I en debattartikel i Dagens Nyheter häromdagen föreslog företrädare för Fredrika Bremerförbundet och Rättsviseförmedlingen ett nytt bokstaveringsalfabete, som är ”inkluderande för hela Sveriges befolkning och funktionellt”.

Författarna presenterar anser att ”Med vårt nya alfabet vill vi förse myndigheter och den breda allmänheten med ett konkret verktyg för att öka jämställdheten och förbättra representationen.” Tanken att ett bokstaveringsalfabet överhuvudtaget skulle bidra till att öka rekryteringen av ”icke-vita män” är ytterst långsökt, för att inte säga naiv. Hur konkret är detta verktyg egentligen? Det är inte ens ett mantra.

Enligt förslaget ska Khaled (variant Khalid), ett vanligt arabiskt namn, ersätta Kalle. Problemet är att ”kh” ofta inte uttalas med ett hårt ”k”-ljud. Emir, också ett arabiskt namn, föreslås ersätta Erik. Men hur vanligt är Emir som förnamn egentligen i Sverige? Xena ska ersätta Xerxes. Xena låter som hämtat ur filmen Conan och barbaren. Xerxes är åtminstone en historisk person. Den som inte vem det var kan undersöka det på nätet och få en gratislektion i historia på köpet. Zelda är ett kvinnonamn, men stavas lika ofta Selda. För dem som vill jämföra förslaget till nytt bokstaveringsalfabet (se artikeln)  med det gängse, så finns det senare här.

Varför ska ett fungerande bokstaveringsalfabet ersättas med en nykonstruktion? Det betyder ju att de som använder det i yrket delvis måste lära sig kodorden på nytt. Till vilken nytta då? Vi andra bokstaverar ibland våra namn vid telefonsamtal etcetera, men jag har inte lärt mig tabellen över det svenska bokstaveringsalfabetet utantill eller sitter med tabellen uppslagen framför mig. Om jag inte kommer ihåg att Sigurd är kodordet för S, så säger jag naturligtvis Stockholm eller något annat ord som börja på S.

För övrigt är tendensen den att invandrare med tiden anpassar sitt namnskick och namngivning till majoritetsspråket i det nya landet; det vet man från typiska immigrationsländer som USA, Kanade, Argentina, Uruguay, Australien och Nya Zeeland. Invandrare i USA tenderar ofta att ge sina barn anglosaxiska förnamn; det är så det brukar börja. Om efternamnet uppfattas som krångligt eller är svåruttalat i USA, så anpassas även det eller byts helt enkelt ut. Issur Danielovitj Demsky blev Kirk Douglas, Eisenhauer blev Eisenhower och Svensson blev Swanson etcetera. Det går att rada upp massor av sådana exempel. Namnbytena är praktiskt betingade.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

29 september 2018 19:24

Tack Observatör att du skrev detta inlägg, som jag tänkt skriva men nu står jag på bokmässan och lär besökarna bokstavera på esperanto.
Jag undrar ju vad det är för ett geni hos Fredrika Bremer förbundet som kommit med detta dåliga förslag.
Mina åsikter är:
Eftersom man säger A : B(e) : C(e) : D(e) : E : (ä) F : G(e) : H(å) osv
borde namnen motsvara dessa bokstäver
Tex inte Doris utan Dennis
inte Emir utan Emil (r är ett svårt ljud för vissa)
inte Khaled Ĥaled utan Kålle
inte Pippi utan Petter (tänk på franska då Långstrumpan av estetiska skäl heter FiFi)

 

inga johansson

29 september 2018 19:29

Eftersom man har begränsad tid att skriva kommer här fler synpunkter om bokstaveringen.
Hellre Sissi än Sigurd
Hellre Teo än Tyra
Hellre Ulla än Ulrik (helst inga r-ljud)
Hellre Vendela än Vicky

 

Emil

30 september 2018 18:11

Inga johansson, bra, tänkvärt.

 

inga johansson

2 oktober 2018 17:17

Som jämförelse:
Pippi Långstrump på franska heter
Fifi Brindacier; gissa varför!
men
Píppi Meialonga (Brasil) ou Pipi das Meias Altas (Portugal),

 

inga johansson

2 oktober 2018 17:28

Är Pippi också ett fult ord på Island?
Lína Langsokkur
Sigurlína Rúllugardína Nýlendína Krúsimunda Efraímsdóttir Langsokkur

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...