Alla inlägg den 4 november 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 4 nov 13:00

Det danska modersmålssällskapet är en vänförening och kollega till Språkförsvaret och arbetar med liknande mål och förutsättningar. En skillnad är att modersmålssällskapet varje år utkommer med en bok med skiftande teman med intressanta ämnen och med bidrag av en lång rad inbjudna författare med skiftande bakgrund. Temat för 2018 års bok är ord och grannar i Norden.


Något som underlättar för läsaren av årets upplaga finns i slutet av boken (som alltså rekommenderas innan man tar sig an den) är en läsare-och-bruksanvisning. Där redogörs kort för de olika bidragens huvudinriktning. Några av dessa teman är: Språkundervisning och grannspråksundervisning med många kända namn och olika utgångspunkter. Här hittar läsaren många praktiska tips för att underlätta förståelsen av norska, danska och svenska och här kan den svenska läraren finna många fina uppslag för att komma över elevernas initialsvårigheter. För svenska lärare som ska orientera eleverna finns här många praktiska råd och också en djupare förståelse om värdet av grannspråk, som skribenten Skibsted Volhardt skriver: Språk är inte bara språk, till det hör också kultur och uttrycksformer.


Andra rubriker för att vägleda läsaren i denna bok är Politik och nordisk språkpolitik. Kapitlet behandlar särskilt förhållandet till danska utifrån isländskt och färöyskt perspektiv där en av skribenterna är Islands förra president, Vigdis Finnbogadottir. Henrik Hagemann skriver initierat om nordisk språkhållning och uttrycker också kritik av den allt oftare förekomsten av dubbning av barnprogram, något som försvårar för barn och ungdomar att lära känna grannspråken på ett naturligt sätt. Här nämns också den norska serien ”Skam” som ett strålande undantag där ungdomar över hela Norden har följt serien utan att fästa sig vid att det var på ett annat språk än det egna (danska, norska, färöyska, isländska). Nordiska Rådets språkpolitik genomlyses också kort och där påminns läsare återigen om Nordiska Ministerrådets deklaration om nordisk språkpolitik där det bland annat fastslås att det nordiska samarbetet också i framtiden ska föregå på de skandinaviska språken, dvs. svenska, norska eller danska. Hagemann påminner återigen om den närmast självklara insikten om att grannspråksförståelse kommer av en minimal insats men ger ett maximalt utbyte. Eva Theilgaard Brink, tar på ett förtjänstfullt sätt sig an grannspråksundervisningen i teori och praktik och påminner om Helsingforsavtalets artikel nr 8 om undervisningen i grannländernas språk och kulturförhållanden. Hon är också skarpt kritisk till hur avtalet verkligen efterlevs och betonar även att lärarutbildningen måste se till att detta görs om inte en hel generation ska gå förlorad. För, säger hon, Med lite kommer man långt men det kommer å andra sidan inte heller av sig själv. Att lära sig förstå grannspråken ger en femdubblad förståelseradie som verkligen berikar den enskilde.


Språkforskning: I Steinunn Jonasdottirs bidrag får vi följa en isländska med en internationell och mångspråkig bakgrunds väg in i det danska språket. Det är en underhållande och kåserande berättelse om praktiskt restaurangarbete på Jylland och jakt på en neutral dansk accent. Michael Bach Ipsen (som är utbytesmedlem i Språkförsvaret) gör en grundlig undersökning av fonetiska skillnader i ”svenska för nybörjare” och tar också upp skillnader i attityder och hur vissa idiomatiska uttryck och ordstäv kan visa på falska vänner lömska likheter mellan svenska och danska.


Språkpsykologi: Rubriken avhandlar på ett förtjänstfullt sätt de psykologiska avtrycken och svårigheterna när man på fullt allvar ger sig in i ett grannspråk med syfte att lära sig tala landets språk perfekt och utan brytning. Per Kolstrup är en dansk som arbetar i Norge och som tvingas lära sig perfekt norska för att få det åtrådda jobbet. Han tar sig an uppgiften med hull och hår och klarar sig så småningom galant. Men, säger han slutligen och citerar i sin tur den lärobok han använde och som speglar den norska synen på dialekter och språklig variation: Dialekten min får du aldri. Den er som et glitrende smykke som fölger meg hele livet. Den norske SAS-piloten Kolbjörn Seth berättar kåserande och underhållande om den speciella skandinaviska som talas inom SAS och vilka ord som är oskyldiga på ett språk men har helt andra betydelser (erotiska) på grannspråket. Det danska morgonbrödet kanske den danske piloten ska vara diskret med när han talar med den norska flygvärdinnan (eller kanske tvärtom) och den svenska piloten ska heller inte skrävla om att han pulade i trädgården i flera timmar. Svenske Markus Hector flyttade med sin danska fru till Bornholm och tar upp kulturella och psykologiska skillnader mellan svensk och dansk mentalitet i den allmänna debatten. Den svenska konsensusmentaliteten och den försiktiga tonen ställs mot den debattglada och orädda stilen hos de danska debattörerna. Han reflekterar vidare över hur rädsla och misstro mot det främmande i Danmark av många debattörer uppfattas som en sund och högst mänsklig reaktion, medan det i Sverige snarare uppfattas som fobi eller diskriminering.


Språk och litteratur: Här får vi följa både Vigdis Finnbogadottir och årets pristagare av Språkförsvarets pris, Björn Ranelid. De medlemmar som närvarade vid prisutdelningen i år (2018) får här läsa Ranelids tal, förtjänstfullt transkriberat och återgivet av Bach Ipsen och försedd med en ordlista för de danska läsarna.


Landperspektiv: Några av de tidigare nämnda författarna återfinnes under rubriken, men här får vi också följa en redogörelse av hur färingar och deras tvåspråkighet fungerar och kanske också om hur den är hotad vad gäller den danska språkbehärskningen genom en allt massivare engelsk påverkan via nya medier. Att färingarna är de nordbor som är bäst på att förstå de skandinaviska språken står emellertid klart också för författaren till ”Färingars färdigheter och hållning till danska”, Hanna Birkelund Nilsson i hennes genomlysning av tvåspråkighet och attityder.


Sammanfattningsvis bjuder Modersmålssällskapet på en diger och intressant samling synvinklar på årets huvudtema och kanske kan man parafrasera Per Holstrup och hans norska lärobok vid vår gemensamma kamp för att hålla våra språk levande och vitala: Mitt språk får du aldrig, det är ett glittrande smycke som följer mig hela livet!


Arne Rubensson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tidigare månad - Senare månad

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16
17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se