Alla inlägg under april 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 30 april 19:13

Till Risenta (kopia till AXA)


Hej!


Utom att i stort uttrycka min uppskattning av ert sortiment, vill jag passa på att ta fram en synpunkt som kanske inte kunderna så ofta hör av sig om, och det gäller produktnamnen på förpackningen. Jag uppskattar mycket att ni med namnen på svenska strävar efter att vända er till kunderna på deras eget språk (och jag vet att jag inte är ensam om det). Det är slående i min livsmedelsbutik där ert och AXA:s stora sortiment av müsli står bredvid varandra. AXA har också motsvarande produkter av hög kvalitet, som jag brukade använda tills de lanserade hela sortimentet med engelska produktnamn (svensk översättning ska man inte behöva gå närmare för att se). Jag betalar gärna litet extra för er hänsyn till språket, om så skulle vara – jag har inte jämfört priserna.


AXA är inte det enda företag som marknadsför sina produkter på engelska i Sverige, och respektive marknadsavdelningar eller reklambyråer tror kanske att det ”säljer” bättre: I så fall något som jag aldrig sett ett bevis för. I varje fall tvekar inte jag i valet om likvärdiga produkter har olika språkalternativ.


Litet extra beröm för den praktiska hällpipen på müsliförpackningarna!


Med vänlig hälsning

Harald Henrysson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 29 april 20:36

I en artikel (som inte kan länkas) i Göteborgs-Posten den 14 april berättar Lars-Gunnar Andersson om en märklig flygresa, helt inom svenskt luftrum:


”Den något märkliga frågan har följande bakgrund. Jag skulle flyga till Sundsvall i förra veckan. Det finns en direktförbindelse från Göteborg, och den sköts av bolaget Next Jet.


När vi steg ombord hälsades vi med ett Good morning av flygvärdinnan. Före avgång gick hon igenom säkerhetsdetaljerna, vilket skedde på engelska, och när jag sedan beställde kaffe och smörgås gjordes också det på engelska. Jag frågade om hon kunde svenska. Det kunde hon inte, men hon hade inte upplevt några språkproblem: ”No problem, everyone speaks English, you know”.


Företaget var kanadensiskt och alla som arbetade ombord var kanadensare. Broschyren i stolsfickan framför mig informerade om nödutgångar och annat på två språk, nämligen engelska och franska.


Jag satt och funderade på om jag var med om något konstigt, eller om det är så här det är.


På flygbussen till Landvetter kommer meddelandena först på svenska och sedan på engelska, och så är det även på SAS inrikesflygningar (och den engelska versionen är som regel avkortad). Men så var det inte här utan allt sköttes på engelska.”


Ett enkelt råd: Svenskspråkiga passagerare, som motsätter sig att säkerhetsföreskrifter uppläses på enbart engelska på ett svenskt inrikesflyg, kan helt enkelt låtsas inte förstå. Vad gör flygbolaget då? Vågar en äldre svensk pensionärer, som läst mycket lite engelska eller ingen alls, flyga med detta bolag? Vågar en invandrare, som kommer från ett land, där ingen undervisning i engelska getts, flyga med detta bolag? Dessutom måste det undersökas om denna praxis överhuvudtaget är förenlig med svensk lag. Det är i varje fall inte förenligt med språklagens anda. Om det står i motsättning till konsumentköplagen, någon annan lag eller Luftfartsverkets föreskrifter, återstår att se.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 27 april 18:58

(Öppet brev)

 

Ticketmaster måste använda svenska som avtalsspråk i sina avtalsvillkor


Biljettbokningsföretaget Ticketmaster, som administrerar bokning och köp av allt från lokala teaterbiljetter till stora musikevenemang, har problem med språkval på sina biljetter i Sverige. Detta är det tidigare företaget TicNet som köpts upp av detta stora företag, som uppenbarligen tycker att kunderna i första hand skall välja engelska i Sverige. På annat sätt kan man inte tolka det att t.ex teaterbiljetter efter att kunden skapat ett konto inför köpet kommer med en villkorstext på engelska, alldeles utan att man haft en chans att välja engelska aktivt. Så kan det inte vara: i Sverige är svenska grundinställningen, även för nätsidor och datorer.


Språkförsvaret uppmanar Ticketmaster att följa svensk lag med svenska som avtalsspråk i sina avtalsvillkor. Förutom att svensk lag på svenska inte kan avtalas bort i Sverige måste företaget också skaffa sig bättre kännedom om den svenska språklagen från 2009: att svenska är språket som används i offentliga sammanhang i Sverige.

 

Språkförsvarets styrelse

27/4  2018

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 26 april 22:00

Språkrådsdagen har nyligen genomförts:


”Språkrådsdagen 2018 avslutades som sig bör med prisutdelning där 1177 Vårdguiden kammade hem Klarspråkskristallen för ett inspirerande klarspråksarbete med webbplatserna 1177.se och umo.se. Minoritetsspråkpriset gick till Henrik Barruk för hans insatser för att rädda umesamiskan.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 25 april 15:46

(Texten är hämtad från Institutet från språk och folkminnens webbplats)


Vilka möjligheter har hörande barn till teckenspråkiga föräldrar att utveckla sina färdigheter i svenskt teckenspråk? Det vill Språkrådet ta reda på i en aktuell webbenkät.


Döva och hörselskadade föräldrar som har hörande barn kan svara på en webbenkät om barnens språkbruk i hemmet, i skolan och på fritiden. Fram till och med den 27 april går det att svara på enkäten.


Länk till enkäten:

www.sprakochfolkminnen.se/codaenkat


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 24 april 20:17

Östgötaporten !! Vad skönt med ett riktigt namn och inte nåt nischat och ofta anglifierat företagsinspirerat namn!


Per-Owe

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 23 april 22:56

Moderaterna gjorde nyligen ett skolpolitiskt utspel, som också kommer att ha språkpolitiska implikationer om det förverkligas. I Moderaternas pressmeddelande heter det:


”Enligt Skolverkets senaste prognos kommer det saknas 80 000 lärare år 2031. Bristen är störst vad gäller språklärare och lärare i matematik/NO.


Det finns ingen enskild reform som kan lösa lärarbristen. Fler platser på lärarutbildningen räcker inte, eftersom nästan varannan student hoppar av. Staten behöver ta ännu större ansvar för att säkra kompetensförsörjningen till våra skolor. Därför vill Moderaterna också satsa på att rekrytera lärare utanför Sveriges gränser.


– Vårt förslag syftar till att hjälpa kommunerna att locka duktiga lärare, även från andra länder. Det kan handla om att eleverna på högstadiet och gymnasiet till exempel kan få en tysklärare från Tyskland, en engelsklärare från Kanada, en matematiklärare från Korea och en fysiklärare från Finland, säger Ulf Kristersson.”

 

För att få lärarlegitimation i Sverige idag måste man kunna svenska, ett krav som Moderaterna vill ta bort för dem som ska rekryteras utanför landets gränser. I en intervju med Sveriges Radio får Ulf Kristersson frågan:


Men lärarna träffar föräldrar och går på lärarmöten, vad ska de som inte kan svenska tala där?”


Ulf Kristersson svarar:


”– Jo, det kan finnas en del såna bekymmer, men då får skolan och lärarlaget se till att de samtalen med föräldrar som måste ske på svenska, att de ska ske på svenska ändå.”


Förslaget är direkt ogenomtänkt och dessutom principiellt felaktigt. På vad sätt skulle det vara en pedagogisk vinst med lärare i engelska och tyska som inte kan ge förklaringar på svenska till de elever som lär sig dessa språk? Dessa lärare kan heller inte förstå vilka specifika svårigheter som eleverna har när de lär sig engelska eller tyska, eftersom modersmålet, i det här fallet svenskan, naturligtvis påverkar inlärningen av ett främmande språk.  Om elever vill finslipa sitt uttal i ett främmande språk, är språkresor eller längre vistelser i det land där språket talas betydligt effektivare. På vilket språk ska matematikläraren från Korea undervisa? Koreanska? På engelska? I så fall måste man också ställa krav på den koreanske lärarens engelska. Ska lärare eller annan personal på skolorna tolka från engelska och tyska till svenska vid föräldrasamtal? Som någon facklig företrädare har påpekat, kan det uppstå rekryteringsproblem, eftersom exempelvis tyska lärares löner i genomsnitt är 80 procent högre än svenska lärares.


I grund och botten är detta utspel ett angrepp på svenska språkets ställning och språklagens bestämmelser:


Svenska språket 

4 § Svenska är huvudspråk i Sverige. 

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. 

6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.”


Skolan tillhör i allra högsta grad det allmänna. Det enklaste sättet att rekrytera lärare består i att förbättra deras relativa löneläge och deras arbetssituation, så att läraryrket kan konkurrera med andra akademikeryrken. Det finns ingen anledning att gå över ån efter vatten.


Språkförsvarets styrelse

 

23/4 2018


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 22 april 19:12

Idag publicerade Svenska Dagbladet en understreckare, Ordet är ett mirakel och mänsklighetens främsta uppfinning, av Björn Ranelid på ett helt uppslag. Björn Ranelid har signerat artikeln med "Författare och mottagare av Språkförsvarets hederspris för 2018".


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)






Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17
18
19
20
21 22
23 24 25 26 27
28
29
30
<<< April 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se