Alla inlägg under augusti 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 augusti 2018 17:29

Språkförsvaret skickade ut en språkpolitisk enkät till samtliga riksdagspartier den 8/7 2018. Publiceringen av svaren inleddes idag den 7/8 2018 och svaren ligger i denna sektion. Publiceringen kommer att fortsätta fram till valdagen. Svaren kommer också att publiceras i denna nätdagbok från och med kl. 20.00 och fram till kl. 21.00 idag med 15 minuters mellanrum. Det är inte fråga om någon rangordning utan enbart kronologisk ordning (det tidigaste svaret kommer först). Syftet med denna publicering är att underlätta för medlemmar, sympatisörer och utomstående att kommentera de olika svaren.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 augusti 2018 08:00

(Insändaren publicerades under annan rubrik i Värnamo Nyheter den 4 augusti 2018)


Det kan ibland vara svårt att värja sig mot utländska ord och uttryck som importeras tillsammans med nya företeelser. Dessutom har vi alla dessa svenskar som tycker det är förnämt eller häftigt att använda engelska i tid och otid. Men vårt modersmål är alltid tydligare, vackrare och mer demokratiskt. Ett exempel är ”call center” som kan uppfattas som en adress varifrån lätta damer, s k call girls, kan rekvireras. För en redligare och mer inhemsk ordning föreslår nu Svenska datatermgruppen att vi istället använder ordet ”teletjänstcentral”.


På sin hemsida skriver Gislaveds kommun om något man kallar ENTER och man föreställer sig att hela världen följer med på hemsidan för denna lilla kommun i mörkaste Småland. Enter: Your way to Gislaved. Fast lite längre ner på sidan orkar engelskan inte med: Enter Gislaved: Till din tjänst…


Det visar sig att Enter Gislaved är ett kommunägt bolag med ansvar för näringslivsutveckling. Som samarbetspartner anger man Science Park, Living-gislaved och Business Gnosjöregionen. Den kommande hösten blir het, då man inbjuder hela världen till ”Frukostmöte 05 OKTOBER – Enter: Technology” med två uppföljare de kommande månaderna. Först betar man vid frukosten av ”Market” och sedan ”Tourism”. Man får hoppas att hågade amerikanska eller nigerianska företagare är bekanta med uttrycket ”frukostmöte” och att de fattar vad kommunfolket menar med att ”företagsklimatet förbättras stadigt”.


Denna vansinniga blandning av svenska och engelska är förstås lika tankeväckande som den är löjeväckande. Ingen kan väl på allvar tro att företag i andra länder lockas till Gislaved av denna rotvälska. Budskapet är istället ”modernitet”, att ”den fjärde industriella revolutionen” – som man skriver – redan är i full gång i kommunen. Genom språket vänder man ryggen åt den äldre generation som byggt upp regionens företag men som inte är så hemma på engelska. Har kommunen inte rätt att använda vilket språk man vill? Nej, det har man faktiskt inte! Enligt Språklagen (2009:600) gäller följande: ”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt”. Därmed utestängs varje användning av andra språk än svenskan.


Exit svengelska!


Bo Alvberger

Medlem i Språkförsvaret


PS Svenska datatermgruppen nås via dataterm.termado.net


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 augusti 2018 16:15

Efter att ha läst Birgit Häggkvists ”Välkomna och please come in” har jag blivit mer uppmärksam på engelska ord som smygs in i en övrigt svenskspråkig text. Idag studsade jag därför till när jag läste följande rader i en artikel, som handlar om kvinnors situation i Iran, av Terese Christansson i Dagens Nyheter:


”Men när Beynaz krävde sin dowry – pengar som utlovas vid giftermålet och som ska betalas vid skilsmässa – blev han som ombytt.”


Men engelskans dowry är detsamma som svenskans hemgift.


Varför skriver då Terese Christiansson dowry? Några teorier:


1. Hon tror att det är ett persiskt ord, som inte går att översätta till svenska. Hon har förmodligen använt en engelsktalande tolk när hon intervjuade Beynaz.

2. Hon läser så många engelska texter att hon har glömt bort vad det heter på svenska.

3. Hon vet inte att fenomenet också har existerat i Sverige.

4. Hon anser att dowry är ett bättre eller finare ord, eller mer heltäckande, än hemgift.


Egentligen är det naturligtvis bara hon själv som vet varför hon skriver dowry.


Hemgift i detta sammanhang innebär att brudens föräldrar förser bruden med viss egendom eller en summa pengar, som hon tar med sig i boet i samband med giftermålet. Vid skilsmässa ska hemgiften återbetalas (!) till bruden och/eller hennes föräldrar. Det är en garanti mot att hon inte står på bar backe vid skilsmässa. I Indien har det på senare år gått inflation i hemgifternas storlek; brudgummen och hans föräldrar kräver en allt större hemgift. Det betyder att om att kvinnan hotar med skilsmässa riskerar hon i vissa fall att råka illa ut.


Wikipedia har en artikel om hemgift liksom om dowry. Dowry är inlånat i engelskan via franskan – dowarie - och stammar ytterst från latinets dotarium.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 augusti 2018 08:00

(Artikeln har tidigare publicerats under andra rubriker i Dala-Demokraten den 2/8 och i en förkortad version i Sundsvalls Tidning den 3/8)

 

Redan för sexton år sedan i samband med riksdagsvalet 2002 lanserade det dåvarande Folkpartiet förslaget om krav på språktest inför svenskt medborgarskap. Inför årets riksdagsval har Liberalerna fått sällskap av såväl Moderaterna som Sverigedemokraterna. Både Kristdemokraterna och Socialdemokraterna har talat om att skärpa kraven på nyanlända att delta i undervisning i svenska.


Det är i och för sig inget principiellt fel att ställa språkkrav i samband med en medborgaransökan. Kärnfrågan är motivet och vad man hoppas uppnå med ett sådant krav. Utgår de nämnda partierna från att en växande andel av invandrarna medvetet inte bryr sig om att lära sig svenska och att de därför behöver en piska, alternativt en morot, för att skärpa sig? Vilka undersökningar visar i så fall detta?


Jag tror att det överväldigande flertalet invandrare i Sverige (och i alla andra länder) inser att de måste lära sig mottagarlandets språk fortast möjligt för att komma någonvart i det svenska samhället. De enda som klarar sig ganska långt utan den inställningen är engelsktalande och en del invandrare, som kan bosätta sig i förorter med koncentrationer av landsmän. Men sådana förorter finns det inte så många av i Sverige. Jag tror helt enkelt – grundat på erfarenhet – att antalet invandrare som inte vill anstränga sig för att lära sig svenska är försvinnande litet. Däremot finns det första generationens invandrare, som har svårt att lära sig svenska, särskilt skriftspråket, beroende på hög ålder, bristfällig skolunderbyggnad eller rentav analfabetism, enspråkighet etcetera.


Enligt 1997 års medborgarskapskommitté fanns det 17 länder, som tillämpade olika språkkrav i samband med medborgarskapsansökningar. Det finns ett antal länder i Europa, som tillämpar olika språkkrav i samband med ansökningar om permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap, som exempelvis Danmark, Finland, Island, Norge, Tyskland, Storbritannien, de baltiska staterna med flera. I en rapport till Globaliseringsrådet 2008 jämförde de båda samhällsvetarna Dan-Olof Roth och Per Strömblad femton länder med språkkrav och fyra utan. De kunde inte påvisa några effekter åt endera hållet vad gäller invandrares språkkunskaper eller integration.


Det är en grannlaga uppgift att formulera språkkrav, som varken är för rigida eller meningslösa, och som anger "rätt" kunskapsnivå. Vad innebär det att behärska svenska? Var går gränsen? Alla gränser är mer eller mindre subjektiva.


Det finns flera språkkravsmodeller att välja mellan. USA-modellen innebär att den som söker medborgarskap ska kunna ett femtiotal enkla ord, däribland namnet på sex sekulära helgdagar och två presidenter (Washington och Lincoln). Ordlistan finns tillgänglig i förväg. Detta är meningslös symbolpolitik, men ändå intressant. Myndigheterna räknar i praktiken med att immigranterna ändå kommer att lära sig engelska; om inte, får de skylla sig själva.


Den danska innebär att den som ska bli medborgare måste ha så goda kunskaper i nationalspråket att vederbörande verkligen kan göra sig gällande på det, det vill säga B2-nivå enligt Europarådets färdighetsskala. Det innebär ungefär samma färdigheter som hos en infödd med godkända betyg från avslutad grundskola. En sådan modell, som kanske en del etniska danskar egentligen inte skulle klara, riskerar att bli en utsorteringsmekanism.


Den norska modellen innebär att den som inte kan dokumentera goda norskkunskaper har rätt och plikt till 650 timmars norskundervisning. Däremot finns det inget krav på viss nivå efter de 650 timmarna. Dessutom finns det en möjlighet att göra en språktest, ett snabbspår för dem, som kan lära sig norska snabbare. Den tyska modellen liknar den norska. I regel består den av 600 timmars tyskundervisning och en efterföljande integrationskurs på 100 timmar, som avslutas med en ”Deutsch-Test för Zuwanderer” (DTZ). Enligt Frankfurter Allgemeine Zeitung klarade 48,7 procent av deltagarna 2017 färdighetsnivån B1, vilket ungefär motsvarade årskurs 6. Övriga deltagare uppnådde alltså lägre resultat.


Enligt min mening är den norska modellen att föredra. Den är utformad ur såväl ett rättighets- som ett pliktperspektiv utan att ange en förväntad färdighetsnivå, som ändå är mer eller mindre subjektiv. Det är en rättighet: om modellen blir verklighet i Sverige, är det högst osannolikt att den skulle leda till att deltagarnas kunskap i svenska försämras. Det är en plikt, såtillvida att svenska språket enlig Sveriges språklag 5 § är samhällets gemensamma språk. Dessutom är det fråga om en motprestation; speciellt asylinvandrare erhåller ekonomiskt stöd från samhället fram till dess att de kommer i arbete och som medborgare erhåller de full rösträtt och diplomatiskt skydd vid utlandsresa. I den norska modellen ingår alltså ett slutprov för den som inte vill – eller behöver – följa undervisningen. Man behöver faktiskt inte följa reguljär undervisning för att lära sig svenska. Det är fullt möjligt att lära sig svenska på egen hand; det bästa sättet är att samtidigt skaffa sig en svensk partner. Den norska modellen desarmerar förmodligen också hela problemkomplexet.


Observera att ingen idag är förhindrad att läsa svenska som andraspråk. Det finns alla möjligheter till formell undervisning. Det finns ingen hake på detta område. Man kan naturligtvis alltid diskutera undervisningens kvalité, men de största förståsigpåarna i denna fråga brukar sakna egen erfarenhet av området.


Det är märkligt att vissa partier lägger ner sådan energi på att formulera språkkrav på vissa invandrare, samtidigt som de är beredda att ge frikort till engelskspråkiga invandrare, engelskspråkig undervisning och engelskspråkiga beteckningar. De accepterar engelskspråkiga chefer (exempelvis Karolinska), som inte talar svenska. En partiledare som Ulf Kristersson kan föreslå att Sverige ska rekrytera engelskspråkiga lärare i andra ämnen än engelska vid en tänkt framtida lärarbrist. En stockholmspolitiker som Anna König Jerlmyr tycker att det vore bra om Internationella Engelska Skolan, som har 50 procent av undervisningen på engelska i grundskolan och 90 procent på gymnasienivå, startar en skola i det invandrartäta Rinkeby. Enligt forskning blir eleverna i IES marginellt bättre i engelska, men sämre i svenska, jämfört med elever i den kommunala skolan. Två ministrar, såväl försvars- som utrikesministern, håller tal på engelska på svensk mark, men uraktlåter att se till att talen översätts till svenska så att alla svenska medborgare kan läsa dem. Den nyskapade Myndigheten för digital förvaltning förkortas DIGG (efter digital governance) och ett samarbetsprojekt mellan ett stort antal myndigheter får heta Hack for Sweden.


Det är inte invandrarspråken, som hotar det svenska språkets ställning utan engelskans expansion i tid och otid. För de etablerade riksdagspartierna tycks hotet från engelskan representera en blind fläck. Först när invandrare i Sverige i än större omfattning lär sig engelska i stället för svenska kan de inlemmas i ”hotbilden” mot svenska språket.


Per-Åke Lindblom

30/7 2018


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 augusti 2018 08:00

I går publicerades en presentation av Birgit Häggkvists bok "Välkomna och please come in" i denna nätdagbok. På sidan 159 tar hon också Språkförsvaret i försvar:


"Jag tror exempelvis inte att DN-journalisten Sanna Torén Björling skulle låta det passera utan besk kommentar om en grupp unga kvinnors åsikter avfärdades med hänvisning till kvinnornas ålder. Men när hon själv karakteriserar de åsikter som förs fram i nätverket Språkförsvarets antologi Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring, som ' seniora herrars gnäll' (DN 4/3 2013) räknar hon uppenbarligen bara med likes."


Språkförsvaret omnämnde Torén Björlings recension i denna nätdagbok, men uttryckte aldrig några åsikter om hennes kön, ålder eller intellektuella kapacitet. Hon kommer också att bli äldre för var dag som går.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 augusti 2018 08:00

(Texten är hämtad från Adlibris presentation)


Är engelskans ökade närvaro i svenska språket en naturlig utveckling, och alla försök att ifrågasätta den ett uttryck för främlingsfientlighet? Eller finns det goda skäl att göra motstånd?

Författaren Birgit Häggkvist har goda skäl, och ett antal exempel från framför allt press och radio, som hon anför i denna bok.


 



Med skarpsinne och hängivenhet går hon i polemik mot dem som vill nedgradera och onödigförklara svenskan, som vill hävda att den är mindre exakt, häftig, sammansatt än det språk vi älskar att citera, helst vill leva i men samtidigt är märkvärdigt dåliga på att använda till fullo: engelskan.

Birgit Häggkvist är författare, och har sedan debuten med Lycka till som discjockey! (1980) skrivit både poesi och prosa. Hennes senaste roman är A (2010).


...en stridsskrift.


Lar-Gunnar Andersson (BTJ)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 augusti 2018 08:00

Göteborgs-Posten har publicerat Tomas Gürs ”9,5 teser om integration fram till valet 2038”. Här återges ett stycke, som handlar om det svenska språkets betydelse:


”Sammantaget innebär detta att endast den som är förtrogen med det svenska samhällets grundläggande karaktär, dess kultur i vid och vardaglig bemärkelse, dess vanor, seder och bruk, kan bli framgångsrik i sin anpassning till Sverige. Och att det svenska samhällets grundläggande karaktär just är svensk i en snävare bemärkelse, det vill säga att det är majoritetssamhällets, svenskarnas, gemensamma kultur och vanor som sätter sin prägel på det. Det betyder inte att var och en måste anamma varje enskilt svenskt förhållningssätt eller svensk tradition. Men det betyder att den som inte har förståelse för dem, inte heller kommer att framgångsrikt kunna bli en del av Sverige.


En av de viktigaste markörerna för att vara en del av det svenska samhället är att kunna så bra svenska som möjligt. Det är den enskilt viktigaste faktorn för att bli accepterad som svensk. Att barn födda i Sverige kan gå ut grundskolan utan att kunna svenska är därför oacceptabelt. Att framhålla dålig talad svenska som godtagbart eller att romantisera kring knackig miljonsvenska som en intressant sociolekt, är att göra alla nyanlända och invandrare en otjänst.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards