Alla inlägg under augusti 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 25 aug 22:38

   
Det här fotot tog jag på H&M på Ringen på Södermalm i Stockholm 2018-08-23. Varannan skylt hade den engelskspråkiga rubriken ”Let’s close the loop om fashion”, och sedan följde en svenskspråkig text därunder.

När jag frågade det unga butiksbiträdet om den engelska rubriken och varför H&M inte skriver på svenska i Sverige blev svaret att H&M är ett internationellt företag. Jag sade då att H&M har svenska ägare och att den här butiken befinner sig i Sverige där svenska enligt språklagen är det officiella språket. Butiksbiträdet trodde inte alls att svenskan var hotad och verkade inte heller bry sig om så skulle vara fallet. 


Då jag tog upp Internationella Engelska Skolan som breder ut sig över Sverige som McDonalds började hon lovprisa den. Flera av hennes vänner hade gått där, och undervisningen hade varit fantastisk. Skolan med sin internationella profil förberedde eleverna väl inför universitetet. Hon ansåg inte att eleverna i Internationella Engelska Skolan blev sämre på svenska.


Jag föreslog att inte bara engelskspråkig musik skulle spelas i H&M:s klädaffärer utan även svenskspråkig. Butiksbiträdet rekommenderade mig att kontakta H&M:s Kundtjänst med mina synpunkter.


Christina Johansson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 25 aug 19:59

Lena Lind Palicki har analyserat riksdagspartiernas svar på Språkförsvarets språkpolitiska enkät  inför riksdagsvalet i dagens Svenska Dagbladet. Hon skriver inledningsvis:


”I valtider blir även språk en politisk fråga. Partierna är eniga om att det är viktigt att svenskan förblir huvudspråk i Sverige, men annars har de ganska lite att säga om den språklag som trädde i kraft 2009. De vill heller inte lägga sig i valet av undervisningsspråk på högskolor och universitet, eller vilket språk tv-utbudet eller reklamspråket i det offentliga rummet har.


Ingen större upprördhet kan heller skönjas över att vissa gymnasieskolor låter undervisningen till stor del ske på engelska, även om S har vissa betänkligheter medan SD, KD och M tycker att det är fritt fram för engelskan. De flesta oroas över att kunskaperna i skolans främmandespråk som franska och tyska sjunker, men ingen föreslår några särskilda åtgärder. De är eniga om att det är bra att flygsäkerhetsinstruktioner är på både svenska och engelska.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 24 aug 22:52

Årets sommarkurs i älvdalska avslutades på måndagen, efter 8 dagar i Älvdalens nya, fina högstadieskola.  Israelen Yair Sapir, lektor i svenska vid Högskolan Kristianstad, ledde kursen som hade deltagare från Älvdalen och övriga Sverige, men också från Spanien, England och Italien.


Årets sommarkurs i älvdalska blev, som vanligt, en succé. Under Yair Sapirs ledning lotsades deltagarna genom grunderna i älvdalskan. Till sin hjälp hade Yair i år en alldeles ny lärobok i älvdalska, författad av honom själv och Gunnar Nyström i Uppsala.


 

Kursledaren Yair Sapir visar upp den lärobok som premiäranvändes vid årets sommarkurs i älvdalska. Boken har gjorts av Yair Sapir och Gunnar Nyström.

 

Boken heter Ymsę um övdalskų (betyder ”diverse” på svenska) och är, enligt förordet, en kort introduktion till det älvdalska språket. 


I förordet skriver de två författarna att de ville göra ”ett undervisningsmaterial för lärare, föräldrar och barn, men även för utomstående med akademiskt eller allmänt intresse för älvdalskan”- Boken kan användas tillsammans med eller oberoende av kompendiet ”Dalskum i lag”, som ännu inte har publicerats.


 

Deltagarna i årets Sommarkurs i älvdalska var så här glada nästan hela tiden.


Men förutom de grundläggande dragen i grammatiken belyses också en hel del annat intressant i boken: grundläggande fakta om älvdalska språket, hur man stavar och uttalar, men också de älvdalska gårdsnamnen och hur de används samt en del jämförelser med andra nordiska språk. Inför det treåriga projektet för älvdalskans revitalisering bland barn, som finansieras av Arvsfonden, hoppas författarna att boken kommer att vara till nytta.


 


Från vänster Rolf Hedberg, boende i Spanien, Christina Wenngren, Mora och Gerd Öhrn, Älvdalen var några av dem som hade roligt på kursen.


Text och foto: Björn Rehnström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 24 aug 21:49

 


...nästan. Då kan vi kosta på oss lite gratisreklam.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 23 aug 20:47

I Sverige ska vi använda svenska, inte engelska eller annat språk. Detta har varit min inställning sedan jag kom till Sverige. Mina egna barn gjordes av mig till svensktalande (inte från början tvåspråkiga). När jag får det senaste meddelande från er ang. värdet på olika språk noterar jag emellertid att ni inte riktigt tycks veta hur det ligger till. Enligt sanningsenliga uppgifter, det språk som omfattar flera modersmålstalare (en miljard) är kinesiskan, men detta språk har inte spridits i resten av världen. Plats nr. 2 tillhör spanska språket, med c:a 400 miljoner talande i flera länder än något annat språk (Mexico och därefter USA har idag flera spansktalande än Spanien). Antalet länder som talar spanska är störst i världen. Engelskan kommer som tredje språk med 360 miljoner talande i världen. Arabiska talas också i ett flertal länder av c:a 250 miljoner. Portugisiskan av 215 miljoner. Ryska av 170 miljoner. Japanska av 130 miljoner. 


Jag kom till Sverige från Tyskland 1960 (med spanska, tyska och franska i bagaget) och det första jag gjorde var att lära mig svenska. Jag läste svensk lyrik och översatte ett flertal dikter (t.ex. av Gustaf Fröding) till spanska. Jag kan utantill svenska visor (t.ex. från Evert Taube) och sysslade med lyrik och språk under mina studier i Uppsala och Stockholms universitet. Universitetet hade då svenskan som grund,men så småningom drev några akademiska diktatorer fram engelskan som det viktigaste universitetsspråket (några ville t.o.m göra engelskan till grundspråk). Jag blev ganska ledsen och motionerade mot detta i en socialdemokratisk länskongress. 


Det finns några viktiga svenskar som skrivit intressanta verk på tyska eller annat språk (en som jag uppmärksammat och propagerat för är Ingemar Düring (framstående akademiker från Göteborgs universitet) författare till det bästa verket som getts ut om Aristoteles (drygt 1000 sidor). Han skrev den på tyska men jag fick veta om den därför att det finns en spansk översättning (gjort i Mexico och grund till akademisk verksamhet i Argentina), men han hann aldrig att översätta en till engelska eller svenska. Jag kan läsa i spansk översättning mer än vad svenskar kan läsa på engelska.


Mitt engagemang i svensk verksamhet gav mig möjlighet att bli programredaktör vid Sveriges Radios utlandsprogram, bibliotekarie, framstående kommunpolitiker (inte alltid gillad av etablissemanget), kommunal kulturchef, forskare, fil.dr i samhällsplanering, docent och adjungerad professor. Mitt sista jobb blev som lärare i Retorik. 


Som doktorand-handledare fick jag ofta argumentera mot flera doktoranders projekt att skriva sin avhandling på engelska. Jag hävdade att svenska avhandlingar ska läggas fram på svenska. Om de sedan ska spridas utomlands så kan man låta göra en ordentlig översättning till engelska eller annat språk. Jag blev flera gånger opponent vid avhandlings-disputationer och fick ibland konstatera hur avhandlingens författare använt sig av engelsk litteratur. Jag fick då undra varför han/hon  inte börjat sin forskning med  att se sig om det fanns någon svensk forskare eller författare som hade behandlat samma och närstående ämnen, innan man gav sig ut till (framförallt) USAs och engelsk bibliografi. Jag fick ibland väcka konkret tanken på svenska verk och forskning i samma eller närliggande frågor.


Mitt spanska modersmål har naturligtvis gett mig många möjligheter att bidra till kulturell kontakt och översättningar. Jag är väl förankrad i mina rötter och haft som princip att de egna rötterna ska bäras med sig vart man är flyttar, men för mig gäller då inte att hävda sina rötter över allt annat utan att stoppa dem (vid invandring) i den nya sociala miljön, låta sig befruktas av den och befrukta den själv. Invandring ska berika, inte bara berikas av det nya landets kultur och anda.   


Jag blev länge förvånad och störd av det svenska etablissemangets språkliga underkastelse under engelskan och att svenska språket inte nämndes i konstitutionen som Sveriges modersmål och officiella språk. Det var glädjande att denna konstitutionella brist rättats till. Engelska språket är dessutom ett sammelsurium. Spanskan (mitt modersmål) är ett välreglerat språk som skapade den första europeiska grammatiken efter latinet (1492), med anledning av den amerikanska erövringen som var på gång. Det skulle emellertid  inte falla mig in att önska att åsidosätta den sociala rikedomen som de olika språken innebär. Jag fick bevittna en gång (vid Arkitekturmuséets ingång) hur portieren, som tog emot en engelsman, bytte språk och började tala engelska med honom. Denna kloka engelsman reagerade och undrade om portieren inte märkte att han talade svenska och inte bett att använda engelska med honom. Vi är i Sverige. Det finns visserligen också dialekter typ älvdalsmål, men det är viktigt att hela det svenska folket håller sig till svenska.


José Luis Ramírez

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 22 aug 21:46

Arne Rubensson, vice ordförande i Språkförsvaret, deltog i en språkdebatt, "Hur stort inflytande har engelskan över  det svenska språket?", i Studio Ett, P1, idag. Deltog gjorde också Jennie Spetz från Språkrådet och en amerikan, som talade utmärkt svenska efter sex år i Sverige.


Inslaget lades ut kl. 17.22 på webben och är 13 minuter långt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 22 aug 20:11

Svenska Jägareförbundet

Öster Malma
611 91 NYKÖPING

 

Vad innebär jägarexamen på engelska i praktiken?


I ett inslag i P1 den 7 augusti berättades att Svenska Jägareförbundet tillsammans med Studiefrämjandet kommer att erbjuda utbildning på engelska för att icke-svensktalande personer i Sverige ska kunna få svensk jägarexamen. Några frågor inställer sig:


1. Beror detta beslut på att efterfrågan på just engelsk och inte tysk, dansk eller finsk utbildning har ökat markant den senaste tiden, så att det har uppstått ett extra söktryck på ett icke geografiskt närliggande språk?


2. Vad innebär utbildningen rent konkret? På vilka punkter kommer denna utbildning att skilja sig från den på svenska? Hur kommer kursmaterialet att utformas?


3. I det teoretiska provet ingår enligt uppgift att lära sig djur- och växtnamn på svenska. Kommer de som erbjuds utbildning på engelska bara att lära sig djur- och växtnamnen på engelska?


4. Vilka konsekvenser kan förekomsten av två olika jaktspråk i ett och samma jaktlag tänkas ha?


5. Redan idag är det enligt Svenska Jägareförbundets webbplats möjligt att få använda sig av tolk:


”Provtagare som inte behärskar svenska har möjlighet att få använda sig av tolk. Provtagare måste kontakta provledaren i god tid före provtillfället och anmäla detta önskemål. Eventuell kostnad för tolk betalas av provtagaren. Vid provtillfället skriver provtagaren teoretiskt prov enskilt tillsammans med tolk och provledare.”


Varför räcker inte denna möjlighet?


6. Planerar Svenska Jägareförbundet att också erbjuda utbildning för jägarexamen för personer som talar något av de nationella minoritetsspråken och/eller de största invandrarspråken i Sverige?


Vi hoppas att ni vill besvara våra frågor så fort som möjligt.


Med vänlig hälsning,

Språkförsvarets styrelse


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 22 aug 08:00

Kan det vara så illa att alla de som anser att bruk av engelska ord är ett sätt att öka slagkraften av huvudspråket, svenska, i Sverige i själva verket har väldigt grunda kunskaper i det svenska språket? Känner sig dessa svenskar så osäkra på sitt modersmål att de måste ta sin tillflykt till ett språk som är andras modersmål? Om så är fallet, förringar dessa människor två språk utan att riktigt förstå värdet av något av dem.


Av mina samtal med en del anglofånar får jag intryck av att det tyvärr är så illa.


Lars N

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se