Direktlänk till inlägg 2 maj 2018

Brevväxling med Transportstyrelsen om ett flygbolag som enbart har meddelat säkerhetsinstruktioner på engelska i samband med en inrikesflygning

Hej Jonas!


Ja, kan hålla med dig om detta. Det blir tydligt vid inrikesflygningar, man reagerar inte på samma sätt när man flyger internationellt eller inrikes i annat land om man kan engelska.


Video som du föreslår är en lösning som många faktiskt använder, det finns flera olika varianter. Den kompenserande faktor som dock krävs formellt är grafisk eller direkt av kabinpersonalens presentation med tecken.


Jag tar även med frågan till vår grupp för kabinsäkerhet, tack igen för din fråga.


Med vänlig hälsning

Staffan Söderberg

Sektionschef

Sektionen för flygbolag

Transportstyrelsen

SE-601 73 Norrköping, Sweden

E-mail: staffan.soderberg (snabel-a)transportstyrelsen.se

Phone: +46 10 495 38 08 


Från: Jonas Borelius  
Skickat: den 2 maj 2018 13:02
Till: Söderberg Staffan
Ämne: SV: Kontakt - Fråga om språk säkerhetsinformation till flygpassagerare


Hej Staffan!

Tack för ditt svar!

Det är utomordentligt märkligt att en sån viktig sak som information om flygsäkerheten ombord på svenskt inrikesflyg tillåts att framföras på ett främmande språk. Sveriges riksdag antog en språklag den 1 juli 2009, där det står att svenska är det officiella språket i Sverige. Den allra enklaste åtgärden i detta fall vore väl att ha en video där säkerheten presenteras på svenska? 


Med vänlig hälsning

Jonas Borelius



Från: Söderberg Staffan
Skickat: den 2 maj 2018 12:31
Till: Jonas Borelius
Kopia: Davidsson Per
Ämne: SV: Kontakt - Fråga om språk säkerhetsinformation till flygpassagerare


Hej,


Tack för din fråga och information.


Svaret i kort är att det är tillåtet inom ramen för de EU-förordningar som reglerar information till flygpassagerare. Orsaken är att man vill skapa fri rörlighet av transporttjänsten samt att det är en internationell produkt i sin grund.


Detta är en fråga för våra folkvalda, i vår roll ligger att säkerställa flygsäkerheten.


Det finns kompenserande åtgärder för att överbrygga de eventuella språkbarriärer som kan förekomma. Det är tex grafiska informationskort på varje plats. På dessa redovisas grafiskt de moment som ingår i en säkerhetsinformation.


Det finns även standardiserade krav på att informationen ska innehålla en presentation direkt av kabinpersonalen, eller av en video.


Utöver detta finns det krav på hur märkning och signaler ska utformas för att vara så tydliga som möjligt.

Och sist finns naturligtvis möjligheten att fråga kabinpersonalen vars främsta arbetsuppgift är att säkerställa flygsäkerheten i kabinen. De bör ha god vara att kommunicera trots att man saknar gemensamt språk.


Detta är internationella standards och regler som ska möjliggöra flygresor och fri rörlighet över större delen av världen.


Jag vill sist återkomma till flygsäkerhetsfrågan och tacka för din information, den är viktig för oss. Vi genomför regelbundet inspektioner på flygningar och vi tar med denna information till kommande inspektioner.


Det finns även mera information från EU flygsäkerhetsbyrå EASA i frågan, på denna länk: Is there any requirement on cabin crew member(s) communication with passengers in a certain language? (En bit ned i texten)


Med vänlig hälsning

Staffan Söderberg

Sektionschef

Sektionen för flygbolag

Transportstyrelsen

SE-601 73 Norrköping, Sweden


Från:  Jonas Borelius Skickat: den 30 april 2018 09:42

Till: FB-TS-RES-Registrator Luftfart <Luftfartsstyrelsen@transportstyrelsen.se>

Ämne: Kontakt

Ärendetyp: Övrig fråga


Fråga:

Från Göteborgs-Posten:

”Måste man kunna engelska på inrikesflyget?


Krönika Engelskan tar över nya och allt större delar av våra liv. Numer kan man mötas av personal på inrikesflyg som enbart talar engelska.


Den något märkliga frågan har följande bakgrund. Jag skulle flyga till Sundsvall i förra veckan. Det finns en direktförbindelse från Göteborg, och den sköts av bolaget Next Jet.


När vi steg ombord hälsades vi med ett Good morning av flygvärdinnan. Före avgång gick hon igenom säkerhetsdetaljerna, vilket skedde på engelska, och när jag sedan beställde kaffe och smörgås gjordes också det på engelska. Jag frågade om hon kunde svenska. Det kunde hon inte, men hon hade inte upplevt några språkproblem: ’No problem, everyone speaks English, you know’.


Företaget var kanadensiskt och alla som arbetade ombord var kanadensare. Broschyren i stolsfickan framför mig informerade om nödutgångar och annat på två språk, nämligen engelska och franska.


Jag satt och funderade på om jag var med om något konstigt, eller om det är så här det är.


På flygbussen till Landvetter kommer meddelandena först på svenska och sedan på engelska, och så är det även på SAS inrikesflygningar (och den engelska versionen är som regel avkortad). Men så var det inte här utan allt sköttes på engelska.


Den information man får om nödutgångar, flytvästar och annat är obligatorisk och till för att rädda liv – åtminstone i princip. Antag att du köpte medicin på ett svenskt apotek och fick en text om möjliga biverkningar på engelska. Det känns avlägset att det skulle kunna hända.


Man kan värdera det här på olika sätt. Man kan rycka på axlarna: folk som flyger är världsvana och klarar sig bra på engelska. Eller man kan uppröras och säga att inhemskt resande ska skötas på svenska, och de som inte kan svenska kan få en engelsk version.


Jag satt och funderade på om jag var med om något konstigt, eller om det är så här det är.


Man kan också säga att den här historien illustrerar hur engelskan håller på att bli ett andraspråk i Sverige. För många svenskar är engelska verkligen ett andraspråk. Det är en del av arbetet, och man tycker att man kan (eller bör kunna) hantera olika sociala situationer såväl på engelska som på svenska. Många överskattar säkert sin förmåga, men det viktiga är hur man ser på sig själv som språkvarelse.


Men alla är inte lika bra på engelska. Antag att ett engelskt järnvägsbolag trafikerade sträckan Göteborg–Sundsvall och meddelade information om stationer, förseningar och annat på engelska. Det vore (väl?) väldigt konstigt.


Man kan vrida och vända på den här frågan – var engelskan kommit in i våra liv och var den (ännu) inte kommit in. Hur ser det ut om tjugo år? Ingen tror väl att engelskans inflytande kommer att minska.


När jag steg av planet, sa flygvärdinnan glatt hej då.


Lars-Gunnar Andersson

Professor i modern svenska vid Göteborgs universitet.”


Jonas Borelius


 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Hillo Nordström

Onsdag 2 maj 15:41

Ambitiöst och vällovligt försök av Jonas att mana till vett och sans hos Transportstyrelsen. Är det någon som tror att detta medför en ändring? De har knappast i tidigare sammanhang visat prov på godtagbar tankeverksamhet.

 
Ingen bild

Bo Eklöf

Lördag 19 maj 16:22

Det här har jag upplevt på flyget Arlanda-Östersund och det gjorde mig lika upprörd. Vid resans slut gick jag fram till en av flygvärdinnorna och förklarade att det var oacceptabelt att information om flygsäkerheten framfördes enbart på engelska. Under samtalet kom befälhavaren ut ur cockpit och instämde helt och hållet i mina synpunkter och skulle bära informationen "vidare". Jag tror man tvingas ta upp saken med Luftfartsverket (?).

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 17 juli 12:04

Igår rapporterade SvD:s Näringsliv om läkarappen Kry, som idag är i särklass störst på den svenska närläkarmarknaden, som det heter. Jag tänker inte inlåta mig i någon diskussion om appens tillväxtpotential utan vill bara påpeka att namnet är väl val...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 juli 17:49

Nätdagboken har tidigare publicerat rapporter från Språkförvarets insatser under Almedalsveckan, men vi har faktiskt missat att länka till en oberoende rapport från Mikael Strömberg, skribent på Aftonbladet. Han skriver bland annat om Språkförsvarets...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 15 juli 15:28

Povel Ramel och Wenche Myhre sjunger " Jag diggar dig". Det finns många andra sånger av Povel Ramel på YouTube.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 14 juli 23:02

Vi är så noga med att alla invandrare lär sig svenska, men vi är inte så noga med att diverse reklamföretag kan uttrycka sig begripligt på svenska.   Här är ett exempel från ett företag som kallar sig BuzzCatcher och som vill ge oss råd hur man l...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 13 juli 08:00

Texten ingår i en antologi, som har utgetts av Verein Deutsche Sprache, och som alltså har översatts till tyska.   Svensken har ofta blandade känslor inför tyska språket. Precist, tydligt och vetenskapligt när det är positivt; högljutt, hårt och ...

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19
20
21 22 23
24
25 26 27
28 29 30 31
<<< Maj 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se