Alla inlägg under november 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 november 2018 11:34

Idag publicerade Dagens Nyheter (Sporten i DN.Sthlm) en längre intervju med Zlatan Ibrahimovic, som gjorts av Johar Bendjelloul. Zlatan kommer faktiskt in på svenska språket i slutet av intervjun:


"Zlatan letar efter orden.

- With a good eye. Med glimten i ögat!

Är du på väg att tappa svenskan här nu, efter så många år utomlands?

- Det får inte hända,haha...

- Det får inte bli den där svengelskan. Det är skönt att prata svenska!"


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 november 2018 14:57

HuddingeDirekt skriver:


”Men ska verkligen Flemingsberg byta namn? Nej, sådana planer finns än så länge inte, åtminstone inga planer på att byta namn officiellt. För det krävs politiska beslut i kommunen och godkännande av Lantmäteriet. Då måste även lagen om god ortnamnssed följas.


Enligt kommunen och fastighetsutvecklaren Fabege är Stockholm South Business District endast ett arbets- och visionsnamn för de planerade affärskvarteren. Alltså inte ett namn för hela det uppgraderade Flemingsberg.


– Vad man kallar saker och ting beror på vad man vill få fram. Det här är ett arbetsnamn som vi använder för att marknadsföra området till internationella företag som vi vill ska etablera sig i området. Vi marknadsför oss ju inte mot de som bor i området, säger Heléne Hill, samhällsbyggnadsdirektör på Huddinge kommun.” (Samtliga citat från artikeln i HuddingeDirekt)


För det första är det utmärkt att detta s.k arbets- och visionsnamn har hudflängts i pressen. Varför överhuvudtaget ha arbets- och visionsnamn på engelska? Detta är av någon anledning populärt bland byggföretag och mäklare. Och varje gång är motiveringen krystad. Heléne Hill påstår att Fabege använder ett engelskt namn för att ”marknadsföra området till internationella företag”. Men skickar Fabege ut reklamprospekt med bara arbetsnamnet på engelska och ingen brödtext? Vad är det för problem att använda ett svenskt arbetsnamn, som översätts till engelska, om Fabege vänder sig till engelskspråkiga intressenter? Brödtexten kommer ändå vara på engelska. Ännu bättre är det naturligtvis om Fabege översätter namn och brödtext till tyska om Fabege vänder sig till tyska intressenter, till franska om Fabege vänder sig till franska intressenter etcetera. Fabege och Heléne Hill tycks tro att kundkretsen blir förvirrad, om företaget använder ett svenskt arbetsnamn med översättning, men man ska aldrig döma andra efter sig själv.


För det andra är det sant att officiella namn ska godkännas av byggnadsnämnden i respektive kommun liksom av Lantmäteriet. Själv kontaktade jag såväl Natur- och byggnadsnämnden i Huddinge som Lantmäteriet centralt och lokalt i Huddinge för att kontrollera om det fanns något officiellt beslut om Stockholm South Business District.


Slutligen kan man inte blåsa faran över, eftersom det inte fattats något officiellt beslut än i endera riktning:


”Men på Lantmäteriet blir de inte glada när de får höra om det nya anglifierade ’arbetsnamnet’. – Arbetsnamn har en tendens att klistra sig fast och bli slutgiltiga, säger Lennart Dehlin, utredare på ortnamnssektionen .” Lennart Dehlin är också direkt emot arbetsnamnet: ”


Men det är en annan sak som gör Lennart Dehlin ännu mer upprörd.


– Stockholm Business... vad sa du att det hette? Stockholm South Business District är direkt olämpligt. Det spelar ingen roll om det är engelska, kinesiska eller franska. Vi vänder oss emot alla utrikiska namn. Vi är i Sverige och talar svenska.”


Men Klaus Hansen Vikström, vice vd på Fabege, har inte helt gett upp hoppet om ett namnbyte: 


"Om ett område har en dålig image och ett namn som associerar till mord och kriminalitet, då har det väldigt stor betydelse. Med ett mer neutralt namn skulle man kunna blåsa liv i Flemingsberg och skaka av det som varit förut. Om det ska vara engelskt eller svenskt, det får man diskutera, säger han.” Här lanserar Klaus Hansen Vikström t.o.m en mirakelmedicin för alla s.k utanförskapsområden: byt namn på dem bara, så ordnar det sig.


Därför är det viktigt att fortsätta bevaka frågan.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdfagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 november 2018 12:13

Elgiganten slår ett slag för ”världens största handelsdag”, som introducerades i Sverige i fjol:


”Singles Day, världens största handelsdag, gjorde en succébetonad premiär på den svenska marknaden förra året. Gensvaret från kunderna översteg förväntningarna och Elgiganten fördubblade sin försäljning jämfört med motsvarande dag året innan.

– Vi tror på en fördubblad försäljning under Singles Day även i år och att det kan bli en lika stor handelsdag som Black Friday på sikt, säger Niclas Eriksson, VD på Elgiganten.

Singles Day är Kinas motsvarighet till amerikanska Black Friday och infaller alltid den 11 november (11/11). Singles Day uppstod på 90-talet som en protest mot Alla Hjärtans Dag, för att fira alla singlar men har sedan vuxit till att bli världens största shoppingdag där man unnar sig själv något extra, oavsett relationsstatus. Elgiganten introducerade Singles Day på den svenska marknaden förra året. ”


Men heter handelsdagen också ”Singles Day” på kinesiska? Varför inte åtminstone ”Singlarnas dag”? Singel i betydelsen person som inte lever i fast samboförhållande finns upptagen i SAOL.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 november 2018 08:00

 


(Bild tagen vid Ullna Golf Club)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 4 november 2018 13:00

Det danska modersmålssällskapet är en vänförening och kollega till Språkförsvaret och arbetar med liknande mål och förutsättningar. En skillnad är att modersmålssällskapet varje år utkommer med en bok med skiftande teman med intressanta ämnen och med bidrag av en lång rad inbjudna författare med skiftande bakgrund. Temat för 2018 års bok är ord och grannar i Norden.


Något som underlättar för läsaren av årets upplaga finns i slutet av boken (som alltså rekommenderas innan man tar sig an den) är en läsare-och-bruksanvisning. Där redogörs kort för de olika bidragens huvudinriktning. Några av dessa teman är: Språkundervisning och grannspråksundervisning med många kända namn och olika utgångspunkter. Här hittar läsaren många praktiska tips för att underlätta förståelsen av norska, danska och svenska och här kan den svenska läraren finna många fina uppslag för att komma över elevernas initialsvårigheter. För svenska lärare som ska orientera eleverna finns här många praktiska råd och också en djupare förståelse om värdet av grannspråk, som skribenten Skibsted Volhardt skriver: Språk är inte bara språk, till det hör också kultur och uttrycksformer.


Andra rubriker för att vägleda läsaren i denna bok är Politik och nordisk språkpolitik. Kapitlet behandlar särskilt förhållandet till danska utifrån isländskt och färöyskt perspektiv där en av skribenterna är Islands förra president, Vigdis Finnbogadottir. Henrik Hagemann skriver initierat om nordisk språkhållning och uttrycker också kritik av den allt oftare förekomsten av dubbning av barnprogram, något som försvårar för barn och ungdomar att lära känna grannspråken på ett naturligt sätt. Här nämns också den norska serien ”Skam” som ett strålande undantag där ungdomar över hela Norden har följt serien utan att fästa sig vid att det var på ett annat språk än det egna (danska, norska, färöyska, isländska). Nordiska Rådets språkpolitik genomlyses också kort och där påminns läsare återigen om Nordiska Ministerrådets deklaration om nordisk språkpolitik där det bland annat fastslås att det nordiska samarbetet också i framtiden ska föregå på de skandinaviska språken, dvs. svenska, norska eller danska. Hagemann påminner återigen om den närmast självklara insikten om att grannspråksförståelse kommer av en minimal insats men ger ett maximalt utbyte. Eva Theilgaard Brink, tar på ett förtjänstfullt sätt sig an grannspråksundervisningen i teori och praktik och påminner om Helsingforsavtalets artikel nr 8 om undervisningen i grannländernas språk och kulturförhållanden. Hon är också skarpt kritisk till hur avtalet verkligen efterlevs och betonar även att lärarutbildningen måste se till att detta görs om inte en hel generation ska gå förlorad. För, säger hon, Med lite kommer man långt men det kommer å andra sidan inte heller av sig själv. Att lära sig förstå grannspråken ger en femdubblad förståelseradie som verkligen berikar den enskilde.


Språkforskning: I Steinunn Jonasdottirs bidrag får vi följa en isländska med en internationell och mångspråkig bakgrunds väg in i det danska språket. Det är en underhållande och kåserande berättelse om praktiskt restaurangarbete på Jylland och jakt på en neutral dansk accent. Michael Bach Ipsen (som är utbytesmedlem i Språkförsvaret) gör en grundlig undersökning av fonetiska skillnader i ”svenska för nybörjare” och tar också upp skillnader i attityder och hur vissa idiomatiska uttryck och ordstäv kan visa på falska vänner lömska likheter mellan svenska och danska.


Språkpsykologi: Rubriken avhandlar på ett förtjänstfullt sätt de psykologiska avtrycken och svårigheterna när man på fullt allvar ger sig in i ett grannspråk med syfte att lära sig tala landets språk perfekt och utan brytning. Per Kolstrup är en dansk som arbetar i Norge och som tvingas lära sig perfekt norska för att få det åtrådda jobbet. Han tar sig an uppgiften med hull och hår och klarar sig så småningom galant. Men, säger han slutligen och citerar i sin tur den lärobok han använde och som speglar den norska synen på dialekter och språklig variation: Dialekten min får du aldri. Den er som et glitrende smykke som fölger meg hele livet. Den norske SAS-piloten Kolbjörn Seth berättar kåserande och underhållande om den speciella skandinaviska som talas inom SAS och vilka ord som är oskyldiga på ett språk men har helt andra betydelser (erotiska) på grannspråket. Det danska morgonbrödet kanske den danske piloten ska vara diskret med när han talar med den norska flygvärdinnan (eller kanske tvärtom) och den svenska piloten ska heller inte skrävla om att han pulade i trädgården i flera timmar. Svenske Markus Hector flyttade med sin danska fru till Bornholm och tar upp kulturella och psykologiska skillnader mellan svensk och dansk mentalitet i den allmänna debatten. Den svenska konsensusmentaliteten och den försiktiga tonen ställs mot den debattglada och orädda stilen hos de danska debattörerna. Han reflekterar vidare över hur rädsla och misstro mot det främmande i Danmark av många debattörer uppfattas som en sund och högst mänsklig reaktion, medan det i Sverige snarare uppfattas som fobi eller diskriminering.


Språk och litteratur: Här får vi följa både Vigdis Finnbogadottir och årets pristagare av Språkförsvarets pris, Björn Ranelid. De medlemmar som närvarade vid prisutdelningen i år (2018) får här läsa Ranelids tal, förtjänstfullt transkriberat och återgivet av Bach Ipsen och försedd med en ordlista för de danska läsarna.


Landperspektiv: Några av de tidigare nämnda författarna återfinnes under rubriken, men här får vi också följa en redogörelse av hur färingar och deras tvåspråkighet fungerar och kanske också om hur den är hotad vad gäller den danska språkbehärskningen genom en allt massivare engelsk påverkan via nya medier. Att färingarna är de nordbor som är bäst på att förstå de skandinaviska språken står emellertid klart också för författaren till ”Färingars färdigheter och hållning till danska”, Hanna Birkelund Nilsson i hennes genomlysning av tvåspråkighet och attityder.


Sammanfattningsvis bjuder Modersmålssällskapet på en diger och intressant samling synvinklar på årets huvudtema och kanske kan man parafrasera Per Holstrup och hans norska lärobok vid vår gemensamma kamp för att hålla våra språk levande och vitala: Mitt språk får du aldrig, det är ett glittrande smycke som följer mig hela livet!


Arne Rubensson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 november 2018 19:18

Redan inledningen visar att skribenten anslår en ironisk ton:


”I veckan fick Evening Press, förlåt Aftonbladet, en ny Associate Editor. Biträdande redaktör kunde man också säga. Fast det hade inte varit lika fint.


När jag var i Stockholm för några veckor sedan träffade jag en väninna från Helsingfors. Hon hade tagit in på Haymarket by Scandic. Det ligger vid Haymarket. Hötorget, som det heter på det där bonniga språket aboriginerna talar i Sverige. 


För några år sedan gick jag på en första hjälpen-kurs utanför Stockholm. Alla föreläsningar gick på aborginspråket, men själva terminologin var på engelska. (Det finns ju ingen medicinsk terminologi på stamspråk).”


Artikeln i DN är för tillfället låst.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 november 2018 19:00

 

...för "Spökbajs", istället för "Ghost poop", eller ännu värre "Ghost shit"!

 
Också språkförsvarare
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Av Nätverket Språkförsvaret - 1 november 2018 22:30

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”


Se omröstning i högerspalten!


a)     En text på svenska berör mig mest


b)     Båda språken berör mig lika mycket


c)     En text på engelska berör mig mest


d)     En text på ett annat språk berör mig mest


e)     Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra


f)      Det kan bara avgöras från fall till fall


g)     Vet inte


Anmärkning: Ytterligare alternativ kan läggas till.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16
17
18
19 20 21
22
23 24 25
26 27 28 29 30
<<< November 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards