Alla inlägg under juni 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 29 juni 20:37

Språkförsvaret fick ett mejl från en läsare, som hade förbryllats av meddelandet ”Glassen som keeps giving”, som hade dykt upp på institutionens intranet. Det verkar vara fråga om en reklamfras, som först dök upp 1928. Den förklaras på följande sätt i internetbaserad ordbok:


”’Gåvan som fortsätter att ge' är tänkt att oavbrutet framkalla de känslor människor får när de får en present. Det innebär att varje present som ger njutning om och om igen, till exempel en radio, en kamera eller ett tidningsabonnemang, skulle vara bättre än en present som bara ger den känslan en gång, som en bukett blommor. Uttrycket var särskilt populärt hos elektronikföretag och några av de mest välkända reklaminslagen som använder frasen inkluderar följande exempel.” (1)


Det är väl högst tveksamt om glass kan framkalla några långvariga välbehagskänslor? I så fall måste nog glassen spetsas med en beroendeframkallande drog av något slag.


Observatör


(1) ”The "gift that keeps on giving" is meant to continually invoke the feelings people get when they receive a present. It implies that any present that gives enjoyment over and over, such as a radio, camera, or a magazine subscription, would be better than a gift that only provides that feeling once, like a bouquet of flowers. The phrase was especially popular with electronics companies and some of the most well-known commercials using the phrase include the following examples.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 juni 15:49

Hitintills har fyra riksdagspartier, nämligen Centerpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna beslutat att skicka företrädare till denna språkdebatt med rubriken ”Hur mår svenska språket?”. Givetvis har alla riksdagspartier kontaktats via brev, mejl och telefon. Kristdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet har meddelat att partierna inte kan skicka någon företrädare. Socialdemokraterna har än så länge inte lämnat något slutbesked.


Debatten äger rum i sal B14, B-huset, Campus Gotland (Uppsala universitet), Huvudentré Cramérgatan 3, kl. 13:00 - 15:00 den 2/7 2018


Efterföljande dag presenterar Språkförsvaret sin språkpolitik, ”Behöver svenska språket försvaras?”,  i samma hus, men i sal B15 kl. 10.00 – 12.00


Se ytterligare presentation här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 juni 11:50

I en insändare på DN.Åsikt påtalar Henrik Scheutz att pop- och rockmusik på engelska tränger undan svenska visor under Allsång på Skansen. Han skriver:


”Eftersom jag älskar att sjunga fina svenska visor har jag tidigare gillat ”Allsång på Skansen” – en fin tradition som startades av Sven Lilja för över 80 år sedan.”


Och avslutningsvis:


” Det är väldigt trist att man förstör detta trevliga evenemang. Det är en skymf mot vår fantastiska visskatt, som ska gå vidare till kommande generationer.


Nu har det blivit ett program med främst popartister, som framför sina låtar, och kanske får leda litet popmusik-allsång. Annat var det på Bosse Larssons tid. Det är fina svenska sånger vi vill njuta av, inte pop- och rockmusik på engelska!”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 juni 08:00

Språktidningens blogg genomför just nu en webbomröstning på temat ”Bör Sverige genomföra språktest för medborgarskap?”. I skrivande stund har 228 personer röstat.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 juni 12:16

Arbetsförmedlingens generaldirektör, Mikael Sjöberg, intervjuas i SvD Näringsliv och säger:


”– Vi utvecklar Arbetsförmedlingen, det är stora förändringar. Vi är inne i en intensiv digitaliseringsfas. Ett exempel på detta är vårt sätt att kommunicera med text och bilder. Vår logga uppdateras, och vi byter också typsnitt, berättar han stolt och visar på den gröna loggan med mörkblå text, där Arbetsförmedlingens namn finns både på svenska och engelska eftersom många svenskar nu har ett annat modersmål.”


Men är engelska ett gemensamt språk för de svenskar som inte har svenska som modersmål? Motiveringen är märklig.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 juni 08:00

Varje år genomför Verein Deutsche Sprache en medlemsomröstning för att utse årets Sprachpanscher (vilket inspirerat Språkförsvaret till negativpriset Årets anglofån). En av årets kandidater till priset är det tyska fotbollsförbundet. Nomineringstexten lyder:


”DFB (Det Deutsche Fussballbund) skickar laget (Die Mannschaft) med ’BEST NEVER REST’ till Ryssland och förklarar att alla busspassagerare kommer att vara ’UNITED BY FOOTBALL’. Detta låter som en formulering från en skolelev som läser engelska det första året. Pinsamt, och tvivelaktigt. ’Att de bästa aldrig ska vila, stämmer knappast överens med erfarenheterna från modern träningsledning.’(Süddeutsche Zeitung)”


Det ska naturligtvis bli intressant att se hur långt slagordet ”BEST NEVER REST” kommer att bära det tyska fotbollslandslaget.


De övriga kandidatern är Lidl, firma C&A, Landeszentrale für politische Bildung Niedersachsen och Siemens.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 juni 12:19

(Brev till info@skansen.se)


Hej!


Jag besökte Skansen idag, midsommaraftonen, och bevistade en fin konsert i Seglora kyrka med Ulrika Bodén och Leif Ottosson. Tyvärr presenterade de konserten på engelska, vilket är en skymf mot oss svenskar som har svårt med främmande språk. Vänligen be era artister att presentera sig på svenska i första hand och ett främmande språk i andra hand.


Vänligen

Anders Bodén

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 23 juni 08:00

Intervjun bearbetades sedan av The Local och publicerades på engelska. Förmodligen är det fråga om denna artikel, som ligger bakom en betalmur.

 

- Varför finns Språkförsvaret och vilken är er övergripande målsättning?


Svar: Språkförsvaret försvarar svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad, förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Svenskan ställning är inte längre helt självklar utan förlorar domäner (användningsområden). Observera att jag säger ”engelskans expansion på svenskans bekostnad”. Det betyder att vi inte har något emot engelskan i sig; alla språk har lika värde. Vi inser naturligtvis också engelskans roll som lingua franca i världen. Mångspråkigheten innebär till exempel att vi förordar att alla svenska medborgare förutom sitt modersmål ska lära sig minst två främmande språk. Det betyder att vi respekterar de nationella minoritetsspråken i Sverige. Språkförsvaret har under senare år understött Ulum Dalska (Föreningen för älvdalskans bevarande) i deras kamp för att älvdalskan ska erkännas som landsdels- eller minoritetsspråk. Vi försvarar rätten till undervisning på hemspråk, så kallad modersmålsundervisning. Det är mycket viktigt att upprätthålla den mellannordiska språkgemenskapen, som omfattar mer än 20 miljoner människor. Svenska, danska och norska är sinsemellan förståeliga och många finländare och islänningar förstår något av dessa språk.


- Tror du att anglifieringen och/eller så kallad svengelskan innebär ett hot mot svenskan, och hur? Vilka är riskerna för svenska kulturen?


Svar: Framför allt bekämpar Språkförsvaret domänförluster, det vill säga att svenska upphör att användas inom vissa områden, exempelvis som avhandlingsspråk inom universitetsvärlden. Språkförsvaret har också gått emot att forskare ska tvingas skriva ansökningshandlingar om forskningsbidrag på engelska liksom skriva anställningsansökningar eller driva befordringsärenden på engelska. Vi har också varit drivande i att uppmana svenska högskolor att bedriva en medveten språkpolitik.


Språkförsvaret anser att svenskan ska användas överallt där vi kan; engelskan bara när vi måste. Därför JO-anmälde Språkförsvaret efter språklagens tillkomst 2009 regeringens engelskspråkiga e-postadresser och fick rätt.


Rent allmänt undergräver anglifieringen i affärsvärlden, inom reklambranschen och inom underhållningsindustrin svenskans status. Om hela reklaminslag och s.k varumärken är på engelska, om projekt, firmanamn eller byggprojekt ges på engelska, om filmtitlar ges på engelska, om SVT/Sveriges Radio inte översätter inslag på engelska till svenska, så är det ett uttryck för engelskans expansion. Föreställningen att engelskan har några särskilda inneboende egenskaper är också uttryck för en naiv uppfattning om språk. Som den arabiske lingvisten Ibn Hazm skrev på 1000-talet: ”Ett språk kan inte utföra några gärningar och det finns ingen helig text som förlänar kännemärket överlägsenhet till ett språk över ett annat.”


- Finns det specifik miljö eller fall där du tror att engelska används för ofta eller onödigtvis?

 

Svar: Framför allt inom affärsvärlden, reklambranschen och underhållningsindustrin. Överallt där man tror att engelskan tillför något extra värde till den vara, produkt eller tjänst som man avser att sälja. Om till exempel byggherrar, fastighetsbyråer och mäklare ger sina objekt engelska namn, så tillförs absolut inget extra värde till dessa objekt.


- Vilka åtgärder vidtar Språkförsvaret för att skydda svenska språket, och vilka åtgärder tror du att regeringen eller svenska medborgare bör vidta?


Svar: Språkförsvaret kan inte vidta några speciella åtgärder; vi är en opinionsbildande gräsrotsorganisation. Därför kritiserar vi alltid ansvarig instans om det är på väg att ske domänförluster inom ett visst verksamhetsområde och vi kritiserar offentligt all onödig användning av engelska. Vår ambition att engagera allmänheten, vanligt folk, i kampen för att försvara det svenska språket. Varje gång lokaltidningar har anordnat webbomröstningar om engelskspråkiga namn som till exempel Umeå Christmas Market och East Sweden har Språkförsvarets uppfattningar fått ett massivt stöd – i de nämnda fallen 90 procent.


Språkförsvaret var drivande bakom tillkomsten av språklagen. Samtidigt anser vi att språklagen, som antogs av en enhällig riksdag 2009, i flera avseende är bristfällig. Dess räckvidd är alltför begränsad och den innehåller inga sanktionsbestämmelser.  Sista ordet är alltså inte sagt i denna fråga.


- Användning av engelska inom universitetet och teknologiindustrin kan hjälpa Sverige att vara mer konkurrenskraftig internationellt. Hur skulle du rekommendera att vi hitta en balans mellan konkurrenskraft och risken av domänförluster?

 

Svar: Alla vetenskapliga undersökningar visar att Sverige, de övriga nordiska länderna och Nederländerna har de bästa kunskaperna i engelska utanför de anglosaxiska kärnländerna. Hur många låtskrivare på engelska finns det inte i Sverige? Detta beror inte på att vi skulle vara mera intelligenta eller språkbegåvade än andra utan på att våra språk (med undantag för finskan) är nära besläktade med engelskan. Sveriges problem är ett annat, vilket EU-undersökningar visar. Alltför många svenskar, alltför många svenska företag, tror att det räcker med att kunna ett främmande språk, nämligen engelska. Speciellt kunskaperna i tyska och franska har försämrats. Svenska exportföretag tar heller inte tillvara på de språkkunskaper som invandrare har. Man säljer nämligen bäst på köparens språk. Svenska exportföretag har sämre språkkompetens än flera av sina viktigaste konkurrenter i Europa. Mångspråkighet, inte tvåspråkighet, är alltså lösningen.

 

Per-Åke Lindblom

18/5 2018


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

109 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29
30
<<< Juni 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se