Direktlänk till inlägg 16 juli 2018

Det låter som om svenska språkets framtid är osäker

Nätdagboken har tidigare publicerat rapporter från Språkförvarets insatser under Almedalsveckan, men vi har faktiskt missat att länka till en oberoende rapport från Mikael Strömberg, skribent på Aftonbladet. Han skriver bland annat om Språkförsvarets seminarium ”Hur mår svenska språket?”:

 

”Efter några seminarier i ämnet blir det uppenbart att språket och politiken drar åt olika håll. Å ena sidan vill de flesta partier införa svensk språkplikt för nysvenskar. Å andra sidan vill samtliga partier utom SD att språkinternationaliseringen ska genomsyra all högre utbildning.


I mina öron låter det som om svenska språkets framtid är osäker. ”


På den här punkten måste Mikael Strömberg ha hört fel. SD skiljer sig inte från de övriga riksdagspartierna vad gäller ”språkinternationaliseringen”. Det framkom inte alls under debatten.  I ett svar från Ludvig Aspling, Sverigedemokraterna, som är politisk sakkunnig för Jimmie Åkesson, på ett brev från ett antal medlemmar i Språkförsvaret skriver för övrigt denne:


”Anledningen till engelskans frammarsch i Sverige är, enligt oss egentligen inte politiskt, utan beror att engelskan är dagens lingua franca. Det är inget politiskt beslut som ligger bakom världsutvecklingen. Även om vi i princip håller med er invändning, exempelvis vad gäller skyltarna på Arlanda, så är samhällsutvecklingen i stort med större inslag av engelska, inget vi kan ändra…”


Men engelskans frammarsch är i allra högsta grad ekonomiskt och politiskt betingad, summan av en rad ekonomiska och politiska beslut, som har burits upp först av Storbritannien med världens största kolonialvälde och efter andra världskriget av USA:s dominans. Denna dominans håller idag på att brytas av Kina, men det kommer att dröja innan detta får språkliga konsekvenser. Dessutom kan vilket som helst land anta språklagar och olika språkpolitiska regleringar. Att på påstå att engelskans frammarsch är oundviklig är vulgärdeterminism. Ett språk sprids aldrig av sig självt, beroende på några inneboende egenskaper.


”De skolor som undervisar på engelska till viss del, Engelska skolan  t.ex följer lagen som den ser ut idag.”


Javisst följer de lagen. Men är det en rimlig lag, som tillåter ett skattefinansierat språkbyte (skolpengen)? Sverige är unikt i detta avseende.


”Att begränsa användningen av engelska i samhället generellt, till exempel inom marknadsföring inom det allmänna rummet, skulle bli mycket svårt med tanke på vår starka tro på yttrandefriheten  och är inget vi har några konkreta förslag på idag.”


Under alla förhållanden kan engelskans frammarsch bromsas inom den offentliga sektorn, särskilt om språklagens räckvidd utvidgas. Tack vare JO-anmälningar från bland annat Språkförsvaret har rätten till att skriva forskningsansökningar och anställningsansökningar och driva befordringsärenden på svenska inom högskolan garanterats. Det är Luftfartsverket som har beslutat att ett antal svenska flygplatser numera ska heta Airport och ett stort antal myndigheter gick nyligen samman i ett projekt med namnet ”Hack for Sweden”. Den nya Myndigheten för digital utveckling förkortas inte MDF utan DIGG (efter digital governance). Detta har inte varit ödesbestämt på något sätt.


I Språkförsvarets förslag till språklag 2006 gick vi betydligt längre än den språklag som så småningom antogs 2009:


”4 §

Lagens tillämpningsområde


1. Denna lag är tillämplig för hela den offentliga sektorn, statschef, regering, departement, ämbetsverk och affärsdrivande verk, domstolar samt övriga statliga myndigheter, landsting och kommunala myndigheter, liksom för alla institutioner, som finansieras med skattemedel, som exempelvis utbildningsväsendet, för företag, som till sin huvuddel ägs av svenska medborgare eller företag med huvudkontor i Sverige och alla företag, som har upprättat någon form av avtal med svensk myndighet, om inte något annat särskilt föreskrivs (vår fetstil).

2. Särskilda föreskrifter bör utarbetas om språkanvändningen i privata företag, organisationer, institutioner, påverkar berättigade intressen hos allmänheten.”


Det finns redan en språklag, nämligen den katalanska, som har angett en liknande räckvidd.


Men ingenting hindrar att man bedriver opinionsbildning mot engelskans frammarsch inom marknadsföring, eller hur? Det kan även politiska partier göra.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)





 
 
Ingen bild

Sunt förnuft

17 juli 2018 16:01

Såväl språklagen som skollagen måste skärpas rejält och mer fokusera även på skyldigheter. Kännbara viten ska utdelas om lagarna ej följs.

All offentlig skyltning i Sverige ska vara på svenska, om behov anses föreligga med utländsk benämning under eller efter den svenska benämningen.

Så sker till och med i engelsktalande länder, där flera språk är officiella. På såväl Irland som i Wales är skyltarna tvåspråkiga, oftast med iriskan/walesiskan först.

Finland har ett liknande system men där gällande svenska och finska samt beroende på den språkliga befolkningssammsmansättningen på aktuell ort.

Offentligt finansierad undervisning i Sverige ska ske på svenska, språkämnena undantagna.

Skolor som önskar erbjuda undervisning på främmande språk, ska åläggas att ta ut terminsavgift.

 
Ingen bild

zc

18 juli 2018 19:19

Håller helt med.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 24 maj 17:53

  Tyskakurs med Stefan Löfven!   Har han månne bytt sitt "första EU-språk" nu när Theresa May med landsmän/landsmanninor är på väg ut ur EU. ;-)   Också språkförsvarare   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 23 maj 20:09

Se ”Elgiganten förbjöd anställda att tala hemspråk”. Man talar det språk som de flesta förstår och det är (fortfarande) svenska i Sverige.   Vad får man för sammanhållning på arbetsplatsen om alla sitter och pratar på sitt eget språk?...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 22 maj 11:28

Klimatet i Norden kan vara lite bistert och naturen är på sina ställen ganska karg. En del svenskar tycks överföra detta till språken som talas här och tror att dessa är ordfattiga och osköna. Det är naturligtvis helt fel. Hur kan då språken i Norden...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 maj 15:00

Igår intervjuades Björn Ranelid i Dagens Nyheter med anledning av att han idag fyller 70 år. Under åren har Björn Ranelid fått många priser: Augustpriset, Aftonbladets kulturpris, Region Skånes stora kulturpris, Malmö fotbollförenings kulturpris, Has...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 maj 12:00

Mikael Parkvall konstaterar i en artikel att det finns alternativ till Eurovisionens sångtävling:   ”Den som beklagar att jippot håller på att förvandlas till en språklig öken kan sedan 2002 följa Liet International, som är en motsvarighet ...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3
4
5 6
7
8
9 10 11 12 13 14 15
16 17
18
19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Juli 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se