Enligt Myndigheten för digital förvaltning ska kortformen på myndigheten vara DIGG. Förkortningen bygger på engelskans digital governance.

Detta har kritiserats av Namnvårdsgruppen. Namnvårdsgruppen representerar en rad myndigheter och organisationer som Lantmäteriet, Institutet för språk och folkminnen, universiteten, Utrikesdepartementet, Sveriges Radio, Terminologicentrum TNC, SIS och EU-institutionerna samt Institutet för de inhemska språken i Finland.

Namnvårdsgruppen presenterar två viktiga invändningar:

1. Förkortningen bryter mot rekommendationer från Namnvårdsgruppen och Myndigheternas skrivregler om hur myndighetsnamn bör bildas. ”Förkortningar av namnet bör baseras på det svenska namnet – och behållas i text på annat språk. Det är alltså inte tillrådligt att skapa en förkortning baserad på ett annat språk.” (Se https://www.lantmate­riet.se/globalassets/om-lantmateriet/var-samverkan-med-andra/namnvardsgruppen/myndighetsnamn.pdf)

2. Själva förkortningsbildningen är tveksam, eftersom den är en slags hybrid mellan avbrytningsförkortning (dig. för digital) och initialförkortning (g för governance). Eftersom den primärt beter sig som en initialförkortning och läses ut som ett ord  (inte bokstav för bokstav), vore den rimligaste formen dessutim Digg (jfr. Nato, Ikea m.fl.)

Mot denna bakgrund anser Namnvårdsgruppen att till exempel MDF hade varit ett bättre val som förkortning, det vill säga en förkortning bildad på den svenska namnformen. Andra myndighetsnamn är redan bildade enligt detta mönster: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Myndigheten för tillgångliga medier (MTM), Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) etcetera.

Den frågan inställer sig också: Har inte Myndigheten för digital förvaltning konsulterat Namnvårdsgruppen i förväg?

Namnvårdsgruppens brev finns också utlagt i Språkförsvarets brevarkiv .

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...