Skåningen gjorde nyligen ett trevligt besök i den kungliga huvudstaden, Stockholm. Visserligen har vi här nere i Skåne också mängder av engelska/amerikanska (svengelska) reklamtexter, men frågan är om inte Stockholm ändå tar priset. Överallt kunde jag läsa reklamtexter på engelska eller amerikanska. Det var än Sale hit och än Sale dit m.fl Troddde nästan jag hade hamnat i London eller New York. Exempelvis blev tyska Mercedes i reklamen ett transatlantiskt bilmärke. Deras reklamtext var tydligt amerikansk.

Till slut blev jag så trött på all engelsk/amerikansk reklam i staden att jag var tvungen att gå tillbaka till hotellet för att vila ut från allt detta. Det blev tröttsamt! Mitt shopppingintresse försvann nämligen totalt. Och inga fler inköp blev det! Vill företagen och affärerna verkligen skryta med hur duktiga de är på det engelska/amerikanska språket? Varför inte någon gång istället använda ett av de större EU-språken i reklamen? Jag tror att de flesta ändå skulle kunna förstå Mercedesreklam på tyska eller till och med Peugeotreklam på franska. Omväxling förnöjer!

Däremot tycker jag att det är märkligt att riktigt viktig information i staden och i affärerna bara anges på svenska. Detta gäller även köpvillkor. Man kan ställa sig frågan:  Är detta kanske för svårt att översätta till engelska? Här måste man helt enkelt vara konsekvent.

Avslutningsvis: Skriver man reklamtexter på engelska/amerikanska då måste de alltid vara helt korrekta. Högst uppe på en byggnad på Stureplan finns en fint upplyst och rörlig reklamremsa. Där har bland annat det norska (vinter) klädföretaget "Norröna" en reklamplats. Reklamtexten är givetvis på engelska/amerikanska enligt följande: "Visit our store in Kungsgatan 28". (Norröna) Men det bör väl ändå heta, "Visit our store at 28 Kungsgatan"? Jämför "at 10 Downing Street". Eller är svengelskan i detta fall avsiktlig? Ser fram emot trevliga svenska (reklam-) texter i Stockholm i framtiden.

C-G Pernbring,

Helsingborg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det norska språket har försvagats på nästan alla samhällsområden de senaste tio åren, visar en rapport som det norska Språkrådet har beställt. Språkrådet tror bland annat att samhällsdebatten blir svårare att följa om man inte får bukt med den ökande användningen av engelskan.

”– Om man sier shøkken eller kjøkken er et relativt lite problem for norsk språk. Derimot er det et stort problem hvis norsk språk blir noe vi bare snakker hjemme på kjøkkenet, sier Unn Røyneland, professor ved Universitetet i Oslo og leder for framtidsutvalget.”

Igår överlämnade hon rapporten «Språk i Noreg – kultur og infrastruktur» till kulturminister Trine Skei Grande.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Samtal med okänd ung man med hund under min hundpromenad. Efter lite hundsnack undrade jag vad han arbetade med.

När ska våra politiker vilja inse sanningen, d v s att de har blivit förda bakom ljuset av Internationella Engelska Skolan?

I allt väsentligt visar nu skolan att det är engelska och inte svenska som premieras vid skolan. De försöker inte ens dölja det.

Internationella Engelska Skolans verksamhet går vidare fullkomligt stick i stäv med den svenska språklagen från 2009.  Denna anger att det svenska språket är landets huvudspråk, samhällets gemensamma språk och att svenskan ska kunna användas inom samtliga samhällsområden.

Sverige är dessutom unikt i världen (i negativ bemärkelse) i och med att undervisningsspråket inom grundskolan är så pass oreglerat. Detta i kombination med i princip fri etableringsrätt för skattefinansierade friskolor med möjlighet till obegränsat vinstuttag, möjliggör skolor vars verksamhet här och nu degraderar det svenska språket.

Det enda land som har haft ett skolsystem som (delvis) liknar det svenska är Chile. Detta är dock förändrat sedan flera år tillbaka. Ett system som för övrigt tillkom under den gamle diktatorn Pinochets styre. En föga smickrande jämförelse alltså.

Eftersom inga andra länder följer Sveriges exempel efter 25 år, blir det allt mer aktuellt för våra folkvalda att ställa sig frågan: Varför? Kan det kanske vara så att vårt oreglerade skolsystem inte är så bra ändå? (Högst troligt!)

Mer och mer pekar på det och det är numer allmänt känt att det svenska skolsystemet har lett till en kraftigt ökad segregation. Segregationen diskuteras förvisso men det är märkligt tyst kring det faktum att det i Sverige har tillåtits växa upp ett parallellt utbildningssystem med undervisning på ett främmande språk (engelska). Den delen av segregationen verkar inte våra politiker vilja kännas vid. 

Många av våra politiker har säkert varit naiva i frågan medan andra har agerat både medvetet och märkligt. Med politiker som exempelvis Jan Björklund och Anna König Jerlmyr, behöver det svenska språket inga fiender.

Engelska är som bekant sedan många år redan ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan. Vad är det som gör att det sedan 25 år tillbaka i tiden anses vara så viktigt med ännu mera engelska? Engelska är ju det sista främmande språk som barnen i svensk skola riskerar att inte lära sig! 

Det finns nu dessutom färsk forskning presenterad av Skolverket som visar att undervisning med stort inslag av engelska leder till sämre svenskkunsksper och endast marginellt bättre engelskkunskaper. En dubbel förlust alltså. Till detta kommer att kunskaper i andra för Sverige viktiga språk, exempelvis tyska, har gått kraftigt tillbaka.

Det är inte utan att man undrar vilka mörkerkrafter som ligger bakom att detta vansinne tillåts fortgå. Alla goda krafter måste nu därför gå samman för att fullt ut belysa missförhållandet och föra upp ämnet på den politiska dagordningen, åt kommande regering att hantera.

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Södermalms saluhall finns ”The English Shop”. Precis allting där är på engelska, bland annat gratulationskort. Jag frågade butiksbiträdet vem som var affärens ägare och fick då upplysande nog höra att det var ”två killar”. När jag frågade om de var engelsmän eller amerikaner blev svaret att de var svenskar. Deras affärsidé var att de skulle sälja enbart engelska varor och att det skulle kännas som om man befann sig i England när man gick in i deras butik.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 (Insändaren publicerades under annan rubrik i Värnamo Nyheter den 19 november)

I förra veckan såg jag på TV en konferens om bostadsproblemen i Göteborg. En utredare rapporterade om läget och om vilka möjligheter att lösa problemen som man hittat. Han berättade om inkomsterna hos de flesta i den grupp bostadssökande som man undersökt. Men han använde inte någon form av ordet ”flest” och inte heller någon annan av de tio synonymer som finns upptagna i BONNIERS SYNONYMORDBOK. Han talade om ”bulken” som om detta engelska ord även i svenskan hade innebörden ”den största delen”, vilket det inte har. I detta sammanhang inger det snarast en känsla av nedvärdering. Hos oss har ordet framför allt brukats inom sjönäringen (bulklast) men vi är en del som också är bekanta med det från medicinen (bulkmedel).

Dagligen stöter man på människor som försöker göra sig märkvärdiga genom att använda engelska ord i svenskan. Mest förledande är det att se detta i media eftersom man så lätt föreställer sig att journalisternas språk skulle vara bättre än andras. Så är inte fallet. Ofta vill de fräscha upp sitt språk genom att använda engelska ord eller genom att ge ett svenskt ord en betydelse som motsvarande ord har i engelskan – se exemplet ”bulk”.

Inte minst irriterande är det att framför sin TV vänta på ”lokala nyheter”, som aldrig kommer. Jag har alltid funnit det stötande att höra eller läsa hur amerikanska reportrar hänvisar till den ”lokala regeringen” i Peru, Brasilien eller något annat land i världen. Det är ett typiskt imperialistiskt synsätt. Centrum är då USA eller Washington och resten av världen periferi med mindre viktiga ”lokala” förhållanden. För SVT:s stockholmsbaserade ledning är på samma sätt resten av landet lokalt. ”Nu kommer era lokala nyheter”, basunerar man ut. Då handlar det för min personliga del i regel om saker som hänt i Jönköping, sju mil norr om min hemkommun Värnamo. Det är bara den som jag kan uppleva som lokal – inte någon av de andra tolv kommunerna i Jönköpings län. På samma sätt måste det förhålla sig i hela landet. Vi sitter där med långa näsor och väntar på våra lokala nyheter!

Bo Alvberger

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...på Clarion hotel i Stockholm.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna engelskspråkiga skylt sitter på baksidesdörren till Internationella Engelska Gymnasiet på Södermalm i Stockholm.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)