Alla inlägg den 23 juni 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 23 juni 08:00

Intervjun bearbetades sedan av The Local och publicerades på engelska. Förmodligen är det fråga om denna artikel, som ligger bakom en betalmur.

 

- Varför finns Språkförsvaret och vilken är er övergripande målsättning?


Svar: Språkförsvaret försvarar svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad, förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Svenskan ställning är inte längre helt självklar utan förlorar domäner (användningsområden). Observera att jag säger ”engelskans expansion på svenskans bekostnad”. Det betyder att vi inte har något emot engelskan i sig; alla språk har lika värde. Vi inser naturligtvis också engelskans roll som lingua franca i världen. Mångspråkigheten innebär till exempel att vi förordar att alla svenska medborgare förutom sitt modersmål ska lära sig minst två främmande språk. Det betyder att vi respekterar de nationella minoritetsspråken i Sverige. Språkförsvaret har under senare år understött Ulum Dalska (Föreningen för älvdalskans bevarande) i deras kamp för att älvdalskan ska erkännas som landsdels- eller minoritetsspråk. Vi försvarar rätten till undervisning på hemspråk, så kallad modersmålsundervisning. Det är mycket viktigt att upprätthålla den mellannordiska språkgemenskapen, som omfattar mer än 20 miljoner människor. Svenska, danska och norska är sinsemellan förståeliga och många finländare och islänningar förstår något av dessa språk.


- Tror du att anglifieringen och/eller så kallad svengelskan innebär ett hot mot svenskan, och hur? Vilka är riskerna för svenska kulturen?


Svar: Framför allt bekämpar Språkförsvaret domänförluster, det vill säga att svenska upphör att användas inom vissa områden, exempelvis som avhandlingsspråk inom universitetsvärlden. Språkförsvaret har också gått emot att forskare ska tvingas skriva ansökningshandlingar om forskningsbidrag på engelska liksom skriva anställningsansökningar eller driva befordringsärenden på engelska. Vi har också varit drivande i att uppmana svenska högskolor att bedriva en medveten språkpolitik.


Språkförsvaret anser att svenskan ska användas överallt där vi kan; engelskan bara när vi måste. Därför JO-anmälde Språkförsvaret efter språklagens tillkomst 2009 regeringens engelskspråkiga e-postadresser och fick rätt.


Rent allmänt undergräver anglifieringen i affärsvärlden, inom reklambranschen och inom underhållningsindustrin svenskans status. Om hela reklaminslag och s.k varumärken är på engelska, om projekt, firmanamn eller byggprojekt ges på engelska, om filmtitlar ges på engelska, om SVT/Sveriges Radio inte översätter inslag på engelska till svenska, så är det ett uttryck för engelskans expansion. Föreställningen att engelskan har några särskilda inneboende egenskaper är också uttryck för en naiv uppfattning om språk. Som den arabiske lingvisten Ibn Hazm skrev på 1000-talet: ”Ett språk kan inte utföra några gärningar och det finns ingen helig text som förlänar kännemärket överlägsenhet till ett språk över ett annat.”


- Finns det specifik miljö eller fall där du tror att engelska används för ofta eller onödigtvis?

 

Svar: Framför allt inom affärsvärlden, reklambranschen och underhållningsindustrin. Överallt där man tror att engelskan tillför något extra värde till den vara, produkt eller tjänst som man avser att sälja. Om till exempel byggherrar, fastighetsbyråer och mäklare ger sina objekt engelska namn, så tillförs absolut inget extra värde till dessa objekt.


- Vilka åtgärder vidtar Språkförsvaret för att skydda svenska språket, och vilka åtgärder tror du att regeringen eller svenska medborgare bör vidta?


Svar: Språkförsvaret kan inte vidta några speciella åtgärder; vi är en opinionsbildande gräsrotsorganisation. Därför kritiserar vi alltid ansvarig instans om det är på väg att ske domänförluster inom ett visst verksamhetsområde och vi kritiserar offentligt all onödig användning av engelska. Vår ambition att engagera allmänheten, vanligt folk, i kampen för att försvara det svenska språket. Varje gång lokaltidningar har anordnat webbomröstningar om engelskspråkiga namn som till exempel Umeå Christmas Market och East Sweden har Språkförsvarets uppfattningar fått ett massivt stöd – i de nämnda fallen 90 procent.


Språkförsvaret var drivande bakom tillkomsten av språklagen. Samtidigt anser vi att språklagen, som antogs av en enhällig riksdag 2009, i flera avseende är bristfällig. Dess räckvidd är alltför begränsad och den innehåller inga sanktionsbestämmelser.  Sista ordet är alltså inte sagt i denna fråga.


- Användning av engelska inom universitetet och teknologiindustrin kan hjälpa Sverige att vara mer konkurrenskraftig internationellt. Hur skulle du rekommendera att vi hitta en balans mellan konkurrenskraft och risken av domänförluster?

 

Svar: Alla vetenskapliga undersökningar visar att Sverige, de övriga nordiska länderna och Nederländerna har de bästa kunskaperna i engelska utanför de anglosaxiska kärnländerna. Hur många låtskrivare på engelska finns det inte i Sverige? Detta beror inte på att vi skulle vara mera intelligenta eller språkbegåvade än andra utan på att våra språk (med undantag för finskan) är nära besläktade med engelskan. Sveriges problem är ett annat, vilket EU-undersökningar visar. Alltför många svenskar, alltför många svenska företag, tror att det räcker med att kunna ett främmande språk, nämligen engelska. Speciellt kunskaperna i tyska och franska har försämrats. Svenska exportföretag tar heller inte tillvara på de språkkunskaper som invandrare har. Man säljer nämligen bäst på köparens språk. Svenska exportföretag har sämre språkkompetens än flera av sina viktigaste konkurrenter i Europa. Mångspråkighet, inte tvåspråkighet, är alltså lösningen.

 

Per-Åke Lindblom

18/5 2018


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29
30
<<< Juni 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se