Alla inlägg under maj 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 10 maj 13:00

I en insändare i senaste numret av Språktidningen skriver en viss Linda Edon:


”Jag läser Språktidningen 3/2018 och reagerar på användandet av man. Säger vi inte en nu? Jag jobbar med kundservice på svenska för ett engelskt företag i England. Och jag ser till att jag alltid skriver en. Det låter kanske (fortfarande) lite konstigt men inte så länge till om vi hjälps åt.”


Vilka är dessa ”vi” egentligen? ”Vi alla”? ”Vi utvalda”? ”Vi i framkant”? ”Jag och några jag känner”?


Linda Edon och likasinnade tror att man (som beteckning på en manlig varelse) direkt har överförts till att som indefinit (obestämt) pronomen beteckna vem som helst oavsett kön. Men etymologin är lite mer komplicerad.

Enligt Norstedts etymologiska ordbok togs man in från tyskan under yngre fornsvensk period, d.v.s 1375-1526. I SAOB heter det att pronomenet har utvecklats ur substantivet ”man” under inflytande från medelhögtyskan och tyskan:

”MAN man⁴, pron. oböjl. Ordet lånar oblika kasusformer från pron. EN (se EN, räkn. V ³) o. korresponderar med possessivpron. SIN o. refl.pron SIG; jfr dock a α samt c α á ( man(n) 1526 osv. mandh c. 1620 ) [fsv. man, motsv. d. man; gm inflytande från mht. o. t. man utvecklat ur MAN, sbst.² 1 (o. 12); jfr ss. obest. subj. fsv. män, isl. menn, mnt. men, pl.; jfr med avs. på bet.-utvecklingen fr. on]”


I fornsvenskan var man ackusativformen av maþer.


Det första skriftliga belägget, enligt SAOB, för man tycks härröra från 1520-talet. Hellquist skriver att man som obestämt pronomen var sällsynt under äldre fornsvenska, men det förekom alltså. Norstedts etymologiska ordbok hänvisar också till uttrycket "ser man på" som en lågtysk import, där man egentligen betyder "bara".


En har alltid använts i subjektsform i stället för man i vissa dialekter. ”En gör så gott en kan.” Men man och en är lika könsneutrala i subjektsform. I min ursprungsdialekt användes man och en om vartannat.


Själv kommer jag att fortsätta att använda man i subjektsform. Jag tror nämligen inte på att språket styr tanken eller kan förändra den objektiva verkligheten; inte heller har det något egenvärde att gå i takt med andra.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 9 maj 08:00

I senaste numret av Critique angriper Lise Bostrup från Dansk Sprogkreds den språkliga nihilismen och den pågående anglifieringen i Danmark. Om den senare skriver hon bland annat:


”Den engelske udfordring


Forestillingen om sproget som en selvstændig organisme, der udvikler sig frit og ikke kan styres, er stort set enerådende  blandt danske lingvister, men mange almindelige danskere er uenige.


De bryder sig ikke om, at de ikke kan gå rundt i København uden at støde på det engelske sprog. ”Sale” står der med store bogstaver på Magasins vinduer på Kongens Nytorv, lige ved siden af ligger Burger King, ”Home of the Whopper”, der sælger burgere, drinks og dips, og på turen ned ad Strøget kommer vi forbi Royal Skin, Out of Juice’s og Sam’s Bar, og vi kan købe nogle ”shots”, ”smoothies” eller ”frozen margarithas”, mens vi ”chiller” lidt og lytter til et ”awesomt hit” fra ”the sixties”. Det er da bare helt okay, er det ikke?


Ja, ja, vil nogle måske indvende, København er en international by, og så må man finde sig i de engelske navne, men så enkelt er det ikke. Også provinsen er blevet danglificeret. Kjeldsen Småkager i Nørre Snede hedder i dag Kjeldsen Cookies, Skandinavisk Tobakskompagni kalder sig House of Prince, og Mejeriselskabet Danmark har valgt det internationale, men uforståelige MD Foods, der siden er fusioneret og har skiftet navn til det mindst ligeså uforståelige Arla Foods.


Den danske stat og de danske kommuner konkurrerer nærmest med det private erhvervsliv om at følge med den engelske strøm. Århus har erstattet det gamle, sympatiske “smilets by” med “Danish for Progress”, og helt galt går det, når vi nærmer os uddannelsesområdet.


Her kalder Handelshøjskolen i København sig nu CBS, som står for Copenhagen Business School, den tilsvarende skole i Aarhus har taget navnet Aarhus School of Business, erhvervsuddannelserne i Aalborg og Nørresundby er blevet samlet i Techcollege, og alle de sjællandske erhvervsskoler er har fået navnet Zealand Business College. Lærerseminariet i Hjørring hedder nu UCN, der står for University College Nordjylland, og i Hobro kan vi både finde VIA University College og Learnmark.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 8 maj 15:42

Konfucius-institutet är verksamt i många afrikanska stater, däribland Rwanda. I University World News skriver Rodrigue Rwirahira bland annat:


”Institutet, som startade med bara 60 studenter, har hittills spottat fram cirka 4 000 studenter som, enligt tjänstemän, har fullgjort olika nivåer av kinesisk språkträning, och många har sedan dess anställts av kinesiska företag och kinesiska projekt som drivs i Rwanda.”


Kinesiskans frammarsch beror naturligtvis inte på några inomspråkliga faktorer. Kinas ekonomiska styrka växer stadigt och i fråga om köpkraftsviktad BNP har Kina redan passerat USA. Kina är Afrikas största handelspartner och gör betydande investeringar i Afrika. Politiskt sett har Kina den fördelen jämfört med vissa västmakter att det inte dras med något kolonialt förflutet i Afrika. För övrigt har Kina också en militärbas i Djibouti.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 7 maj 12:00

Tre skribenter skrev igår i Svenska Dagbladet  om att kompentensen i främmande språk i Sverige sjunker. Antalet språkstudenter minskar och många lärosäten lägger ner sina språkutbildningar. Samtidigt behövs behöriga lärare i moderna språk i skolan. Därtill krävs kvalificerade lärarutbildare.


Skribenterna föreslår ett antal åtgärder:


”De viktigaste åtgärderna för att vända trenden är:

• Gör det andra främmande språket till ett obligatoriskt ämne i skolan. Ålägg gymnasieskolan attverkligen garantera den undervisningstid som föreskrivs för varje kurs. Ge språkämnena samma stödundervisning som andra ämnen.

• Se till att språklärare får regelbunden fortbildning. Informera studievägledare så att de kan visa på nyttan av språk i yrkeslivet och på relevansen för högre utbildning.

• Det andra främmande språket missgynnas genom att det faktiskt kan väljas bort. Det ger fel signaler till eleverna. Inga andra ämnen kan väljas bort. Uppmuntra eleverna att läsa samma språk under hela skoltiden så de hinner uppöva både färdighet och behörighet. Även unga invandrare som ofta redan har flera språk i bagaget har glädje av att ytterligare tillgodogöra sig något av de moderna språken.


Vi anser också att regeringen bör göra en särskild språksatsning på högskolor och universitet och stärka utbildning, forskning och forskarutbildning inom språken innan Sveriges språkkompetens har utarmats ytterligare. Språkkunskaper är viktiga för Sverige som handels- och kunskapsnation.”


Den som har följt Språkförsvaret vet att Språkförsvaret alltsedan starten 2005 har varnat för denna utveckling vad gäller under undervisningen i främmande språk.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 6 maj 11:35

(Texten är hämtad från Språktidningens blogg)


 Nu finns samtliga föredrag från årets Språkforum på UR Play. Språkforum är Språktidningens årliga konferens där forskare, författare och språkvårdare berättar om aktuella språkfrågor och ger konkreta tips och råd. Den här gången höll vi till på Rival i Stockholm. Nedan hittar du de olika föredragen:


Olle Josephson: Språkpolitik i valrörelsen

Maria Bylin: Den bästa eller bäste statsministern

Magnus Linton: Att förföra med fakta

Finna sig och Förlåten: författarsamtal med Agnes Lidbeck

Karin Milles: Den allvarsamma ordleken

Siv Strömquist: Att välja rätt skiljetecken

Annika Andersson: Hjärnan och språkinlärning

Niklas Källner: Konsten att kallprata

Lennart Hellspong: Tala inför publik – värre än döden?


Föredragen sänds även i Kunskapskanalen måndagen den 21 maj klockan 14–17 och tisdagen den 22 maj klockan 14–16.15


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 5 maj 19:19

De senaste veckorna har det stormat ordentligt kring Svenska  Akademien. Spaltkilometer har analyserat den uppkomna situationen i pressen. Allting har utförligt rapporterats i medierna - från #metoo till den så kallade Kulturprofilen. 


Fortfarande är frågan öppen: Kommer Svenska Akademien att överhuvudtaget överleva denna djupa kris?  Vad som händer i fortsättningen kan bara läsas i stjärnorna.


Det är nästan som om krisen inom Akademien både är symptomatisk och symbolisk. Krisen återspeglar på något vis det akademiska och det kulturella arvets förfall i dagens Sverige.  Detta gäller inte minst de humanistiska vetenskaperna, Humaniora.


Vem bryr sig egentligen så värst mycket om Svenska Akademien idag? Nobelpriset har numera snarare utvecklats till en marknadsföringssymbol och ett kommersiellt jippo för Sverige, någonting vi kan skryta med i omvärlden.


Personligen anser jag dessutom att Svenska Akademien inte till fullo uppfyllt sitt uppdrag de senaste decennierna.  De har många gånger inte visat något större intresse för språkvårdande insatser för dagens svenska språk.


Akademien har exempelvis aldrig yttrat sig tydligt om engelskans/"svengelskans" olyckliga utbredning i Sverige.


Var står för övrigt Svenska Akademien i denna viktiga språkfråga idag?


Deras uppgift är inte bara att varje år utse en Nobelpristagare i litteratur.


Sverige borde kanske göra en överenskommelse med Frankrike. I framtiden ska kanske  FIFAS  Guldboll (Ball d' Or)  istället delas ut i Stockholm medan Nobelpriset i litteratur delas ut i Paris av Franska akademien?


FIFAS fotbollspris överensstämmer säkert bättre med dagens svenska kultur- och samhällsklimat.
 
C-G Pernbring                                                    



Helsingborg  

(Insändaren tidigare publicerad i Dala-Demokraten den 19/4 2018, DN Åsikter 19/4 2018 och under andra rubriker i Blekinge Läns tidning 24/4 2018 och i Skånska Dagbladet 30/4  2018)  


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                                               

                                                                                                                                                                                    

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 5 maj 18:36

På förekommen anledning: Vi uppmärksammar denna film endast på grund av att filmtiteln har översatts till svenska, inte till engelska som det händer ibland i Sverige.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 4 maj 15:51

(Denna text är hämtad från Språknytt, en blogg knuten till Institutet för de inhemska språken)


Svenska datatermgruppen, Svenska biotermgruppen och Byggtermbanken har förnyat sina webbplatser och fått ett nytt söksystem, Termado.


Termado är ett gemensamt söksystem för de tre termgrupperna. Datatermgruppen ger rekommendationer för användningen av datatermer på svenska, biotermgruppen sysslar med termer inom livsvetenskap och byggtermbanken med flerspråkig byggterminologi.


Till Termado


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19
20
21 22 23
24
25 26 27
28 29 30 31
<<< Maj 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se