man pantar flaskor och burkar på ICA på Ringen på Södermalm i Stockholm möts man, som snart sagt överallt i Sverige, av en engelsk text, i det här fallet ”Helping the world recycling”. På väggen till vänster om pantapparaten stå...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27
28
29 30
31
<<< December 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se