Alla inlägg under november 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 14 nov 15:00

 


Varför engelska när en förkrossande majoritet av Lekias besökare är svenskspråkiga !? 

 

Om engelska överhuvudtaget anses behövas ska det aldrig ske på bekostnad av svenska.

 
Enligt språklagen från 2009 är svenska huvudspråk i Sverige och ska kunna användas i alla samhällssituatiuationer. Ni vänder er dessutom till barn.
 
Två stora tummar ner till styrelsen. Skämmes!!
 

Också språkförsvarare

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 14 nov 12:45

Jag ska bara kort kommentera vissa punkter i Anette Brodin Rampes, vd för Internationella Engelska skolan, svar  till Olle Käll  på DN Åsikt den 30 oktober.


Hon påstår att Internationella Engelska skolan (IES) bedriver ”tvåspråkig undervisning”. Men vilken är då fördelningen av språken med avseende på ämnena? IES har rätt att bedriva undervisning på upp till 50 procent på engelska på grundskolenivå och upp till 90 procent på gymnasienivå. Hon hävdar vidare att IES värnar om såväl ”det svenska som det engelska språket”. Men varför måste IES värna om det engelska språket i Sverige? Det är varken huvudspråk eller minoritetsspråk i Sverige. Det är världens största språk om man adderar andraspråkstalare till modersmåltalare, d.v.s engelska är världens lingua franca nummer 1 för närvarande. Behöver det skyddas också i Sverige? Om nu svenska och engelska är jämställda på IES, varför går då IES ut med slagordet ”Commanding English the key to the world” i sitt informationsmaterial?


Enligt Brodin kan IES ”årligen visa högre resultat i de nationella proven i svenska, engelska och matematik jämfört med det nationella snittet”. Låt oss tills vidare utgå från uppgiften om dessa påstådda framgångar är korrekt. Givet alltså att påståendet är korrekt, vad beror det i så fall på?


Beror det på att IES har de ”bästa lärarna runt om i världen”? Brodin hävdar nämligen att ”Vi anställer de bästa lärarna runt om i världen och det är en ynnest för svenska elever att få möjlighet att utbildas av dessa välkvalificerade och engagerade lärare.” Det är någonting som inte stämmer här. Om nu IES anställer världens bästa lärare, varför har de i så fall inte världens bästa löner? Faktum är att de inte ens har Sveriges bästa löner. Enligt Brodin i samma inlägg ”betalar vi löner väl i linje med genomsnittet”. Hur kan det komma sig att världens bästa lärare nöjer sig med genomsnittslöner för svenska lärare? Vet de inte sitt eget bästa?


Beror det på att IES använder engelska som undervisningsspråk? Har engelskan sådana inneboende egenskaper att det är särskilt lämpat som undervisningsspråk? Inte ens den mest inbitne anglofån vågar väl påstå något sådant? Däremot finns det forskning som visar att svenskspråkiga elever och studenter, som undervisas på engelska, blir mindre aktiva och interagerar betydligt mindre än om de undervisas på svenska. Deras aktiva ordförråd på engelska är naturligtvis mindre än det på svenska. Det blir så att säga lugnare i klassen på engelska, men till vilket pris?


Beror det på det ”ordning-och-reda”-koncept som IES tillämpar? Men ett ”ordning- och-reda”- koncept är väl språkneutralt och kan tillämpas på vilket språk som helst. När jag gick i folkskolan, kunde lärare utdela såväl örfilar som slag med pekpinnen över en hand, samtidigt som undervisningsspråket var på svenska. Utländska elever har berättat för mig att denna metodik fortfarande tillämpas på vissa håll i världen, oberoende av språk. Frågan är dock om den påstådda disciplinen på IES inte framför allt hänger ihop med nästa aspekt.


Eller beror det på elevsammansättningen? De flesta forskare menar att elevsammansättningen på friskolorna, däribland IES skolor, inte är typisk för svenska skolor utan domineras av elever från studievana hem, kort sagt medelklass. German Bender/ Per Kornhall skriver på DN Debatt den 26 oktober:


”Friskolor är kraftig överrepresenterade bland skolor med hög andel svenskfödda och/eller välutbildade föräldrar. Kommunala skolor dominerar stort bland skolorna som har många elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå och/eller är utrikesfödda.”


På vilket sätt skulle det vara en bragd att undervisa redan välartade och studiemotiverade elever? De kommunala skolorna måste ta emot alla elever, även de mindre välartade och studiemotiverade. När först friskolereformen genomfördes 1992 och senare betygsintagningen till de kommunala gymnasierna i Stockholm infördes, fick det successivt mycket negativa konsekvenser för de kommunala förortsgymnasierna. De mest studiemotiverade eleverna i förorterna sökte sig till friskolor och de kommunala innerstadsgymnasierna med resultat av att förortsgymnasierna sakta men säkert dränerades på studiemotiverade elever, vilket gav vissa förortsgymnasier dåligt rykte. Förortsgymnasier som Skärholmens gymnasium, S:t Jacobis gymnasium i Vällingby, Farsta gymnasium och Tensta gymnasium, alla i invandrartäta områden, lades ner.


Före kommunaliseringen och friskolereformen valde gymnasieeleverna enbart program, inte i första hand skola. Undervisningen var likvärdig i hela landet, utbildningskostnaderna för varje elev var desamma och samma tarifflönesystem tillämpades för alla Sveriges lärare. Förortsgymnasierna i Stockholm kunde mycket väl konkurrera med gymnasier i välsituerade bostadsområden. Jag kommer mycket väl ihåg att Tensta gymnasium uppnådde det bästa resultatet i Stor-Stockholm, före Danderyds gymnasium, i en nationell matematiktävling ett år. Idag väljer eleverna och deras föräldrar också skola; i praktiken väljer vissa elever bort andra elever helt och hållet, vilket ökar segregationen. Bender/Kornhall skriver i samma artikel:


”Slutsatsen är att skolvalssystem i alla undersökta länder har bidragit till ökad etnisk och socioekonomisk segregation, samt att segregationen har negativa effekter på individ- och samhällsnivå.”


När Brodin påstår att IES kan ”årligen visa högre resultat i de nationella proven i svenska, engelska och matematik jämfört med det nationella snittet”, så är detta ingen prestation, om elevsammansättningen redan från början är fördelaktig, d.v.s om elever med välutbildade föräldrar är överrepresenterade. I stället borde kunskapsutvecklingen hos eleverna över tid mätas. Om elever på en skola avsevärt har förbättrat sina studieresultat jämfört med elever från en annan skola, exempelvis i form av jämförbara nationella prov, så har det skett en kunskapsutveckling. Men några sådana jämförelser känner i varje fall inte jag till.


Brodin påstår också att deras praxis att anställa behöriga utländska lärare – naturligtvis bara på engelska – är en utmärkt och förutseende dellösning på en framtida lärarbrist på inte mindre än 80 000 lärare! ”Om inget görs”, är nyckeltillägget. Men Sverige står inte inför en demografisk katastrof; Sverige har relativt höga födelsetal med europeiska mått mätt och dessutom en stor invandring. Hur svårt vore det att förekomma en framtida lärarbrist genom att höja lärarlönerna generellt och därmed förbättra lärarnas relativa löneläge?


Det finns mycket mera att säga om Internationella Engelska Skolan. Jag återkommer alltså.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 13 nov 08:00

 (Denna insändare publicerades i NST/HD den 12 oktober)


Med anledning av krönika om dansk tv av Kristian Nilsson med rubriken "Ta chansen att förstå danska(rna) lite bättre", införd den 6 oktober. 


Jag håller helt och hållet med Kristian Nilsson i krönikan "Ta chansen att förstå danska(rna) lite bättre". Han träffar mitt i prick! Det behövs verkligen lite extra skandinaviskt/nordiskt samarbete inom medierna idag. Den yngre generationen har oftast ingen aning alls om Skandinavien, Norden eller ens om övriga Europa. Trots att vi är medlemmar i EU sedan tjugo år tillbaka.


De flesta ungdomar och yngre svenskar pratar idag helst engelska/svengelska med både danskar och norrmän. Det är både onödigt och bedrövligt. Krönikören konstaterar också att trots EU, Öresundsbron, internet och globaliseringen känns det ändå som om Öresund har blivit bredare.


Även Bottenhavet/Bottenviken mot Finland verkar ha blivit bredare. Många yngre svenskar idag vet inte ens att svenskan är ett av de officiella språken i landet. Förra året besökte vi Helsingfors. Där träffade vi några yngre svenskar på ett Fazer café. Vi beställde vårt kaffefika på svenska. De frågade oss efteråt, varför vi beställde vårt fika på svenska i Finland. De hade nämligen ingen som helst aning om att svenskan också är ett officiellt språk i vårt grannland, Finland. Det var något helt nytt för dem. Beklagligt!


Om Öresund och Bottenhavet/Bottenviken blivit bredare, så tycks i alla fall Atlanten ha blivit lite smalare och närmat sig Sverige och Europa. Som sagt vi är fortfarande medlemmar i EU, men vi får fortfarande avsevärt fler nyheter, information, inspiration och "entertainment"/underhållning från USA. Vi borde nog göra en Svexit/Swexit och istället ansluta oss eller associera oss tillsammans med Storbritannien närmare USA. Där hör vi nog bättre hemma???


Jag avslutar med utropet:  "Oh my God!"


C-G Pernbring

Helsingborg


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 15:00

(Pressmeddelande)


Läkaren och forskaren Hans Rosling (1948–2017) kunde trollbinda publiken med fantastiska fakta. Och – det vet vi nu – han skrev lika bra som han föreläste.


I en artikel i Språktidningen 8/2018, som utkommer i veckan, analyserar docent Lars Melin de språkliga grepp som kännetecknar folkbildaren Hans Roslings stil i boken Factfulness – tio knep som hjälper dig att förstå världen (2018).


Ett personligt tilltal, skarpa kontraster och träffande exempel är bara en del av framgångsreceptet. Det avgörande är att Hans Rosling låter fakta tala. Detta är, skriver Lars Melin, typiskt för riktigt bra informationsprosa: ”Språket ska vara en så osynlig förpackning som möjligt. Varje formulering som observeras för sin egen skull drar uppmärksamhet från fakta till form.”


Meningarna är i snitt 14,5 ord långa. Orden snittar på 5,2 tecken. ”Närmare riksgenomsnittet kan ingen komma. Hans Rosling ligger perfekt i mitten”, skriver Lars Melin.


Men språket är framför allt effektivt. Med hjälp av tabeller och diagram – precis som folkbildaren Rosling själv – visar Lars Melin hur Hans Roslings text har perfekt informationspackning, hur den har precis rätt dynamik och hur den säkert balanserar mellan fakta och resonemang.


Läs artikeln här!

Kontaktpersoner

Lars Melin
docent i nordiska språk vid Stockholms universitet och författare
073-650 10 18
bokhb1@gmail.com
 

Anders Svensson
chefredaktör
076-868 58 24
anders@spraktidningen.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 12:00

 Ulrik By berättade igår i DN om den vokabulär som florerar i träningslokalerna och de så kallade gymmen:


”Trots att svetten rinner och pulsen bultar kan jag inte låta bli att le åt eländet. Under de tre decennier jag gjort olika typer av gruppträning till en naturlig del av min vardag har jag överlevt många olika trender och former av designade träningspass. 


Nästan uteslutande heter de saker på engelska. Vad sägs till exempel om Immersive fitness, Bulid'n burn, Boot camp, Bodypump, -move, - attack? Eller för den delen: X-fit HIIT Circuit, Purformance...?


Ja, den som säger knäböj på gymmet riskerar att bli ifrågasatt. Knäböj? Det sa möjligen anabolstinna tyngdlyftare i början på 80-talet.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 08:00

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 11 nov 08:00

(Detta är ett svar på Annette Brodin Rampes debattartikel ”Utländska lärare är en del av lösningen på lärarbristen” på DN Åsikt från den 29 oktober.)


Internationella Engelska Skolans VD svarar på det hon vill och finner lämpligt. Därmed nog om hennes uppmaning till saklig debatt.


Exempel:

- Har engelskspråkiga lärare undantag från legitimationskrav vid betygsättning? Varför, i en svensk skattefinansierad skola?


- Hade länge Internationella Engelska Skolan inte bibliotek, slöjdsal, musiksal, idrottshall m.m utan att undervisningen stoppades. Varför lät man så grava brister passera?


- VD:n förklarar, att hon anställer de bästa lärarna runt om i världen. Detta skrämmer mig verkligen. Vad blir det för förankring av ett skolämne i ett svenskt sammanhang? Man undervisar eller agerar väl inte i ett vakuum.


- I trycksaker berättar Internationella Engelska Skolans företrädare, att eleverna får sig tillgodo anglosaxisk kultur och seder. Varför??? Är det inte svenska seder och svensk kultur, som vi skall ha? Berätta varför vi skall fira Halloween och tränga undan Alla helgons dag. Och varför skall vi ut och handla på "Black Friday". Jag trodde detta var en felplacerad långfredag, som för alla kristna är den svarta fredagen.


- Varför har ni ett så vilseledande namn på företaget? Är skolan a) engelsk eller b) internationell. Det heter väl inte "Internationella engelska domstolen i Haag".


- Hela Internationella Engelska Skolans koncept betonar konsekvent engelska språkets och anglosaxiska kulturens överhöghet. Detta är helt emot all internationalism.


Dessa frågor borde VD:n svara på för att vara trovärdig.


Lars Fredriksson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 10 nov 08:00

I senaste numret av FIB-Kulturfront recenserar Torbjörn Wikland, som själv gick på Handelshögskolan 1967-73, boken Handels – maktelitens skola av Mikael Holmqvist. I slutet av recensionen kommer han in på konsekvensen av engelskans dominans på Handelshögskolan och andra lärosäten:


”En brist är att Holmqvist inte berör övergången till engelska på Handelshögskolan. I offentliga sammanhang heter Handelshögskolan numer endast The Stockholm School of Economics. Holmqvist hänvisar till exempel till två kårordföranden som skriver om sina ämbeten på engelska –  men utan kommentarer från Holmqvist. Beror det på att även Holmqvists arbetsgivare, Stockholms Universitet, har underkastat sig tvångströjan att skriva på engelskan?


Var och en som har tagit del av studenters och forskares engelskspråkiga alster vet att de nästan alltid är knastertorra alster – helt enkelt för att de inte behärskar engelska ordenligt – förutom att de utesluter en större svensktalande publik och inte tränar sina studenter att uttrycka sig på svenska inom sina fack.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16
17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se