(Texten är hämtad från Ulum Dalskas webbplats)

Arbetet med nästa nummer av Dalskum-tidningen har börjat. Vi söker nu skribenter till vårens nummer av tidningen. Temat för nästa nummer är allt som händer under vår och sommar, exv Vasaloppet, påsk, Valborg, vårbruket, examen, midsommar, bröllop, slåtter etc. Ditt bidrag kan var kort eller långt eller en kumia= rolig historia. Eller nåt annat som ligger dig varmt om hjärtat. Helst skriver du din artikel på älvdalska. Ange ditt namn under rubriken eller i slutet av artikeln.

Vi vill även ha barnteckningar på samma tema och kanske med en kort mening på älvdalska. Och naturligtvis namn och gärna ålder på konstnären. För att teckningen ska bli bra i tryck ska konturer ritas med svart tuschpenna.

Skicka ditt bidrag till Anders Hård, e-post quvo@telia.com. Välkommen med din artikel före 31 mars.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tullinge

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För en tid sedan läste jag med intresse i NST/HD om Lions uppsatstävling i gymnasieskolan i Båstads kommun.

Uppsatserna skulle skrivas på engelska. Lions är visserligen en internationell organisation, men varför måste uppsatserna skrivas på engelska. Modersmålet svenska hade väl ändå fungerat lika bra? Jag ställer mig alltid frågan:

Varför måste allting vara på engelska i Sverige idag? Det verkar nästan som om vissa krafter i samhället vill ersätta vårt gamla fina modersmål svenska med trendspråket engelska.

Det finns faktiskt en hel del européer som redan nu tror att engelska är modersmål och officiellt språk i Sverige. Och nu pågår "Mellon" i svensk tv. I denna tävling sjungs minst 90 %, om inte alla, av låtarna på engelska.

Varför denna totala besatthet av engelska språket? Vi bor ju i Europa och är dessutom medlemmar i EU. Varför inte då också främja andra större europeiska språk, som exempelvis franska, tyska eller italienska?

Dessa tre språk var dessutom EEC/EU: s grundarspråk på 1950-talet. Det skadar aldrig att lära sig ytterligare ett språk. Framför oss ligger Brexit. Storbritannien håller på att lämna Unionen.

Då bör engelskan i konsekvensens namn ersättas av ett annat större officiellt EU-språk i Bryssel. Eller ska vi göra en "Svexit/Swexit" och istället alliera oss närmare med USA och amerikanskan?

               
Personligen är jag glad att jag under min gymnasietid fick lära mig två extra främmande språk (B- och C- språken). Vi lärde oss dessa språk mycket bra. De var för övrigt viktiga skolämnen på den tiden.

Jag har fortfarande mycket nytta av dem. Inte minst när jag kollar internationell tv via parabolen. Att exempelvis följa debatt- eller underhållningsprogram på tyska, franska eller italienska är för mig mycket givande.

Att lära sig ytterligare ett nytt språk innebär också att vi vidgar våra vyer både socialt och kulturellt.  

C-G Pernbring                                                                                                                                                                                                                      
Helsingborg  

 
(Insändaren publicerades i NST/HD den 11/3 2018)   

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                                                                                                                            

I onsdags i SvD tog Mikael Parkvall upp det sviktande intresset bland svenska elever för att studera franska. Han menade att argument om franskans historiska betydelse och att franskan frambragt betydande litteratur inte biter på eleverna. Han skriver:

”Om min uppgift vore att främja franskstudier i Sverige, skulle jag snarare framhålla följande:

Franska är officiellt språk i 30 länder (av cirka 200 i världen), varav fem västeuropeiska. Dessa har mer än 430 miljoner invånare, och en samlad ekonomi som ungefärligen motsvarar den hos spansk-, tysk- och arabisktalande länder. Språket talas på samtliga kontinenter, något som annars bara gäller engelska och spanska. Nästan 30 miljoner människor utanför Europa har franska som modersmål, och det behärskas av ytterligare kanske 200 miljoner, vilket bara matchas av engelska.

Framför allt växer franska i Afrika, där numera över en procent av hela kontinentens befolkning är modersmålstalare.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten, något redigerad, är hämtad från Språktidningens blogg)

Grammatikdagen fredagen den 23 mars närmar sig. Hittills är det två universitet, Luleå tekniska universitet och Göteborgs universitet, som har presenterat program med föreläsningar.

Göteborgs språkliga mångfald är temat för Grammatikdagen på Stadsbiblioteket i Göteborg. Det blir föredrag om allt från engelska, swahili och somaliska till zombiepronomen, falska relationer mellan verb och ordet det. Programmet börjar klockan 12.

I Luleå börjar programmet klockan 9 i LKAB-salen på Luleå tekniska universitet. Subjektsregeln, grammatiska strukturer och kolligationer är några av de ämnen som kommer att behandlas.

I Stockholm uppmärksammar Språkkonsulterna Grammatikdagen med en grammatikfrukost. Den är dock redan fullbokad.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hur kan dataskyddsförordningen, vilken träder i kraft 180525, på svenska förkortas GDPR (General Data Protection Regulation)?

undrar
Jörgen Wik

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

Onsdagen den 25 april är det dags för Språkrådets årliga konferens Språkrådsdagen.

Bilder från Språkrådsdagen 2017 då Södertörns tingsrätt fick Klarspråkskristallen och Patricia Fjellgren hedrades med Minoritetsspråkspriset

Språkrådet ordnar varje år en intressant, inspirerande och nyttig heldagskonferens om språken i Sverige.

Konferensen vänder sig till alla som är intresserade av språk.

I år är temat för Språkrådsdagen språk i förändring.

Ur programmet:

• Den outhärdliga språkförändringen (Ylva Byrman)
• Vad hände(r) sedan med svenskan i förorten? (Ellen Bijvoet)
• Gräsrötternas språkvård (Mats Landqvist)
• Svenska dialekter i förändring (Jenny Nilsson)
• Svenska på export (Sofia Tingsell)
• Hur bildas grammatiska ord? (Maria Bylin)
• Kan dagens elever inte skilja på de och dem? (Lena Lind Palicki och Susanna Karlsson)

Det blir dessutom ett samtal om minoritetsspråk. Moderator för konferensen är Karin Milles.

Sist på dagen delas årets stora språkvårdspriser ut:

• Klarspråkskristallen för ett klart och begripligt myndighetsspråk
• Minoritetsspråkspriset för främjandet och skyddandet av minoritetsspråken i Sverige
• Erik Wellanders pris för språkvårdsforskning.

Konferensen hålls i Garnisonen, på Östermalm i Stockholm.

Mer information och anmälningsformulär.

Välkommen med din anmälan!    

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                 

På Region Gävleborgs kulturarv2018.se kan man hitta följande upplysning om bergsjömålet i Hälsingland:

”Skorrande r i en norrländsk dialekt? Jo, faktiskt! Bergsjömålet i nordöstra Hälsingland utmärker sig genom att ha tungrots-r i början av ord, som i Rädd, Ren, och även annars framför tryckstarka vokaler, som i badRum, läraRinna, utRota.”

Jag växte delvis upp hos min mammas moster och hennes man, som kom från Bergsjö, men jag lade faktiskt aldrig märke till detta uttalsdrag hos honom. Däremot minns jag att han inte sade breve (bredvid) som alla andra i Njutånger utan brumä. Han lärde mig dessutom en del ramsor, ofta tämligen vulgära, som jag fört vidare till mina barn, som denna: ”Mozart stod och pissade; då kom Bach och Beethoven.” Den är inte alls rolig på rikssvenska, men på hälsingedialekt blir det: ”Mozart stog å pissa; då kom Bach å bet åv´en (bet av den).”

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)