Alla inlägg under februari 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 februari 2018 16:42

Den 29 januari slog Consiglio di Stato, Italiens högsta förvaltningsdomstol, efter sex års harvande av ärendet i italienska domstolar fast att Milanos polytekniska instituts beslut att erbjuda alla examensprogram på engelska var felaktigt och gick emot konstitutionen. Förvaltningsdomstolens beslut grundades på tre principer som målet om internationalisering inte ska kunna äventyra: det italienska språket, studenternas frihet att lära sig och professorernas frihet att undervisa.


Det italienska språket är, enligt domstolen, en "grundläggande beståndsdel i den kulturella identiteten", inte bara nödvändigt för att överföra landets arv utan en kulturell tillgång i sig.


Undervisning i kurser enbart på ett främmande språk skulle radera bort italienskan från "hela kunskapsområden". Dessutom skulle detta förneka studenter, utan adekvat språkstöd, friheten att välja sin egen utbildning och framtid och hindra dem från att nå "högsta betyg i sina studier".


Läs vidare här! Artikeln behandlar också engelskans roll på universitetsnivå i en del andra europeiska länder.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 februari 2018 22:38

I en artikel i Landets Fria den 22/12 2017 intervjuas Jörgen Andersson, grundare av Fjällbete i Jämtland. Han får frågan: Vad är ”community” för dig?


Jörgen Andersson svarar:


”– Vi saknar ett svenskt ord för just ’community’. Det närmaste vi kommer är väl samhälle, församling eller gemenskap. Det är illa för det här ordet behövs. Vad säger det egentligen om oss när vi inte ens har ett ord för det? För mig personligen så har sökandet efter ’community’ växt fram allt eftersom jag själv upptäckt att det är något viktigt som saknas!”


Det är ett vanligt felslut att ett ord på engelska kan betyda något mer – eller något annat – på svenska och att det därför inte går att översätta. Men då måste man naturligtvis precisera vari skillnaden består. Om man utnyttjar en engelsk-svensk ordbok, så kan man se att community kan översättas på många sätt till svenska: 1) det allmänna, staten, samhället; 2) samhälle, samfund; 3) gemenskap; och 4) umgänge. Dessutom förekommer det attributivt i en rad sammansättningar, som exempelvis community home, det vill säga ungdomsvårdsskola. Ordet har alltså flera betydelser på samma sätt som gemenskap har på svenska. Talande nog används det ordet i rubriken: ”Så bygger Fjällbete gemenskap”.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 februari 2018 15:07

Idag publicerade Svenska Dagbladet en artikel, ”De kräver bara rätten till sitt språk”, av Vincent Dahlbäck. Han berättar om en aktuell protestaktion, som har genomförts av fyra khoisanmän för att deras språk ska erkännas av Sydafrikas regering.


Men en uppgift är märklig i den korta artikeln. Dahlbäck skriver:


”Khoisan är ett språk som har talats i 5 000 år (min fetstil), spritt över hela Afrika, men som inte ingår i Sydafdrikas elva officiella språk.”


Men varför just 5 000 år? Talade språk brukar inte lämna några spår efter sig. Vad bygger dateringen på?


DNA-studier tyder på att khoisanfolken avskildes mycket tidigt från den övriga människorasen, homo sapiens, för 60 000 – 90 000 år och att deras utbredningsområde i Afrika har varit betydligt större än dagens. De har successivt undanträngts av framför allt bantutalande folk, förmodligen även nilo-saharisktalande folk, och från och med 1600-talet av holländarna i Sydafrika. Khoisan finns idag huvudsakligen i Sydafrika, Botswana och Namibia, med en liten utpost i Tanzania. Tre språkfamiljer tycks vara företrädda bland khoisanfolken. Det är alltså oegentligt att tala om bara ett khoisanspråk.


 

                          (Kartan från Wikipedia)


Det finns ingen enighet bland forskarna om när språket uppstod, även om de flesta torde acceptera att det är minst 100 000 år gammalt. Säkert hade också khoisanfolkens förfäder ett språk, när de avskildes från den övriga människorasen. Jag känner inte till om någon khoisanvarietet har rekonstruerats i likhet med protoindoeuropeiskan, men en sak är säker: khoisan har talats betydligt längre än 5 000 år. Vilken slags khoisan som talades för 5 000, 10 000 år sedan etcetera, är en annan sak. Språk genomgår interna förändringar utan kontakt med andra språk.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdafgbo är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 1 februari 2018 15:26

(Pressmeddelande från Skolverket)


Att till stor del undervisa på engelska i gymnasieskolan riskerar att stå i konflikt med språklagen och läroplanen. När en stor del av undervisningen sker på ett annat språk kan det också gå ut över elevernas kunskaper i svenska. I en ny rapport föreslår Skolverket därför att reglerna ses över. Bland annat bör på sikt även de utländska lärarna som bedriver engelskspråkig undervisning omfattas fullt ut av kravet på svensk lärarlegitimation.


– Det är viktigt att säkra att eleverna undervisas av lärare som är förtrogna med det svenska språket, läroplanerna och betygssystemet. Det handlar också om att skapa enhetlig lagstiftning för landets skolor. Därför bör undantaget från kravet på svensk lärarlegitimation tas bort. Mot bakgrund av att det råder lärarbrist så behöver det utredas och genomföras på sikt, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.


Skolverket har på uppdrag från regeringen undersökt och kartlagt undervisning som bedrivs på engelska i gymnasieskolan. I uppdraget har det också ingått att lämna förslag på åtgärder, exempelvis ändrade regler. Rapporten visar att 29 gymnasieskolor, varav 18 kommunala och 11 fristående, har engelskspråkig undervisning i minst en kurs. På 12 av dessa skolor används engelska som undervisningsspråk i mellan 70 och 100 procent av kurserna om språkämnena inte räknas med.


Resursstarka elever och höga resultat

 

Rapporten visar att de flesta eleverna i gymnasieskolor med engelskspråkig undervisning går ut med höga betyg. De hade i regel också med sig höga betyg från grundskolan. Många elever har också gynnsamma förutsättningar för goda studieresultat. Dubbelt så många elever i dessa gymnasieskolor har högutbildade föräldrar jämfört med riket i övrigt. Kopplingen mellan föräldrars utbildning och deras barns skolresultat är belagd i en rad studier.


Effekter av engelskspråkig undervisning

 

Det vetenskapliga underlaget om effekterna av engelskspråkig undervisning är begränsat. En ny forskningsstudie på tre skolor visar att elevernas engelska utvecklades bättre i vissa delar, men inte andra. Studien visade också att elevernas svenska utvecklades sämre i vissa delar. Tillsammans med annan forskning är den sammantagna bilden att engelskspråkig undervisning har förhållandevis blygsamma effekter på engelskan och att den kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna.


– Elever som till stor del undervisas på engelska riskerar att inte lära sig den ämnesrelaterade svenskan. Att lära sig centrala begrepp på svenska är viktigt, inte minst för att kunna delta i samhällsdebatten, säger Peter Fredriksson.


Engelskspråkig undervisning ställer stora krav

 

Undervisning på ett språk som inte är elevernas modersmål ställer särskilda krav på lärarnas kompetens eftersom kunskap och språk hänger så tätt ihop. Som i all undervisning krävs också kunskaper om svenska läroplaner, betygssystem och kunskapskrav, vilket är ett viktigt skäl till att undantaget från kravet på lärarlegitimation bör tas bort på sikt. Lärare med utländsk lärarexamen som undervisar på engelska är undantagna kravet på svensk lärarlegitimation om de inte undervisar i språkämnen.


Regler saknas

 

Jämfört med andra länder är engelskspråkig undervisning ovanligt oreglerad i Sverige. Andra länder har till exempel regler för hur mycket undervisning som får bedrivas på engelska, vilket språk som eleverna ska bedömas på, eller krav på särskilda tillstånd för engelskspråkig undervisning. I Sverige finns inga sådana regler i gymnasieskolan. Regler som är relevanta i sammanhanget är språklagen och gymnasieskolans läroplan. Språklagen säger att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Läroplanen säger att det svenska språket ska befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen.


– Frågan är om en gymnasieskola som till stor del bedriver undervisning på engelska lever upp till språklagens och läroplanens krav. Detta och andra frågor om engelskspråkig undervisningen behöver utredas vidare. Vi lämnar nu över rapporten till regeringen som avgör om de vill gå vidare för att förändra reglerna, säger Peter Fredriksson.


Kontaktuppgifter

 

För frågor till generaldirektör Peter Fredriksson kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00

För frågor om fakta, forskning och statistik i rapporten kontakta undervisningsråd Marika Sanne på 08-527 331 52


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28
<<< Februari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards