Direktlänk till inlägg 8 november 2018

09 är inte 09 och lokal är inte lokal

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 november 2018 13:38

På 1970-talet betraktade jag kvinnornas stilettklackar som något som hörde hemma på museum och bara där. Kvinnorna skulle inte behöva plåga sig för att behaga männen. Länge verkade det också bli så men nu är stiletterna tillbaka igen. Om det är en följd av allmänna samhällsförändringar eller bara en enkel modeväxling, kräver kanske närmare analys. Fast den danske konsthistorikern Broby-Johansen skulle knappast ha tvekat inför att understryka parallelliteten med samhällsutvecklingen. Bruket att skriva Du/Ni/Er med stor bokstav försvann väl ungefär samtidigt med stilettklacken men tycks vara på väg tillbaka liksom talspråkets Ni-tilltal. 1960- och -70-talens mer egalitära samhälle rensade bort en del markörer för under- och överordning, som jag för min del inte önskar tillbaka. Att de kommer just nu är lätt förstå och den som inte har lagt märke till något av detta hänvisas till Göran Therborns senaste bok (”Kapitalet, överheten och alla vi andra”).


Här är vi inne på något som ligger utanför Språkförsvarets aktionsfält – men där engelskan förstås är en förebild. Annat är det med den s k internationella datumangivelsen. När fastighetsskötaren i Brf STORSTUGAN i Täby skriver till de boende använder han denna osvenska form: ”TÄBY 2018-09-18” och inget problem uppstår eftersom vi numera är vana vid denna ordning. Men om han skrivit 10 dagar tidigare hade man fått 2018-09-08 och det hade satt myror i kalufsen på alla USA-vänner. När inträffade för övrigt ”nine-eleven” som amerikanerna så gärna talar om? På samma sätt uppkommer bryderi i matbutiken, där förpackningarna ibland har ”internationell” angivelse och ibland amerikansk.


Denna nya form för datumangivelse är inte alls internationell utan ”nysvensk”. Inget annat land i världen använder ordningen år-månad-dag. Det är naturligt för den mänskliga hjärnan att börja med det lilla (dagen) och gå mot de större enheterna. I och med detta byråkratiska dekret har språket luckrats upp och gjorts mottagligt för den amerikanska varianten. Förvirring är följden här liksom i så många fall av andra amerikanska intrång.


Man stöter allt oftare på självsvåldiga översättningslån där journalisterna väl anser sig ha bidragit med något nytt. Inte minst irriterande är det att framför TV:n vänta på sina ”lokala nyheter” som aldrig kommer. Jag har alltid funnit det stötande att höra eller läsa hur amerikanska reportrar hänvisar till den ”lokala regeringen” i Peru eller Brasilien. Det är ju ett typiskt imperialistiskt uttryckssätt. Centrum är då USA eller Washington D.C och resten av världen periferi med mindre viktiga lokala förhållanden. För SVT:s stockholmsbaserade ledning är på samma sätt resten av landet lokalt. ”Nu kommer era lokala nyheter”, basunerar man ut. Då handlar det för min personliga del i regel om saker som hänt i Jönköping, sju mil norr om min hemkommun Värnamo. Det är bara den som jag kan uppleva som lokal – inte någon av de andra tio kommunerna i Jönköpings län. På samma sätt måste det förhålla sig i hela landet. Vi sitter där med långa näsor och väntar på våra lokala nyheter!


Bo Alvberger

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 
 
Ingen bild

Bengt Svensson

11 november 2018 23:27

Det finns ju en viss logik i "år-månad-dag". Att våra personnummer är uppbyggda så har väl bidragit till populariteten. Men jag har för mig danska p-nummer är tvärtom, d-m-å. Det amerikanska m-d-å är ju helt ologiskt, men jag tror det beror på att det är så mycket lättare att säga "nine-eleven" eller "September eleven" än "the eleventh of September". Misstänker också att det är rätt så nytt. Hur är det i UK och övriga engelskspråkliga länder eller kolonier?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 20 jan 12:00

Morten Mikkelsen i Kristeligt Dagblad refererar aktuell forskning:   ”Ny forskning viser, at dansk rummer 12.000 lån fra engelsk, og det er op imod 10 procent af hele vores ordforråd. Den engelske påvirkning af dansk i det 21. århundrede er...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 20 jan 11:54

Alltsedan friskolereformen 1992 har det varit möjligt att starta skattefinansierade språkbytesskolor i Sverige med Internationella Engelska Skolan (IES) i spetsen. Skolförordningen ger dessa skolor rätt att bedriva undervisning på engelska upp till 5...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 20 jan 08:00


Här säljs mangor på Ica på Ringen på Södermalm. ”EAT ME - I’M TASTY” lyder den otäcka uppmaningen på engelska. Jag frågade ett affärsbiträde varför texten inte stod på svenska, det vill säga varför det inte stod: ”ÄT MIG - ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 19 jan 18:31

Vid Sälenkonferensen Folk och Försvar nyligen framträdde de nordiska försvarsministrarna tillsammans med höga militärer. Vid en avslutande presskonferens talade alla dessa prominenta personer inför svensk publik och massmedia. Efter en ganska vimsig ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 18 jan 19:14

Tidigare idag talade jag med en man som idag flugit från Paris till Madrid. När han kom ombord satte han sig för att välja en film att se på under resan. Av 70 filmer var fem på engelska och resten på franska! Den franska regeringen har ju haft en fö...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16
17
18
19 20 21
22
23 24 25
26 27 28 29 30
<<< November 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se