Alla inlägg under februari 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 20 feb 19:54

I Facebook-gruppen Språkpolisernas Högkvarter skriver Mats Mobärg idag:


”Nu kan det avslöjas! Det finns en hemlig språkpolis som har nästlat sig in bland SVT:s textningspersonal. I måndagens ’Husdrömmar’, som jag besåg med textremsorna på, sade speakerrösten (programledaren Pernilla Månsson Colt) ’spenderade tid’, medan textremsan gav ’tillbringade tid’. Textaren gick alltså så långt som till att välja ett längre ord (vilket textare helst vill undvika), för att undvika den misstänkta anglicismen.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 19 feb 15:40

(Citatet är hämtat från en debattartikel i Jyllands-Posten den 17 februari)


Ved Dansk Melodi Grand Prix 2018 blev kun en enkelt sang ud af 10 sunget på dansk. Titlen var meget sigende ’Holder fast i ingenting’. De øvrige sange havde engelsk tekst. ’Higher Ground’ var titlen på vindersangen, der med bulder og brag blev fremført af en mandig, rødskægget solist iført vikingeoutfit. Jeg kunne ikke høre teksten, så jeg ved ikke, hvad sangen handler om. Men det er måske også lige meget?


Det engelske sprog vandt altså med 9-1 over det danske sprog.


’Holder fast i ingenting’, det dansksprogede bidrag, måtte bøje sig for den engelske overmagt.


De er med på noderne, ville man sige i gamle dage. ’Globaliseringen’, forklarer man fænomenet med, underforstået, at man ikke er gået i stå, men følger med tiden. Kulturel globalisering, som de ni tekster i Dansk Melodi Grand Prix er udtryk for, medfører en nedbrydning og forandring af nationale aspekter, hvor sproget er en af grundpillerne. Med den eksplosive udvikling af kommunikationsmuligheder bliver vores livsstil og værdier tæppebombet med andre holdninger og normer. Vores sprogområde er så småt, at det næsten er forsvarsløst over for de store verdenssprog, primært engelsk, som dominerer den globale kommunikation.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 18 feb 12:33

Från bloggen ”På tal om språk”, knuten till Institutet för de inhemska språken i Finland, kan följande upplysningar hämtas:


”Halka är ett aktuellt ord så här års. Ordet är särnordiskt. Det finns alltså inte i andra germanska språk än i svenskan, norskan (hålke), isländskan och färöiskan (hálka) och i äldre danska.


För att tala om halka på vägarna måste man på engelska gripa till en omskrivning: slippery roads. Tyskan har t.ex sammansättningarna Glatteis och Schneeglätte. Också på finska uttrycks ’halka’ med två ord, liukas keli (halt före), tien liukkaus (ordagrant: vägens halhet) eller något liknande.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 17 feb 19:00

I Göteborgs-Posten den 8 februari gör Håkan Lindgren gör upp med myterna om att svenskan är överklassens språk och drömmen om ett monokulturellt Finland. Sen det nationalistiska Blå framtid fick hand om kulturministerposten i Finland förra våren har svenskans ställning monterats ned i snabb takt. Han skriver inledningsvis:


”Konflikten kring den finlandssvenska minoritetens ställning i Finland är numera så laddad att den kan blixtra till när som helst – som när landets tyngsta litterära pris, Finlandiapriset, delades ut i höstas. Pristagaren Juha Hurme markerade mot de nationalistiska, antisvenska stämningarna genom att hålla sitt tacktal på en blandning av svenska och finska…


Hurme avslutade med uppmaningen ’Opetelkaa ruotsia, juntit. Maailmankuvanne avautuu kummasti.’ (’Lär er svenska, era töntar. Er världsbild öppnas på ett förunderligt vis.’)”


Denna markering retade upp kulturministern Sampo Terho, partiledare för Blå framtid, trots att han inte nämndes i talet. På Twitter skrev han att en ursäkt vore på sin plats.


Läs vidare här!

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 16 feb 15:01

(Olle Käll, styrelseledamot i Språkförsvaret, medverkar i denna bok)


 


Deutsch wird in der ganzen Welt gelernt, gelehrt und geliebt. In diesem Buch schreiben Menschen aus fünf Erdteilen darüber, aus Nord- und Südamerika, Afrika, Asien und Europa. Als Kind hat man vielleicht Deutsch oder den deutschen Akzent von lieben Menschen um sich gehört, die Sprache wird von Schülern und Eltern als Bildungs- und Berufschance gesehen, und die Leidenschaft für die Sprache führt dann auch in vielen Fällen zu einem geliebten Beruf. Andere sind von der Grammatik fasziniert, von der Dichtung, den Mundarten und der Philosophie. Weil Tausende von Menschen im Ausland einfach die Präzision und Ausdruckskraft der deutschen Sprache lieben, sind sie Botschafter der deutschen Sprache. Auf diesen Schatz, um den die Muttersprachler vielerorts beneidet werden, dürfen sie stolz sein!


Ulla Weinreich (Hrsg.): Wir sprechen gerne Deutsch. 27 Stimmen aus 13 Ländern über ihr Verhältnis zur deutschen Sprache, IFB Verlag 2018, 144 Seiten, 14,90 Euro, ISBN 978-3-942409-70-4.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 15 feb 12:53

I tisdags tillbringade flera av oss en härlig dag i Branäs. Under dagen hann vi med att testa snowboard och lite äventyrlig off pist-åkning i skogen. Lina visade sina skills i jump park och gav sig på en backflip. När våra ben inte orkade bära oss längre avslutade vi friluftsdagen med afterski. Jag säger bara: finn felen. Jag tycker det är ganska tydligt. Det engelska språket har fått ta alltför stor plats i det svenska samhället. Det är en utveckling som får pensionärer att häpna och språkforskare att rynka på näsan. Det är dags att markera gränsen mellan engelska och svenska.


Engelskans framsteg hotar den svenska kulturen. Inom nöjesbranschen har internet verkligen öppnat upp dörrarna för omvärlden. På Spotify är 44 av 50 låtar på den svenska topplistan på engelska. Ta en sekund och tänk på dina topp tre favoritserier. Om någon av dem är en svensk serie, så är du tyvärr ganska ensam om det. Den svenska nöjesbranschen konkurreras ut av engelskspråkiga. Vad leder det här till? Jo, istället för att filmer vi ser och musik vi lyssnar på behandlar problem och händelser i vårt samhälle handlar de istället om livet på någon amerikanskt high school. Den svenska kulturen får backa. Det borde vara tvärtom. För precis som Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen, säger så är språket så starkt kopplat till kulturen att det är lättast att prata om sånt som är gemensamt för svensk kultur på svenska.


Det engelska språket splittrar det svenska folket. Alla svenskar tar inte del av de nya lånorden. Det är främst internet som har orsakat den engelska explosionen. De som inte regelbundet använder internet hamnar efter. Vilka är det då som hamnar utanför? Jo, det är 60-plussarna. Det syns tydligt i en undersökning från 2016 som den Svenska internetstiftelsen har genomfört. Grafen visar hur internetanvändningen sjunker när man börjar komma upp i ålder. Det här är våra mor- och farföräldrar. De känner knappt igen sitt eget modersmål när de pratar med sina barnbarn. Klyftorna mellan kronolekterna ökar och vi får svårt att förstå varandra. Vi går miste om lärorika och spännande konversationer.


Vissa anser att förändring av språket är helt naturligt och snarare någonting att uppmuntra än att förbjuda, men varför behöver språket förändras? Det finns redan ord för i stort sett allting. Vad är då anledningen till ytterligare reformer? Vad är fel med den svenska vi pratade för 100 år sedan? Svenskan har utvecklats snabbt i jämförelse med exempelvis isländskan. Om man tittar tillbaka på en svensk text skriven på 1300-talet är den väldigt svårläst, men de flesta islänningar kan ta sig igenom de isländska sagorna från 1200-talet. Att de kan läsa de här texterna i originalversion gör det lättare för dem att ta åt sig av det skrivna, vilket ger dem en djupare förståelse för sin historia och kultur. Förändring av språket är alltså ingenting att uppmuntra.


När ska vi inse att engelskans framsteg är vår förlust? Engelskan är inget komplement till svenskan – den ersätter vårt språk. Oavsett vad alla anglofiler säger så är engelskan ett språk som hotar vår kultur och splittrar det svenska folket itu. Känn dig inte begränsad av svenskan. Det finns tio miljoner personer där ute som du kan prata med. Har jag förresten berättat om friluftsdagen i tisdags? Det var en spännande dag helt klart. Vi testade att åka snöbräda. Vi åkte utanför backarna i lössnö. Lina, hon visade sina färdigheter i hopparken och gav sig på en bakåtvolt. Sen när benen inte orkade bära oss längre gick vi och lyssnade på bandet som spelade i restaurangen.


Paulina Blomgren,

NA3, Brogårdsgymnasiet Kristinehamn


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kristinehamn

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 15 feb 11:36

I radions musikprogram Klassisk Morgon hörde jag nyss en flicka ringa in sin önskemusik, nämligen "The girl with the golden hair" (Debussy). Men varför i all sin da'r "La fille aux cheveux de lin" eller på svenska "Flickan med linhåret" på ENGELSKA?


Hon fick emellertid sin musik spelad även om jag inte förstod vad hon sade eller menade förrän musiken hade börjat spelas...


Brita Norberg 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

109 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28
<<< Februari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se