Alla inlägg under augusti 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 augusti 2018 22:31

Hej,


På svenska skiljer vi på sina och deras. "De tog sina rockar och gick" har inte samma betydelse som "De tog deras rockar och gick".


På engelska finns inte denna skillnad och numera är det många i Sverige som blir påverkade av engelskan i detta.


Tyvärr läser man alster från många journalister med dålig syftning på vem som gjort vad och till och med på text-tv läser man ofta fel som " hon slog hennes rekord" om en längdhopperska som slog sitt eget svenska rekord.


Borde inte detta vara något för Språkförsvaret att jobba med?


Vänliga hälsningar!

Håkan Söderberg 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 augusti 2018 12:00

 


 

Tröjan kan beställas från Per-Owe Albinsson; enklast via e-post: friskus07 (snabel-a) hotmail.com. Den kostar 80 kr styck, exklusive frakt. Tröjan skickas mot faktura.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 augusti 2018 08:00

Hej!


Tack för era frågor till Kristdemokraterna. Här kommer våra svar.


1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag, som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?

 

Kristdemokraterna har inte föreslagit några förändringar av nuvarande språklag som vi tillsammans med övriga allianspartier införde.


2. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

 

Språklagen §10 klargör att "Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska." Det är viktig att språklagen följs och att det svenska språket används och utvecklas.


3. Det har förekommit vid inrikesflygningar i Sverige att säkerhetsinstruktioner enbart har meddelats på engelska. Hur ser ni på detta?

 

Vi tycker att det är en självklarhet att säkerhetsinstruktioner i Sverige på ett inrikesflygplan ska ges på svenska. Däremot står det flygbolaget fritt att även informera om instruktionerna på andra språk.


4. Svenska ministrar har vid olika tillfällen hållit tal på engelska i Sverige utan att talen sedan har översatts till svenska. Hur rimmar detta med § 5 i språklagen?

 

Beroende på sammanhang kan det vara naturligt att ett tal hålls på engelska vid vissa tillfällen. Däremot bör dessa alltid översättas eller tolkas då svenska är huvudspråk i Sverige och vårt gemensamma språk.


5. I SVT och Sveriges Radio förekommer det ibland att intervjuer på engelska översätts mycket knapphändigt. Många svenska medborgare, särskilt äldre, har bristande kunskaper i engelska, bland på grund av otillräcklig i undervisning i engelska i grundskolan, eller inte alls. Hur ser ert parti på detta?

 

Naturligtvis måste strävan vara att man ger en uttömmande översättning av det som sägs, det är en demokratisk fråga och en fråga om delaktighet och tillgänglighet.


6. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör ta i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar?

 

Vi vill ge elever mer lärarledd tid och särskilt prioritera svenska och läsning. Vi vill se över vad lärarna faktiskt lägger sin arbetstid på. Alliansregeringen inledde en satsning på fler lärare i grundskolan och mindre klasser i lågstadiet som gör att utrymmet för en bättre inlärning ökar framför allt i de lägre årskurserna. Fortfarande bedömer vi att det kommer att behövas mer insatser för att värna en god utveckling av läsförståelsen. Undervisningstiden i ämnet svenska med fokus på läsning bör på sikt utökas.


7. Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

 

Ja, vi har inte haft några invändningar mot det.


8. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?

 

Eftersom språket är en nyckel för att komma in i det svenska samhället menar vi att det är väsentligt att redan som asylsökande påbörja sina SFI-studier. Kristdemokraterna menar därför att krav ska ställas på alla asylsökande över 18 år att delta i 15 timmars SFI och 9 timmars samhällsorientering i veckan. Det är viktigt att studierna i SFI anpassas efter den som studerar. En person som har lång studiebakgrund bör kunna gå snabbare fram än en som saknar studievana eller till och med skriftspråk.


9. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?

 

Vi har inget sådant formellt krav men det är viktigt att kunna det svenska språket för att tillgodogöra sig samhällsinformation samt de skyldigheter och rättigheter som varje medborgare har. Att kunna det svenska språket är också en förutsättning för kunna utbilda sig, att få ett arbete och därmed försörja sig och sin familj. Därför vill vi tidigarelägga svenskundervisning så att det ges redan under asyltiden.


10.  Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Ja Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?

 

Det är viktigt att det svenska språket värnas på olika sätt.


11.  Anser ert parti att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska som undervisningsspråk?

 

Nej, vi har inga sådana förslag i nuläget. Detta har att göra med att det kan finnas studenter från andra länder i grupperna men också att det ofta engageras föreläsare, professorer m.f.l från välrenommerade universitet i andra länder.


12. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande?


Ja svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang och svenskans ställning som officiellt språk i EU ska, enligt språklagen, värnas.


Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?


Det har vi inte någon överblick över.


13. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?

 

Språkkunskaper ger nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter att kommunicera och en större förståelse för människor i andra länder. Med ökade språkkunskaper kan du kommunicera vid resor, studera i andra länder, vidga möjligheterna på arbetsmarknaden osv.


Kristdemokraterna menar att meritpoängen för moderna språk ska vara kvar vid gymnasieantagningen. Eleven själv ska inte, som idag, kunna välja bort moderna språk. Endast om eleven ser ut att inte klara av sin skolgång ska möjligheten för eleven att läsa extra svenska och engelska istället för moderna språk föreslås. Detta ska avgöras av lärare, inte av eleven själv. Svenska och engelska är kärnämnen som man måsta klara för att komma in på gymnaiset.


14. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

 

TV-utbudet är inget som politiker ska påverka.


15.     Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som DIGG (myndighetsförkortning), Hack for Sweden, Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?

 

Det är något som ligger utanför politikens gränser.


16. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

 

Vi har inga synpunkter på detta. Det skulle vara ogörligt eller rent av cencur att bestämma vilken reklam företag får producera. Det är inte politikers uppgift.


Med vänlig hälsning,

Tove Fridman

20/8 2018


-------------------------------------------

Kommittéhandläggare

Kristdemokraternas riksdagskansli

e-post: tove.fridman@riksdagen.se 

               tove.fridman@kristdemokraterna.se


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 20 augusti 2018 16:51

(Denna text är hämtad från ett informationsblad)


Karin Ulvesons bok Svenska för främlingar. En utforskning har fått flera fördelaktiga recensioner och blivit mycket omtalad på sociala medier. Som samhällsdebattören Sven Hofman konstaterar är detta den första inifrånskildringen av den komplexa sfi-verkligheten. Hofman fortsätter:


”Där ges ett lärarperspektiv på problemet som även innefattar en stor empati med de utifrån kommande som har rätt till ordnad undervisning i sitt nya hemlands språk. Men författaren visar att de institutioner som ska förmedla undervisningen ofta misslyckas kapitalt, därför att de tvingas ägna alltför liten tid och energi åt det som borde vara det väsentliga, själva kärnan: att tala med eleverna (ibland rentav analfabeter), att hålla lektioner, att utsätta dem för oupphörliga språkbad. Digitala självinstuderingsuppgifter hjälper dem inte långt på vägen.


När institutioner kollapsar, krymper individen. Ulveson talar själv om arbetet på ett företag som har åtagit sig invandrarundervisning som dysfunktionellt. Inte bara eleverna luras på kompotten, också lärarna känner att deras arbete förlorar mening – de blir främlingar för varandra och inför sig själva. Detta är ett oerhört förräderi!”


”Missa inte denna lilla pärla!” uppmanar Knut Lindelöf, själv före detta lärare, på sin blogg. Han skriver:

”Det är fiktion. Huvudpersonen heter Ebba, är 31, bor ihop med Johan, jobbar tillsammans med ett antal kolleger och chefer under mycket talande och helt förvirrade förhållanden. Att eleverna (kunderna) inte lär sig något bekymrar ingen – mer än Ebba, verkar det som. I bagaget har hon den självklara drivkraften mot levande undervisning av sina olika elevgrupper samlade i klassrum. Men det blir liksom aldrig av. Det liknar en mardröm där man strävar mot något man aldrig når fram till, och ju närmare man kommer desto trögare blir det.


Stark närvaro skapas genom framställningens form, en slags bloggdagbok som ibland kommenteras på typiskt bloggvis av kompisar och närstående. Man tas med in i galenskapen som syns så tydligt utifrån, men som är så svår att rå på när man befinner sig mitt i. Man mals ner eller skaffar sig bisarra flyktmekanismer.”


Magnus Göransson anmäler boken i tidskriften Clarté (2/2018). Han tycker att bokens skildring är träffsäker:

”Många kan känna igen sig i de omöjliga kraven. Arbetet som handlar om allt utom det som en gång fick bokens jag att bli lärare: ’Det förhållande som utmärker min situation är: VI HINNER INTE HA LEKTIONER!’ Företaget kräver något annat. Kunderna måste bli fler, verksamheten flexibel, så något får ju stryka på foten. Svenska för främlingar är en fiktion som speglar verkligheten så väl att flera läsare jag mött varit övertygade om att det är en dokumentär. Eller, är det arbetslivet som blivit så absurt att det liknar en dystopisk fiktion?”


”En drabbande skildring av skolpolitikens effekter på de svagaste”, summeras boken av Pelle Sunvisson, också lärare, i Handen. Han pekar på att sfi-lärarnas undervisningsskyldighet sedan 1991 har ökat från 20 till 30 timmar i veckan:


”Mer undervisningstid betyder tyvärr inte större effektivitet. Det innebär en av två saker: antingen får uppföljning och planering helt skippas med följd att undervisningen helt enkelt blir sämre, eller så får lärarna göra det arbetet på sin fritid med ökad risk för utbrändhet som en uppenbar konsekvens.

Att det här sker i SFI är inte heller underligt. I grundskolor utgör föräldrarnas protesterar ett visst skydd mot sådana avarter. I gymnasieskolor och på högskolor kan studenterna själva slå larm. Inom SFI finns ingen sådan spärr. Många av dem som kommer har studerat under mycket värre förhållanden och saknar dessutom det språk som krävs för att formulera sitt missnöje på ett sätt som kan få genomslag.

Det som ändå är märkligt är att debatten om invandringen och flyktingmottagandet så sällan handlar om det. Tack Karin Ulveson för att du återför den frågan till dagordningen.”

*

Boken Svenska för främlingar är försedd med ett efterord av Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi. Författaren Karin Ulveson har själv mångårig erfarenhet av sfi-undervisning och folkbildningsarbete och har skrivit om dessa frågor i fackpress. Bokens ämne är mycket aktuellt, inte minst mot bakgrund av att statsrådet Anna Ekström har tillsatt en statlig utredning om svenska för invandrare.


Bok. Karin Ulveson, Svenska för främlingar. En utforskning. Celanders förlag. sApril 2018. 128 sidor, illustrerad.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 20 augusti 2018 12:32

Hej Språkförsvaret, och stort tack för era frågor!


 Miljöpartiet har inte politiska förslag inom alla de delfrågor ni tar upp i er enkät. Vi väljer därför att svara samlat, och hoppas att ni genom vår redogörelse får en tydligare bild av hur vi resonerar på området, och vilka ställningstaganden vi har tagit.


Utbildning:

Svenska intar en särställning i skolan och är grundläggande för att klara sig i alla andra ämnen. Vi vill att man värderar svenska högt, men vill ej detaljstyra skolan i exakta tidsangivelser. Vi har inga förslag på ändring av antal timmar i svenskundervisningen. Ungdomars val av språkstudier i skolan är ett uttryck för en tid då man klarar sig allt mer på engelska i världen och där ungdomar gör rationella val. Vill vi upprätthålla breda språkkunskaper från samhällets sida måste man dock göra insatser.


Frågan om svenska språkets ställning i högskolan är inte alldeles enkel. Å ena sidan är högskolorna förvaltningsmyndigheter och lyder under 10 § och 12 § språklagen som säger att myndighetsspråket ska vara svenska och att svensk terminologi inom olika fackområden ska finns tillgänglig, används och utvecklas. Å andra sidan har högskolan i uppdrag att internationalisera sin verksamhet. Det betyder att de också ska göra det möjligt för svenska forskare att arbeta och publicera sin forskning utomlands, och för utländska forskare att arbeta i Sverige, liksom att svenska studenter ska förberedas för en internationell arbetsmarknad.


EU:

Svenska politiker kan tala och talar svenska i EU-arbetet i tillräcklig utsträckning. MP:s parlamentariker använder i regel svenska i sina anföranden.


Lagstiftning:

Miljöpartiet har inga förslag på skärpningar av språklagen, och har inget åsikt om vilket språk som ska användas av företag. Det är dock rimligt att myndigheter, möjligen med vissa undantag, har ett svenskt namn.


Kultur:

Vi tycker det är bra att Radio- och TV-lagen föreskriver att en betydande del av programmen i allmänradio och allmän-tv ska vara på svenska. Att det kommersiella tv-utbudet i Sverige domineras av engelskspråkiga filmer och serier är ett av skälen till att det är viktigt att värna public service, svensk press och produktion av kultur på svenska och minoritetsspråken. Miljöpartiet har i regering ökat mediestödet, lagt fram en proposition om en public serviceavgift som alla betalar istället för licensen och ökat kulturbudgeten så att bland annat bred kultur med stort innehåll på svenska språket som t ex bibliotek och kulturskola fått ökat stöd.


Miljöpartiet vill också ge mer stöd från det offentliga samhället till svensk film. Eftersom distributionskanalerna förändras i snabb takt är det viktigt att se till att det produceras svensk film. Miljöpartiet vill upprätta en nationalscen för svensk film.


SFI:
I regering har MP jobbat för att undervisningen ska nå fler och underlätta övergången till andra studier och arbete. För det första har vi ökat möjligheterna att läsa svenska tidigare, redan under asyltiden, vilket gör väntan mer meningsfull och eleverna bättre rustade för SFI. För det andra har vi gjort en satsning på mer yrkesrelaterad svenskundervisning och SFI bland annat genom de så kallade snabbspåren för personer med utbildning eller erfarenhet inom bristyrken. För det tredje har vi fått igenom en satsning på svenskundervisning för föräldralediga så att den som tar hand om de små barnen inte ska halka efter. Nu i början på augusti tillsatte regeringen dessutom en SFI-utredning med syftet är att analysera hur utbildningen kan motsvara elevernas behov och förutsättningar samt att förbättra genomströmningen och underlätta övergången till och kombinationer med andra vuxenutbildningar.


Vi är emot att skapa system som innebär att människor som är bosatta i Sverige delas in i ett A-lag och ett B-lag, där vissa rättigheter gäller för vissa och andra rättigheter för andra. Att införa språktest skulle innebära att vi skulle ställa olika krav på personer som är bosatta i Sverige utifrån om de fötts som svenska medborgare eller inte. Tvärtom anser vi att människor som är bosatta i Sverige i så stor utsträckning som möjligt ska ha grundläggande lika rättigheter och skyldigheter.


Allt gott,

Ellinor


Ellinor Scheffer

Politisk sekreterare

070-566 53 35

____________________

RIKSDAGSKANSLIET

Miljöpartiet de gröna


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 augusti 2018 08:00

I senaste numret av gratistidningen Botkyrka Direkt står, på sida 14, att byggföretaget Fabege avser att bygga bostäder för 50000 personer i Flemingsberg söder om Stockholm. Det nya området ska, enligt planerna, innehålla 150 olika företag med bortåt 50000 anställda. Enligt planerna ska området dessutom heta "Stockholm South Business District".


Man undrar vad det vore för fel med ett svenskt namn. Den enda fördelen med den föreslagna benämningen är att den är svår att uttala utan att man samtidigt vrickar tungan. I folkmun kommer förmodligen området att få en annan benämning. Men det är ju det officiella namnet som kommer att gälla.


Arne Söderqvist

Tullinge


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 augusti 2018 19:33

 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 augusti 2018 12:00

I en artikel i Alfa, som utges av Lärarförbundet, intervjuas Bosse Thorén, universitetslektor och fonetiker:


”Att tala med brytning kan leda till problem, utöver att inte bli förstådd. Brytningen kan dra ner intrycket av hela språkbehärskningen, så att exempelvis grammatiken uppfattas mer bristfällig än vad den faktiskt är. Det är också troligt att brytning färgar av sig på hur omgivningen bedömer andra egenskaper.

– Det finns en studie från USA som visar att stark brytning gjorde att man uppfattades som mindre trovärdig, säger Bosse Thorén.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards