Direktlänk till inlägg 7 oktober 2018

Reopen? Varför inte nyöppning eller återinvigning?

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 oktober 2018 00:04

(Brev till Nationalmuseum)


Hej!


Varför används ordet Reopen i en i övrigt helsvensk annons i Dagens Nyheter av den 6 oktober 2018.


Borde inte ett svenskt nationalmuseum med i huvudsak svenska besökare använda ett ord på svenska?


Vad är det för fel på nyöppning, återinvigning etc? Reopen kan väl reserveras för annonsering till utländska besökare.


Kort sagt, varför nedvärderar en svensk kulturinstitution vårt svenska modersmål? Tacksam för en förklaring.


Med vänlig hälsning

Kerstin Johansson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Anna Jansson

9 oktober 2018 11:12

Hej!
”Reopen” ingår i konceptet framtaget för vår reklamkampanj, där vi arbetar med ”re” på flera sätt: Revisit, Remember, Review, osv. Vi har valt att använda en engelsk copy som rubrik i reklamkampanjen av flera skäl. Vi tycker att konceptet med ”re” fungerar bra som ordlek med tanke på återöppningen och de många känslor den kan väcka hos gamla och nya besökare, men Nationalmuseum har också en stor internationell publik. Vi skriver på svenska i all kommunikation men tillåter oss en kreativ höjd i reklamsammanhang.
Vänligen
Anna Jansson
Kommunikatör/Nationalmuseum

 
Ingen bild

Kerstin Johansson

9 oktober 2018 11:13

Hej igen!
Tack för svaret.
En följdfråga: vad skiljer kreativ höjd på engelska ifrån kreativ höjd på svenska?
Och förresten, hur stor är den internationella publiken i förhållande till den svenska?

Med vänliga hälsningar
Kerstin Johansson

 
Ingen bild

Anna Jansson

9 oktober 2018 11:15

Hej igen Kerstin,
Jag förstår att det är en retorisk fråga du ställer. Vi har valt att arbeta med ”re”-orden för att de tillåter en ordlek vi tycker passar bra för återöppningen, eftersom de anspelar på mer än det fysiska återbesöket. Vi tycker att det är positivt att budskapet också når de som inte talar svenska, särskilt eftersom reklamutrymme är kostsamt.

Reklamkampanjen möter människor utanför museet för att locka hit dem och för att ge kännedom om museet till grupper som inte redan besöker oss. Det handlar alltså inte enbart om att tillhandahålla information till en redan initierad målgrupp. Analysen av hur en reklamkampanj ska skrivas och se ut baseras på mer data än enbart tidigare museibesökare. För att jag ska kunna svara på din fråga gällande den internationella publiken behöver du vara mer specifik. Vilken statistik är du ute efter och vad är din definition av publik? Räknar du digitala besökare på vår webbplats som publik? Undrar du t.ex över exponeringen av vår reklamvepa med Reopen på Stockholms Visitor Center? Eller undrar du över de digitala kanalerna – i så fall vilka? Arlanda Express eller Facebook? Eller undrar du bara kring annonsen i DN?

Vänligen
Anna Jansson
Kommunikatör/Nationalmuseum

 
Ingen bild

Hillo Nordström

9 oktober 2018 12:04

Ett försynt påpekande till Anna Jansson: Ni verkar ha en stark tilltro att era engelskkunskaper. Icke desto mindre gör ni er skyldiga till ett gravt fel med ordet "Reopen". Med den aktuella böjningen är nämligen detta en uppmaning att öppna något igen. Den rätta böjningen för att beskriva tillståndet "nyöppnat" hade varit "Reopened", vilket förresten påpekades av en medlem i Facebookgruppen Anonyma Språkpoliser - David Finer - som jag dessutom tror är engelsk modersmålstalare.

 
Ingen bild

Hillo Nordström

9 oktober 2018 12:12

Tillägg till mitt tidigare inlägg: Är meningen däremot att tala om den förestående nyöppningen så hade korrekt engelska varit "reopening" eller "reopens".

 
Ingen bild

inga johansson

9 oktober 2018 15:45

Att ni anväder re- tyder ju på att ni har vissa kunskaper även i esperanto.
Så här skriver Bertil Wennergren i sin PMEG - pomego - det stora äpplet
http://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/prefiksoj/re.html
Läs och begrunda!

 
Ingen bild

Kersin Johansson

12 oktober 2018 11:56

Hej igen!

Nej statistik efterfrågar jag inte. Det är bara annonserna i DN och Svenska Dagbladet samt nu också på annonser ute på stan som jag undrar över. Någon statistik har jag inte, men jag utgår ifrån att läsarna av dessa tidningar som regel har svenska som modersmål.

Även om kostnaderna för ombyggnaden och renoveringen av Nationalmuseum varit skyhöga finns det förhoppningsvis pengar över för reklamkampanjer på flera språk. Att reklamutrymme är kostsamt borde inte utgöra skäl för att blanda in engelska i annonser på svenska.

Varför en så viktig institution i det svenska kulturlivet som Nationalmuseum använder anglicismer i annonser i svensk press är svårförståeligt. Utan att vara nationalist (det är jag inte) kan man tycka att även svenska språket ingår i vårt kulturarv. Åligger det då inte Nationalmuseum att vårda det och värdera det minst lika högt som den svengelska vi så ofta svänger oss med i Sverige?

Jag tillhör återbesökarna. Många av Nationalmuseums utställningar har genom åren imponerat på mig och lämnat bestående intryck. Jag hoppas att de nya håller samma höga kvalitet. Med svensk text för svenska besökare och andra språk för internationella gäster.

Vänligen

Kerstin Johansson

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 18 april 20:00

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 18 april 13:56


    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 17 april 14:00

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 16 april 08:00

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 15 april 11:00

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4 5
6
7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24
25
26 27 28
29 30 31
<<< Oktober 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Ovido - Quiz & Flashcards