Hur kan franska gå från det femte till det tredje mest talade språket i världen? Emmanuel Macron presenterade tisdagen den 20 mars sin strategi för att att utveckla frankofonien.

Det här var första gången som en president talade under Akademiens kupol. I sitt högtidstal lanserade Macron runt trettio åtgärder som syftade till att stärka det franska språkets och flerspråkighetens "plats och roll", framför allt genom att förbättra undervisningen på franska i Afrika.

Macron och hans rådgivare fäster sina förhoppningar till den demografiska utvecklingen, d.v.s en förväntad snabb befolkningsökning, i de f.d franska (och belgiska) kolonierna i Afrika. Det är dock inte alls säkert att de berörda i Afrika är lika förtjusta i denna franska språkoffensiv.

Observatör

(Denna  nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag fick ett erbjudande per e-post där det meddelades att jag nu kan erhålla en gratistidning som delas ut i norrköpingstrakten. Den har namnet "Norrköping News". Fast texten i tidningen är på svenska.

Jag bor inte i Norrköping, men fick ändå erbjudandet..

Arne Söderqvist

Tullinge

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 "’Jag tvekar mellan engelska och franska, men jag har fattat ett beslut. Jag kommer att tala franska, eftersom engelska sakta men säkert kommer att förlora sin betydelse i Europa.’ Det sade EU-kommissionens ordförande Juncker för några månader sedan i ett tal i Florens. Naturligtvis hänvisade han till Brexit. Ty efter tungviktaren Storbritanniens EU-utträde kvarstår endast småstaterna Irland och Malta som anglofonmedlemmar.” (Citerat från Neue Züricher Zeitung 9/3 2018)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Årets första nummer av Språknytt har publicerat en artikel av den nederländske lingvisten och journalisten Gaston Dorren, i vilken han går igenom diverse mytbildning om språk. Det heter inledningsvis:

”Hvilket språk snakket det første mennesket? Hvilket språk er det beste? Og hvilket er guddommelig?

Dette er spørsmål moderne lingvister ikke vil ta i med ildtang. Det eldste språket er ukjent, 'det beste språket' gir ingen mening, og ’guddommelig’ er et ord ikke engang mange lærde forstår. Men en gang i tiden ble spørsmålene oppfattet som enkle.”

Artikeln är en förkortad version av en artikel, som bland annat har publicerats på engelska. Gaston Dorren finns utgiven på svenska med boken Lingo: en språkresa genom Europa.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ett antal medlemmar i Språkförsvaret publicerade den 8/8 2008 ett öppet brev, ”Försvara den nordiska språkgemenskapen – stärk grannspråksundervisningen!”, riktat till regering, riksdag och relevanta myndigheter. Brevet avslutades med ett antal förslag och uppmaningar, bland annat denna:

”g) SVT och TV4 allvarligt bör överväga att inte textöversätta filmer och program på danska och norska till svenska utan texta dem på respektive språk, d.v.s på danska och norska;”

Senaste Nyt fra Sprognævnet har publicerat en artikel av Karoline Lassen, som bygger på en undersökning, som hon genomfört vid Silkeborg gymnasium. Hon undersökte vilken läsförståelse av norska som två grupper av elever hade förvärvat; den ena hade sett SKAM med norska undertexter och den andra med danska undertexter. Hon skriver:

”VALGET AF UNDERTEKSTER HAR BETYDNING FOR DEN SPROGLIGE UDVIKLING

Et overraskende udbytte af undersøgelsen viste sig desuden at være et interessant perspektiv på underteksternes betydning for indlæringen af nabosprog. Da SKAMs distributionsform indebar at serien blev sendt i små daglige bidder på NRK’s blog, betød det at mange danske SKAM-fans måtte se serien enten uden undertekster eller med norske undertekster. Dette er interessant da anvendelsen af intrasproglig tekstning, dvs. originalsprogstekstning og dermed undertekster på samme sprog som lyden, flere gange er blevet fremhævet som gavnligt for indlæringen af et fremmedsprog da det muliggør associationsprocesser mellem lyd og skrift (Danan 2014).

Gruppenavn           Antal   Point

Danske undertekster   30      10,6

Norske undertekster   68      15,0

Tabel 4: Fordelingen af elevernes sprogforståelse med henholdsvis danske og norske undertekster.

I tråd med førnævnte observation mht. undertekstvalg præsterede gruppen af elever der havde angivet at de havde set SKAM med norske undertekster, også væsentligt bedre i sprogtesten: de scorede nemlig 15 ud af 30 point. Dette står i kontrast til gruppen af elever der så serien med dansk tekstning på DR3 eller DRTV: denne gruppe opnåede nemlig 10 ud af 30 point i sprogforståelsestesten og klarede sig derfor på niveau med gruppen der ikke havde set SKAM. Ligeledes angav 96 % af de elever der havde set SKAM med norske undertekster, at de var blevet bedre til norsk efter at have set serien, mens 70 % af dem der så SKAM med danske undertekster, gav samme vurdering. Det tyder altså på at anvendelsen af intrasproglig tekstning kan være produktiv for udviklingen af en bedre nabosprogforståelse. Således peges der dermed også på at det ikke nødvendigvis er SKAM der har forbedret de unges sprogforståelse, men snarere mødet med SKAM med norske undertekster. Af denne årsag indikerer undersøgelsens resultater derfor også at eksponeringen for dansk tekstning på norsk TV-indhold potentielt kan opfordre til automatadfærd hvorved publikum mister muligheden for at oparbejde det norske ordforråd og den ordgenkendelse som muliggøres med intrasproglig tekstning hvor der skabes sammenhænge mellem talt og skrevet norsk. Denne iagttagelse er interessant, for hvad hvis nabosprogsforståelsen i Skandinavien simpelthen kan forbedres ved blot at lade de tre skandinaviske public service-kanaler give borgerne muligheden for at kunne vælge intrasproglige tekster til på skandinaviske programmer? Eller endnu bedre, hvis de geoblokeringer der begrænser skandinaviske brugeres adgang til indhold på baggrund af deres geografiske placering, blev fjernet og åbnede muligheden for at skandinaver frit havde adgang til fælleskandinavisk medieindhold, bl.a gennem streamningtjenester hvor muligheden for at tilvælge intrasproglig tekstning allerede findes? Ophævelsen af geoblokeringerne i Skandinavien, og i resten af Norden, er i øvrigt et mål som Nordisk Råd, i kølvandet på SKAMs succes, er interesseret i at opnå, og derfor er det ikke urealistisk at vi snart ser en ændring på netop dette område. ”

De elever som hade följt SKAM med norska undertexter uppnådde alltså klart bättre resultat i fråga om språkförståelse av norska än de elever som hade nyttjat de danska undertexterna.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Luleå tekniska universitet (Ltu) publicerade idag annonser på hela uppslag i såväl Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Ltu söker doktorander, professorer, projektledare/koordinatorer, universitetslektorer och verksamhetsledare. Samtliga annonser är på svenska, vilket är föredömligt.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Hela nyhetsbrevet kan laddas ner här)

Den norske tv-serie SKAM blev sendt i 4 sæsoner fra september 2016 til juni 2017. Serien tog Skandinavien med storm. I dette nummer af Nyt fra Sprognævnet kan du læse to artikler om SKAM.
 
Den første er skrevet af Marianne Rathje og hedder: ”Jeg bruger dem KUN når jeg snakker med folk som også ser SKAM”. SKAM-sprog i dansk”. Her beskriver forfatteren resultaterne af en spørgeskemaundersøgelse blandt SKAM-fans på Facebook.
 
Den anden artikel ”SKAM har fået unge danskere til at blive bedre til at forstå norsk” er skrevet af Karoline Lassen. Hendes undersøgelse viser bl.a at de unge der har set SKAM, er mere positive over for norsk end de unge  der ikke har set SKAM.
 
”Sprogdagen 2018” er en årlig begivenhed hvor Sprogprisen.dk uddeles. Årets tema er ”Sport og sprog”, og der kan indstilles gode tekster til priserne indtil 15. marts. Læs mere om Sprogdagen og priskategorierne i artiklen ”Årets tema er sport og sprog – Sprogdagen 2018”.
 
I rubrikken Spørgsmål & svar finder du svar på spørgsmål om ordet SoMe , som står for ’sociale medier’. Læs også om hvad klatvask og kattevask er.
 
Du finder PDF'en her: NfS2018_1.pdf .
 
Du kan selvfølgelig også finde Nyt fra Sprognævnet på www.dsn.dk .
 
Vidste du i øvrigt at det den 22. marts 2018 er 70 år siden vi gav slip på de store bogstaver i substantiverne og officielt kunne begynde at bruge bolle- å ? Det skete i forbindelse med Hartvig Frischs retskrivningsreform i 1948. Kunde , skulde og vilde blev ved samme lejlighed til kunne , skulle og ville .

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)