Alla inlägg under augusti 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 31 aug 16:30

Bengt Åkerberg, Spånga, har avlidit i en ålder av 91 år. Bengt var född i Loka, Älvdalen och blev språkintresserad redan som ung. Han spelade bland annat in sin morfar på band, inspelningar han hade kvar och lyssnade på för att höra den riktigt genuina älvdalskan.  


Sitt yrkesverksamma liv tillbringade han som läroverksadjunkt i svenska, tyska och filosofi. Han bodde då i en villa i Äppelviken, Bromma med sin hustru Eva och barnen.


 


Bengt Åkerberg har avlidit i en ålder av 91 år. Hans engagemang för det älvdalska språket syns tydligt på denna bild från en av de många kurser i älvdalska som han höll under årens lopp.

 

I villan fanns gott om plats att musicera och att snickra. Han var medlem i Mazerska kvartettsällskapet och i andra sammanhang där han spelade fiol och han tillverkade bland annat ett femtiotal notställ i trä efter egen ritning. Hans band till Älvdalen var starka och efter pensioneringen ägnade han sig åt att hålla kurser i sitt hem i Bromma och i Älvdalen. Under många år höll han också sommarkurser i älvdalska i Älvdalen, kurser som fortfarande pågår, dock med andra lärare, men i Bengts anda.


Under 16 år arbetade han efter pensioneringen med att färdigställa manus till den 600 sidor tjocka grammatiken över det älvdalska språket tillsammans med Gunnar Nyström i Uppsala. Grammatiken kom ut 2012 och används mycket flitigt på kurser och för självstudier i dag.


Vid sidan om allt detta arbete hjälpte han också älvdalingar med grammatiken i visor, texter och böcker.


Efter grammatiken arbetade han under flera år, tillsammans med Mats Elfquist och Mats Westerling, med manus till Frost Anders dagbok, som skrevs av Frost Anders på 1940-talet. Denna bok kom ut när Bengt hade fyllt 90 år. Fram till sin död höll han intresset för språket i Älvdalen levande och arbetade med en uppföljare till Frost Anders dagbok. Det var inte alla Frost Anders manus som kom med i den första boken. 


Närmast sörjande är hustrun Eva samt tre barn med familjer. Men han efterlämnar också outplånliga och värdefulla minnen i Älvdalen och stora delar av den lärda världen genom sitt enorma och banbrytande arbete för det älvdalska språket och sina mycket genomarbetade böcker.


Text och foto: Björn Rehnström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 31 aug 08:00

(Den reklamman som avses är Einar Korpus i artikeln ”Språkpolliser har alltid fel” )


Det händer fortfarande att jag slår mig ned vid flygeln. I gamla noter kan jag se handskrivna kommentarer i blyerts av min lärare, Judith de Frumerie. På några ställen frågar hon sig om det verkligen är rätt skrivet. Jag prövar, det låter inte rent. Jag prövar en annan notation, och det låter bättre.


När man sjunger eller spelar ett instrument kan det vara en poäng om man träffar rätt ton. Världen går inte under för att någon sjunger eller spelar falskt. Det går att tänka sig att det finns varianter. Varierar man inte styrkegrader och tempi? Här finns uppenbarligen en viss frihet, i förhållande till originalet.


Vid improvisation är det inte lätt att säga vad som är rätt och vad som är fel.


I musiken måste man ändå kunna avgöra vad som är vackert, äkta, samstämmigt. Finns inte sådana anspråk också inom bildkonsten, arkitekturen, filmen? Det här är bra, mindre bra, dåligt.


Jag tycker att man borde kunna närma sig det talade och det skrivna ordet på ungefär samma sätt. Vad låter rätt, vad ser oskönt ut? Sådana bedömningar är väl inte direkt polisiära. Men där finns ett element av kritik, i meningen granskning, prövning, domslut. Jag behöver fråga mig varför jag uttrycker mig på just det viset.


Det är inte blott en fråga om ordinnehåll och förståelsesammanhang. Jag har en yrkeserfarenhet från radio och tidningar. Vid studioinspelningar (till skillnad från direktsändningar) hade jag fördelen att kunna ta om när det blev tokigt. För texter som jag skrev, beställde eller mottog fanns det alltid ett korrektur som bestämde hur det skulle stå i sista hand; korrekturet rättade också sakfel.


Visst, jag anser att det bör finnas en ganska stor tolerans vad gäller ordval, meningsbyggnad, uttal, även stavning (för att inte tala om interpunktion). En språknormal är en konvention, inte ett diktat. En del ”regler” är värda att bryta mot: givetvis kan jag inleda ett brev med ”jag”, på samma sätt som jag förbehåller mig rätten att avstå från besynnerligheter som ”hen” och ”tjänsteperson” (istället för tjänsteman) i min prosa.


Det dialektala berikar språket liksom lånord, givet att de inte utplånar andra vokabler (ja, jag skriver vokabler). Språkutveckling sker, sannolikt utan någon speciell logik.


För litet sedan läste jag en bok av den finske författaren Jac. Ahrenberg, Vår landsman, utgiven på Söderströms och Bonniers förlag 1897. Där förekommer verbformen ”läste” i en annan betydelse: ”läste om sig”, ”läste dörren”, det vill säga där vi idag skulle säga och skriva ”låste”. Den som är lite förtrogen med äldre svensk litteratur vet att verbet ”läsa” har eller har haft denna dubbla betydelse. Ännu i Ordbok öfver svenska språket (Beckmans förlag, 1892), som jag äger efter min farfars far, anges ”läsa” som huvudformen när man ska regla om sig, men med en variant: ”Stundom dialektiskt Låsa (från Danskan).”


Det verkar som om ”läsa” i Ahrenbergs mening har kunnat användas fram till cirka 1930. Sedan försvinner det. Också verbens pluralformer har ju upphört i det aktiva språket, liksom frakturstilen i skriven eller tryckt text.


Ändå är det naturligtvis svårt att gå med på att vad som helst duger. Inlån som inte är motiverade bör inte godtas överlag. Det engelska ordförrådet är dubbelt så stort som det franska, genom både germanska och latinska influenser. Sannolikt skapar detta användarbarriärer (vilket svenskar som tror att de behärskar engelska språket snabbt upptäcker).


Själv läser jag alltid en bok med penna i hand. Men när det blir för många kriarättelser, blir själva läsningen onjutbar. Är detta någonting subjektivt? Jag har svårt att tro det. Varför finns det annars förlagsredaktörer? (Eller varför slumrar de?)


Språkbruk har olika nivåer. Jag talar inte på samma sätt i riksdagens kammare som på puben. (Alldeles bortsett från att jag aldrig har kandiderat till riksdagen.) Och till spädbarn talar jag på ytterligare ett annat sätt. Upprätthållandet av sådana distinktioner borde vara någonting för språkvården att hålla ögonen på.


När jag började studera på universitetet för snart femtio år sedan, var en stor del av kurslitteraturen på engelska, men även på tyska och franska. Det fanns studenter som inte gillade detta: de ville ha allt på svenska.


Numera ska det talas engelska på alltfler högre utbildningar. Det är nästan alltid en engelska som inte bottnar i någon djupare språkförståelse; den är fattig, stapplande, icke-idiomatisk. Ibland märks det att folk gissar sig fram. Sådant borde bekämpas. Visst finns det tolkar och översättare.


De som gnäller på ”språkpoliser”, de gnäller de också. Vår reklamman är ett bra exempel på det. Herregud, inte skulle jag spela för någon på ett ostämt och sprucket piano!


Anders Björnsson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 30 aug 12:00

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 30 aug 08:00

Igår publicerade Nobel Center en helsidesannons i Svenska Dagbladet med rubriken ”The place to be”. Texten i övrigt var på svenska.


Frasen är uppenbarligen vanlig i amerikansk engelska, eftersom Merriam-Webster förtecknar den. Merriam-Websters definition lyder: “a place where many people go and where exciting things happen.”  Följande exempelmening anges: “This bar is the place to be on Saturday nights.” Den brittiska Oxford Dictionaries förtecknar inte alls frasen.


Nu undrar man naturligtvis varför Nobel Center måste använda en rubrik på engelska. Säger den något speciellt? Ordagrant betyder det ”platsen att vara”, vilket inte låter särskilt lyckat på svenska. Hellre då ”platsen där man ska/bör vara”. Men det finns faktiskt ett ord på svenska som ensamt fångar samma betydelse som det engelska uttrycket: inneställe. Eftersom Nobel Center ännu inte blivit verklighet – de första spadtagen har inte ens tagits – kunde ordet inneställe ha kombinerats med olika attribut, exempelvis det nya innestället, innestället som alla väntar på (om man vill slå på riktigt stort).


Vilket är egentligen motivet till denna rubrik på engelska?


1. Annonsören tror inte att det går att säga på svenska eller att den engelska frasen säger något ”mer”.

2. Annonsören tror att en rubrik på engelska väcker större uppmärksamhet än om den är på svenska.

3. Annonsören följer John i fråga om rubriksättningen, det vill säga har uppfattat att många andra annonsörer använder sig av engelska rubriker och vill inte avvika från den förhärskande modetrenden.


Man kanske ska fråga Nobel Center hur de ansvariga motiverar rubriksättningen?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 29 aug 08:00

Jørgen Chr. Wind Nielsen 28.08.2018


Internationaliseringen og globaliseringen har mange fordele, men giver også anledning til mange problemer. Ét af problemerne er det med sproget. Ofte bliver det kritiseret, at universiteternes administration skal kommunikere på engelsk, at forskerne skal formidle deres forskning i internationale, engelsksprogede tidsskrifter, at det danske sprog lider et domænetab, når forskning og undervisning foregår på engelsk, at danske undervisere måske ikke alle er lige gode til engelsk, at dansktalende studerende på de engelsksprogede uddannelser måske heller ikke alle er helt så gode til engelsk, samt at danske borgere skal finansiere det hele på et andet sprog end deres modersmål.


For 200 år siden skulle universiteterne vriste sig fri af det latinske sprog. Universiteterne har været flittige til at oprette engelsksprogede uddannelser. Det giver flere studerende, det giver mere undervisning, det giver en bredere international berøringsflade og det giver flere penge i kassen. At nogle dansktalende studerende har betalt prisen i form af kvalitetstab på en engelsksproget uddannelse, er der talt mindre om.


Som så ofte før er det det økonomiske argument, der vinder. Få havde set det komme, at erhvervsmanden Tommy Ahlers blev forsknings- og uddannelsesminister. Lige så få har set det komme, at det nu bliver ham, der reducerer antallet af engelsksprogede uddannelsespladser i Danmark og dermed antallet af engelsksprogede studerende.


Nu har Uddannelses- og Forskningsministeriet analyseret tallene og er nået til den konklusion, at det er en god forretning for Danmark, når internationale studerende bliver og arbejder efter studierne. Danmark er blevet et attraktivt uddannelsesland. I 2004 var der cirka 7.500 engelsksprogede studerende på de videregående uddannelser i Danmark, i 2016 var der cirka 22.100 Desværre forlader fire ud af ti studerende landet med det samme, når eksamensbeviset fra en dansk uddannelsesinstitution er i hus. For eksempel er 42 procent af de nyuddannede fra de engelsksprogede kandidatuddannelser udrejst fra Danmark to år efter, at de har afsluttet uddannelsen. Kun omkring hver tredje arbejder i Danmark efter to år. De engelsksprogede studerende får uddannelsen betalt af danske skatteborgere og cirka halvdelen får SU i dele af eller hele deres studietid. Men de bruger ikke i tilstrækkeligt omfang deres uddannelse i Danmark efterfølgende, og det bliver dermed en stor udgift for det danske samfund at uddanne til andre landes arbejdsmarkeder, mener ministeriet.


Derfor vil uddannelses- og forskningsminister Tommy Ahlers i tæt samarbejde med uddannelsesinstitutionerne tilpasse antallet af studiepladser på de kandidat- og diplomingeniøruddannelser, hvor mange nyuddannede rejser hjem igen og dermed ikke bidrager til det danske arbejdsmarked. Ministeren vil samtidig tage fat i institutionerne for at høre, hvad de allerede gør og fremover vil gøre for, at flere studerende bliver i Danmark efter studierne og kommer ud på det danske arbejdsmarked.


Regeringen vil også gennemføre initiativer, der skal forbedre kvaliteten på engelsksprogede uddannelser. Det handler blandt andet om at se nærmere på, om uddannelserne er relevante for det danske arbejdsmarked, når institutionerne ønsker at oprette nye engelsksprogede uddannelser. Det lyder som en god idé. Nye danske uddannelser er underlagt skrappe kvalitets- og relevanskrav, inden de bliver godkendt. Derfor er det ikke urimeligt, at engelsksprogede uddannelser også bliver det.


I alt reduceres optaget til engelsksprogede universitets- og diplomingeniøruddannelser med cirka 1.000 – 1.200 studiepladser. Hvordan det konkret skal foregå, aftales nærmere med institutionerne. På universiteterne skal der reduceres på seks ud af otte universiteter. I 2017 besluttede den daværende uddannelses- og forskningsminister at reducere optaget på udvalgte uddannelser på erhvervsakademierne og professionshøjskolerne. Institutionerne har reduceret antallet af studiepladser med knap 28 procent i forhold til 2015, svarende til 1.700 studiepladser.


Engelsksprogede kommunikationsuddannelser

 

En række helt centrale kommunikationsuddannelser er engelsksprogede. På Aarhus BSS Corporate Communication http://kandidat.au.dk/corporatecommunication/ På CBS Business and Development Studies, MSc in Business, Language and Culture, Intercultural Marketing og Multicultural Communication in Organisations.


Business and Development Studies

https://www.cbs.dk/uddannelse/kandidat/msc-in-business-language-and-

culture/business-and-development-studies

MSc in Business, Language and Culture

https://www.cbs.dk/uddannelse/kandidat/msc-in-business-language-and-culture

Intercultural Marketing

https://www.cbs.dk/uddannelse/kandidat/ma-in-ibc-intercultural-marketing-icm

Multicultural Communication in Organisations

https://www.cbs.dk/uddannelse/kandidat/ma-in-ibc-multicultural-communication-in-

organisations-mco

På Københavns Universitet IT and Cognition og Cognition and Communication

https://studies.ku.dk/masters/it-and-cognition/

https://studies.ku.dk/masters/cognition-and-communication/


Fakta - Internationale studerendes økonomiske bidrag til Danmark

 

Ud af de internationale studerende, der gennemfører en hel uddannelse i Danmark, er de nyuddannede fra universiteternes kandidatuddannelser den gruppe, der bidrager mest til den danske økonomi. Samlet set skønnes de internationale studerende fra alle videregående uddannelser i gennemsnit at bidrage med mellem 100.000 og 350.000 kroner pr. studerende til de offentlige finanser set over et helt liv. Der er stor variation, for omkring halvdelen af internationale studerende er udvandret fra Danmark fem år efter studiestart, og det er først ni år efter studiestart, at de internationale studerende gennemsnitligt set har tjent deres omkostninger ind. Det er kun knap én ud af tre internationale studerende, der bidrager positivt til de offentlige finanser set over et livsforløb. To ud af tre skønnes at være en udgift for Danmark.


Fakta - Engelsksprogede studerende i Danmark

 

Antallet af engelsksprogede studerende er steget fra 7.500 i 2004 til cirka 22.100 i 2016 på tværs af de videregående uddannelser. Det største antal engelsksprogede studerende fordelt på uddannelsestype var i 2016 på universiteternes kandidatuddannelser med 9.919 engelsksprogede studerende. Den største andel af engelsksprogede studerende var i 2016 på top-up professionsbacheloruddannelserne svarende til 32 procent af alle studerende. Den største andel af engelsksprogede dimittender, der er udvandret, er fra de ordinære professionsbacheloruddannelser, hvor gennemsnitlig 50 procent ikke var i  Danmark to år efter dimission. Omkring 36 procent af de engelsksprogede dimittender fra de ordinære professionsbacheloruddannelser er diplomingeniører.


Læs mere

 

Pressemeddelelse: Opbremsning i optaget af studerende på engelsksprogede uddannelser

https://ufm.dk/aktuelt/pressemeddelelser/2017/opbremsning-i-optaget-af-studerende-pa-engelsksprogede-uddannelser

Pjece: Justering af engelsksprogede uddannelser https://ufm.dk/publikationer/2018/filer/pjece-justering-af-engelsksprogede-uddannelser.pdf

Faktaark: Model for justering på engelsksprogede universitets- og diplomingeniøruddannelser (pdf)

https://ufm.dk/aktuelt/pressemeddelelser/2018/filer/faktaark-model-for-justering-pa-engelsksprogede-universitets-og-diplomingenioruddannelser.pdf

Analyse: Offentlige indtægter og udgifter ved internationale studerende (pdf)

https://ufm.dk/publikationer/2018/filer/offentlige-indtaegter-og-udgifter-ved-internationale-studerende.pdf

Analyse: De engelsksprogede studerende - Registeranalyse (pdf)

https://ufm.dk/publikationer/2018/filer/registeranalyse-de-engelskssprogede-studerende.pdf

Debat: Forsker: Danmark taber, når regeringen skærer på engelsksprogede uddannelser

https://videnskab.dk/kultur-samfund/danmark-taber-naar-regeringen-skaerer-paa-engelsksprogede-uddannelser


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)












Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 28 aug 12:17

 

Bilden är hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 27 aug 16:07

 I stället får detta område i Nacka Strand heta "The View".


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 26 aug 13:06

Verein Deutsche Sprache delar varje år ut negativpriset Sprachpanscher, som inspirerade Språkförsvaret till Årets anglofån.


I år tillföll priset det tyska fotbollslandslaget  för dess slogan ”Best never rest”. Eftersom det tyska fotbollslandslandslaget inte motsvarade förväntningarna,  bidrog detta förmodligen också till utnämningen av landslaget till denna högst tvivelaktiga hedersbetygelse.


Läs vidare här eller här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se