Alla inlägg under april 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 26 april 22:00

Språkrådsdagen har nyligen genomförts:


”Språkrådsdagen 2018 avslutades som sig bör med prisutdelning där 1177 Vårdguiden kammade hem Klarspråkskristallen för ett inspirerande klarspråksarbete med webbplatserna 1177.se och umo.se. Minoritetsspråkpriset gick till Henrik Barruk för hans insatser för att rädda umesamiskan.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 25 april 15:46

(Texten är hämtad från Institutet från språk och folkminnens webbplats)


Vilka möjligheter har hörande barn till teckenspråkiga föräldrar att utveckla sina färdigheter i svenskt teckenspråk? Det vill Språkrådet ta reda på i en aktuell webbenkät.


Döva och hörselskadade föräldrar som har hörande barn kan svara på en webbenkät om barnens språkbruk i hemmet, i skolan och på fritiden. Fram till och med den 27 april går det att svara på enkäten.


Länk till enkäten:

www.sprakochfolkminnen.se/codaenkat


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 24 april 20:17

Östgötaporten !! Vad skönt med ett riktigt namn och inte nåt nischat och ofta anglifierat företagsinspirerat namn!


Per-Owe

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 23 april 22:56

Moderaterna gjorde nyligen ett skolpolitiskt utspel, som också kommer att ha språkpolitiska implikationer om det förverkligas. I Moderaternas pressmeddelande heter det:


”Enligt Skolverkets senaste prognos kommer det saknas 80 000 lärare år 2031. Bristen är störst vad gäller språklärare och lärare i matematik/NO.


Det finns ingen enskild reform som kan lösa lärarbristen. Fler platser på lärarutbildningen räcker inte, eftersom nästan varannan student hoppar av. Staten behöver ta ännu större ansvar för att säkra kompetensförsörjningen till våra skolor. Därför vill Moderaterna också satsa på att rekrytera lärare utanför Sveriges gränser.


– Vårt förslag syftar till att hjälpa kommunerna att locka duktiga lärare, även från andra länder. Det kan handla om att eleverna på högstadiet och gymnasiet till exempel kan få en tysklärare från Tyskland, en engelsklärare från Kanada, en matematiklärare från Korea och en fysiklärare från Finland, säger Ulf Kristersson.”

 

För att få lärarlegitimation i Sverige idag måste man kunna svenska, ett krav som Moderaterna vill ta bort för dem som ska rekryteras utanför landets gränser. I en intervju med Sveriges Radio får Ulf Kristersson frågan:


Men lärarna träffar föräldrar och går på lärarmöten, vad ska de som inte kan svenska tala där?”


Ulf Kristersson svarar:


”– Jo, det kan finnas en del såna bekymmer, men då får skolan och lärarlaget se till att de samtalen med föräldrar som måste ske på svenska, att de ska ske på svenska ändå.”


Förslaget är direkt ogenomtänkt och dessutom principiellt felaktigt. På vad sätt skulle det vara en pedagogisk vinst med lärare i engelska och tyska som inte kan ge förklaringar på svenska till de elever som lär sig dessa språk? Dessa lärare kan heller inte förstå vilka specifika svårigheter som eleverna har när de lär sig engelska eller tyska, eftersom modersmålet, i det här fallet svenskan, naturligtvis påverkar inlärningen av ett främmande språk.  Om elever vill finslipa sitt uttal i ett främmande språk, är språkresor eller längre vistelser i det land där språket talas betydligt effektivare. På vilket språk ska matematikläraren från Korea undervisa? Koreanska? På engelska? I så fall måste man också ställa krav på den koreanske lärarens engelska. Ska lärare eller annan personal på skolorna tolka från engelska och tyska till svenska vid föräldrasamtal? Som någon facklig företrädare har påpekat, kan det uppstå rekryteringsproblem, eftersom exempelvis tyska lärares löner i genomsnitt är 80 procent högre än svenska lärares.


I grund och botten är detta utspel ett angrepp på svenska språkets ställning och språklagens bestämmelser:


Svenska språket 

4 § Svenska är huvudspråk i Sverige. 

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. 

6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.”


Skolan tillhör i allra högsta grad det allmänna. Det enklaste sättet att rekrytera lärare består i att förbättra deras relativa löneläge och deras arbetssituation, så att läraryrket kan konkurrera med andra akademikeryrken. Det finns ingen anledning att gå över ån efter vatten.


Språkförsvarets styrelse

 

23/4 2018


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 22 april 19:12

Idag publicerade Svenska Dagbladet en understreckare, Ordet är ett mirakel och mänsklighetens främsta uppfinning, av Björn Ranelid på ett helt uppslag. Björn Ranelid har signerat artikeln med "Författare och mottagare av Språkförsvarets hederspris för 2018".


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)






Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 22 april 13:36

"Yggdrasil.fi föreslår att Nordiska rådet/NMR skall uppmuntra och understöda den internordiska språkförståelsen genom att finansiera skapandet av ett intyg för internordisk språkförståelse kallat Språksvanen.

 

De skandinaviske mål, sprog eller dialekter – alt efter temperament – er nært beslægtede i både ordforråd, terminologi og i forestillingsverden.


Kan man kommunikere på sine egne sprog, kan man populært sagt sige det man vil fremfor – på et fremmedsprog – det man kan.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 21 april 23:15

Moderaterna gjorde igår ett skolpolitiskt utspel, som också kommer att ha språkpolitiska implikationer om det förverkligas. I pressmeddelandet heter det:


”Enligt Skolverkets senaste prognos kommer det saknas 80 000 lärare år 2031. Bristen är störst vad gäller språklärare och lärare i matematik/NO.


Det finns ingen enskild reform som kan lösa lärarbristen. Fler platser på lärarutbildningen räcker inte, eftersom nästan varannan student hoppar av. Staten behöver ta ännu större ansvar för att säkra kompetensförsörjningen till våra skolor. Därför vill Moderaterna också satsa på att rekrytera lärare utanför Sveriges gränser.


– Vårt förslag syftar till att hjälpa kommunerna att locka duktiga lärare, även från andra länder. Det kan handla om att eleverna på högstadiet och gymnasiet till exempel kan få en tysklärare från Tyskland, en engelsklärare från Kanada, en matematiklärare från Korea och en fysiklärare från Finland, säger Ulf Kristersson.


För att få lärarlegitimation i Sverige idag måste man kunna svenska, ett krav som Moderaterna vill ta bort för de som ska rekryteras utanför landets gränser. I en intervju med Sveriges Radio får Ulf Kristersson frågan:


Men lärarna träffar föräldrar och går på lärarmöten, vad ska de som inte kan svenska tala där?”


Ulf Kristerson svarar:


”– Jo, det kan finnas en del såna bekymmer, men då får skolan och lärarlaget se till att de samtalen med föräldrar som måste ske på svenska, att de ska ske på svenska ändå.”


Förslaget förefaller mycket ogenomtänkt och dessutom principiellt felaktigt. På vad sätt skulle det vara en pedagogisk vinst med lärare i engelska och tyska som inte kan ge förklaringar på svenska till de elever som lär sig dessa språk? Dessa lärare kan heller inte förstå vilka specifika svårigheter som eleverna har när de lär sig engelska eller tyska, eftersom modersmålet, i det här fallet svenskan, naturligtvis påverkar inlärningen av ett främmande språk.  Om elever vill finslipa sitt uttal i ett främmande språk, är språkresor eller längre vistelser i det land där språket talas betydligt effektivare. På vilket språk ska matematikläraren från Korea undervisa? Koreanska? På engelska? I så fall måste man också ställa krav på den koreanske lärarens engelska. Ska lärare eller annan personal på skolorna tolka från engelska och tyska till svenska vid föräldrasamtal? Som någon facklig företrädare har påpekat, kan det uppstå rekryteringsproblem, eftersom exempelvis tyska lärares löner i genomsnitt är 80 procent högre än svenska lärares.


I grund och botten är detta utspel ett angrepp på svenska språkets ställning och språklagens bestämmelser:


Svenska språket 

4 § Svenska är huvudspråk i Sverige. 

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. 

6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.”


Det enklaste sättet att rekrytera lärare består i att förbättra deras relativa löneläge och deras arbetssituation, så att läraryrket kan konkurrera med andra akademikeryrken. Det finns ingen anledning att gå över ån efter vatten.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 21 april 12:09

Substantivet wannabe i en engelskspråkig miljö är en välfunnen beteckning på en person som gärna vill vara medlem i ett för vederbörande önskvärt sammanhang. Skulle man kunna hitta något ord på svenska som uttrycker samma sak? Fann i tyskspråkig press härförleden Möchtegern som en tysk motsvarighet – bra!


Föreslår nu substantivet skulleviljava på svenska som en ersättning för wannabe!


-cj


P.S Får nu påpekat för mig att wannabe står i Svenska Akademiens Ordlista ("så det så!"). Vid en närmare kontroll visar det sig att det faktiskt stämmer. Dessutom med formen wannabes som obestämd form plural. Vad Svenska Akademien tycker att bestämd form plural av det svenska ordet wannabe skall vara framgår dock inte.

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17
18
19
20
21 22
23 24 25 26
27
28
29
30
<<< April 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se