Direktlänk till inlägg 10 maj 2018

Alla måste gå i takt

I en insändare i senaste numret av Språktidningen skriver en viss Linda Edon:


”Jag läser Språktidningen 3/2018 och reagerar på användandet av man. Säger vi inte en nu? Jag jobbar med kundservice på svenska för ett engelskt företag i England. Och jag ser till att jag alltid skriver en. Det låter kanske (fortfarande) lite konstigt men inte så länge till om vi hjälps åt.”


Vilka är dessa ”vi” egentligen? ”Vi alla”? ”Vi utvalda”? ”Vi i framkant”? ”Jag och några jag känner”?


Linda Edon och likasinnade tror att man (som beteckning på en manlig varelse) direkt har överförts till att som indefinit (obestämt) pronomen beteckna vem som helst oavsett kön. Men etymologin är lite mer komplicerad.

Enligt Norstedts etymologiska ordbok togs man in från tyskan under yngre fornsvensk period, d.v.s 1375-1526. I SAOB heter det att pronomenet har utvecklats ur substantivet ”man” under inflytande från medelhögtyskan och tyskan:

”MAN man⁴, pron. oböjl. Ordet lånar oblika kasusformer från pron. EN (se EN, räkn. V ³) o. korresponderar med possessivpron. SIN o. refl.pron SIG; jfr dock a α samt c α á ( man(n) 1526 osv. mandh c. 1620 ) [fsv. man, motsv. d. man; gm inflytande från mht. o. t. man utvecklat ur MAN, sbst.² 1 (o. 12); jfr ss. obest. subj. fsv. män, isl. menn, mnt. men, pl.; jfr med avs. på bet.-utvecklingen fr. on]”


I fornsvenskan var man ackusativformen av maþer.


Det första skriftliga belägget, enligt SAOB, för man tycks härröra från 1520-talet. Hellquist skriver att man som obestämt pronomen var sällsynt under äldre fornsvenska, men det förekom alltså. Norstedts etymologiska ordbok hänvisar också till uttrycket "ser man på" som en lågtysk import, där man egentligen betyder "bara".


En har alltid använts i subjektsform i stället för man i vissa dialekter. ”En gör så gott en kan.” Men man och en är lika könsneutrala i subjektsform. I min ursprungsdialekt användes man och en om vartannat.


Själv kommer jag att fortsätta att använda man i subjektsform. Jag tror nämligen inte på att språket styr tanken eller kan förändra den objektiva verkligheten; inte heller har det något egenvärde att gå i takt med andra.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

inga johansson

10 maj 2018 18:38

På esperanto använder vi utan problem 'oni'
Vi saknar obestämd artikel en och översättningarna 'unu' eller 'viro'
skulle ju se fel ut.
Oni opinias ke tio estas bona vorto.
Man anser att det är ett bra ord / En anser att det är ett bra ord.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 18 feb 11:50

Tyvärr kan bara ingressen återges. Artikeln ligger bakom en betalmur på Hufvudstadsbladet:   ” Affärsspråket för ett finskt företag som vill göra affärer i Sverige är självklart svenska, inte engelska. Det säger personer med erfarenhet av a...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 feb 12:28

Idag publicerade Oatly – tillverkare av en havredryck – en annons på ett helt mittuppslag i Dagens Nyheter. Annonsen bär rubriken ”Bonde söker bönder”. Oatly har tidigare gjort sig känt för att publicera infantil annonstext på...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 feb 08:00


(Texten är hämtad från Förenta Nationernas regionala informationskontor (UNRIC) för Västeuropas webbplats)       30.1.2019 – Det finns nästan 7000 olika språk i världen. Av dem anses över 2600 vara hotade, och många av de hotade språke...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 16 feb 08:00


Detta lägenhetshotell blev klart för ca två år sedan. Dessa två år har  parkeringsreglerna endast angivits på engelska. Det har alltså inte funnits någon information på svenska.   Vid språkliga övertramp som dessa brukar jag ingripa men detta...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 15 feb 17:11


Det är dessvärre inte bara Nationalmuseum som gör reklam på engelska bland Sveriges museer. Här är Tekniska museets reklamskylt med texten ”Explore and experiment with us”.   Hälsningar Christina   (Denna nätdagbok är knuten...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

118 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19
20
21 22 23
24
25 26 27
28 29 30 31
<<< Maj 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se