Alla inlägg under februari 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 28 feb 08:00

I måndags publicerade Rob. Engström AB en helsidesannons i Svenska Dagbladet med brödtexten:


”You never actually own a Patek Philippe. You merely look after it for the next generation.”


Annonsen illustrerades med tre generationer manliga förträdare. Det lär i och för sig också finnas PP-annonser med två – tre generationer kvinnliga företrädare.


Patek Philippe är en mycket dyr och exklusiv klocka. Enligt företrädare för reklambranschen har Patek Philippe använt dessa reklamfraser framgångsrikt  i runt tjugo år. Deras reklam vänder sig inte till enbart till den rikaste procenten i världen utan även ”till de fjorton procent som aspirerar på att tillhöra den förstnämnda gruppen”.  Hur man har upptäckt dessa fjorton procent, har inte framgått av mina efterforskningar.


Helsidesannonsen är naturligtvis uteslutande på engelska. De som överväger att köpa en sådan klocka skulle kanske tappa köplusten om annonsen vore på ett annat språk, exempelvis svenska. Vi andra kan trösta oss med att det finns andra klockor, betydligt billigare, som också visar rätt tid. Och det är väl klockors uppgift?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 27 feb 08:00

PRESSEMEDDELELSE
21. februar 2018

Ulykkeligt og alvorligt


Regeringen har besluttet at udflytte Dansk Sprognævn fra Frederiksberg til Bogense. Det er dybt bekymrende, mener Modersmål-Selskabet, som har sæde i Dansk Sprognævns repræsentantskab. Dansk Sprognævn er sat i verden for at løse vigtige opgaver af betydning for alle danskeres hverdag – og som vedrører noget af det mest centrale for samfundets sammenhængskraft.


Dansk Sprognævn har sået tvivl om, hvorvidt det efter en udflytning overhovedet vil være i stand til at udføre sine lovbestemte opgaver. Modersmål-Selskabet finder denne situation ulykkelig og meget alvorlig – og er forundret over, at beslutningen om en udflytning af en så central institution hverken ledsages af faglige begrundelser eller visioner for nævnets virke i fremtiden.


Behovet for medarbejdere og samarbejdspartnere


Modersmål-Selskabet arbejder hver dag for, at den vigtige debat om danskernes fælles sprog og retskrivningen foregår på et så oplyst grundlag som muligt. Det kræver forskere, der følger nøje med i udviklingen og til stadighed opdaterer vores viden i tæt samarbejde med andre sprogfaglige institutioner, og det kræver en stadig rekruttering af studentermedhjælpere fra universiteter i nærheden.


Bevar det eksisterende samarbejde


Modersmål-Selskabet opfordrer derfor regeringen og kulturministeren til i samråd med Dansk Sprognævns bestyrelse og medarbejdere at finde en løsning, der gør det muligt at bibeholde et tæt dagligt samarbejde mellem nævnet og andre centrale sprogfaglige miljøer.


Kontakt


Formand Mette Bjørnvig Kaufmann,
mbk@modersmaalselskabet.dk

Næstformand Adam Hyllested,
adamh@modersmaalselskabet.dk


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 26 feb 17:19

På sin Facebook-sida skriver Theodor Kallifatides, som mottog Språkförsvarets pris ifjol:


”I den osignerade ledaren i DN idag (21/2 - vår anm.) läser jag att något 'ska prioriteras bort'. Detta är obegripligt. Prioritera betyder att man sätter något före något annat. Man kan givetvis sluta prioritera något, men inte prioritera bort det eller prioritera ner det o.s.v Det medges att det inte är en stor sak och folk möjligen förstår vad som menas, men pressen har ett ansvar att aktivt främja en riktig användning av språket. Jag har lärt mig mycket av de fina skribenterna. Men det börjar bli riktigt sällsynt.”


Inlägget har gillats av 286 personer i skrivande stund.


(Dennaa nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 feb 19:53

 I en artikel i University World News den 23 februari skriver Philip G. Altbach/Hans de Wit bland annat:


"I Nederländerna, som förmodligen är ett av världens mest internationellt inriktade länder, har en intensiv debatt om gränserna för internationaliseringen påbörjats, i medierna, i politiken och inom själva den högre utbildningssektorn.


Kommentarer från rektorn vid universitetet i Amsterdam, som argumenterar för att akademiska program som undervisas på engelska är alltför utbredda och bör skäras ner och att det finns för många internationella studenter, har fått stort stöd och att utvidgningen av sådana program kan begränsas eller minskas.


I andra länder, däribland Tyskland och Danmark, diskuteras också engelskans negativa inverkan på undervisningens kvalitet. I Italien resulterade en intensiv kamp vid Milanos Polytekniska institut om användningen av engelska på forskarutbildning nyligen i ett domstolsutslag som drastiskt kan begränsa användningen av engelska i italiensk högre utbildning på grundval av konstitutionella skäl.


Samhällsvetare i många länder uttrycker oro för att kraven på publicering i engelska internationella akademiska tidskrifter gör det svårt för dem att vara aktiva i den nationella diskursen. Engelskan kommer att förbli det främsta språket för vetenskaplig kommunikation och lärdomsutbyte, men dess dominans kan slå i taket."

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 feb 23:47

Skolverket har kartlagt engelskspråkig undervisning i gymnasieskolan och menar att när en stor del av undervisningen sker på engelska finns det en risk att detta står i konflikt med språklagen och läroplanen. Dessutom kan det gå ut över elevernas kunskaper i svenska. Skolverket vill därför att reglerna för engelskspråkig undervisning ska ses över.


I en intervju i Skolvärlden svarade gymnasieminister Anna Ekström så här:


– Det här är något som vi redan vet genom tidigare forskning. Om elever ska lära sig riktigt mycket svenska och riktigt mycket i ämnet så är en undervisning på svenska det bästa om man har det som modersmål.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 23 feb 11:41

I dagens SvD kan man på sidan 31 läsa Sebastian Lindvalls recension av filmen "Revenge". Intressant och välskrivet. Men: hoppsan! Där uppenbarar sig i texten en språklig skvader: exploitation! Skojar han med oss? Ordet existerar varken i SAOL eller SAOB. Sannolikt avser skribenten exploatering. Då hade han ju kunnat skriva det också.


Vart tog Svenskans alla duktiga korrekturläsare vägen? (Jo, jag vet: de är uppsagda sedan länge. Men stavningskontrollen i Word duger inte som ersättning).


För övrigt noterar jag på nytt hur töntiga filmdistributörer sätter engelsk titel på en film avsedd att visas på svenska biografer för en, kan man anta, huvudsakligen svensk publik. Man upphör aldrig att förvånas över denna pågående underminering av det svenska språket.


Lars Göran Asmundsson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 22 feb 12:42

Af Lise Bostrup

 

Den 21. februar fejrer man Den Internationale Modersmålsdag i store dele af verden. Modersmålsdagen er indstiftet af UNESCO, og datoen er årsdagen for nedskydningen af nogle bengalske studenter, der i 1952 demonstrerede for anerkendelsen af deres modersmål som et af de officielle sprog i Pakistan.

UNESCO forudser, at kun 10 procent af verdens sprog overlever de næste 100 år, og opfordrer os til at bruge modersmålsdagen til at tænke over vores sprogs fremtid.


Dansk er truet


Selv om dansk tales af flere mennesker end f.eks islandsk og litauisk, er det i langt højere grad truet af at gå i opløsning og forsvinde. Truslen mod det danske sprog er naturligvis det ekspanderende engelske sprog, men den afgørende faktor er os selv. Vi tager ikke det danske sprog alvorligt, og derfor går det ned ad bakke.

Frem til 1940´erne var der noget, der hed sprogrøgt. Sprogforskeren, Otto Jespersen, definerede i 1902 sprogrøgt som ”Arbejdet paa at berige og forædle vort Sprog”. Lige som man skulle røgte sine får ved at fodre og vaske dem, skulle man skabe bedre sprog ved at tilføje nye ord og rense ud i de gamle.


I dag er udtrykket ”sprogrøgt” gået i glemmebogen. Vi opfatter det som en selvstændig størrelse og omtaler det i passive vendinger: Sproget forandres, det ændres, og det udvikler sig, og som følge af denne opfattelse fører Dansk Sprognævn ikke dansk sprogpolitik, men bruger stadig flere ressourcer til at registrere og beskrive den sproglige udvikling.


Hvornår forstår vi, at vi afvikler sproget, hvis vi ikke skaber en aktiv sprogpolitik, hvor vi tager stilling til, på hvilke områder og i hvilken retning vi vil udvikle vores sprog? Hvornår forstår vi, at vi er ved at smide 500 års sproglige landvindinger over bord?

Nye områder dækkes


Da Biblen for 500 år siden skulle oversættes til dansk, fandtes der ikke et ordforråd, der kunne dække de kristne begreber. Oversætterne måtte selv skabe nye ord, og det gjorde de ved at fordanske de tyske ord, som Luther anvendte i sin oversættelse, og ved at sammensætte, aflede og omdefinere allerede eksisterende danske ord. Der var ikke tale om, at sproget udviklede sig selv. Nej, der var tale om en målrettet sprogpolitisk indsats for at udvikle det danske sprog, så det kunne dække et nyt område.


Inden for naturvidenskaben var det især H.C Ørsted, der gjorde en indsats for at støtte det danske sprogs udbredelse på universitetet og skabe et ordforråd, der kunne dække området, så man slap for at bruge latin, og kunne skabe forståelse for naturvidenskabelige fænomener i bredere kredse.

Digteren og oversætteren Christian Wilster, der selv satte danske ord på de græske begreber i Iliaden og Odyseen, beskrev i et hyldestdigt fra 1827 Ludvig Holberg som den, der havde udviklet det danske litterære sprog:


Før var der knap skrevet på dansk en bog,
som ret kunde hjerterne hue,
kun eventyr brugbart i kakkelovnskrog,
kun vise til spinderskens stue.

Hver mand, som med kløgt gik i lærdom til bund,

latin på papiret kun malte,
med fruerne fransk, og tysk med sin hund
og dansk med sin tjener han talte.

(…)

Wilsters sang om Holbergs betydning for det danske sprog var med i Højskolesangbogen frem til 18. udgave i 2016.

Der luges ud i det gamle ordstof


Samtidig med at man arbejdede for at udvikle det danske ordforråd, var der fra midten af 1700-tallet også bestræbelser på at forbedre det danske sprog ved at fjerne unødvendige fremmedord og erstatte dem med andre.

Digteren Carl Ploug skrev et digt om det i 1848. Det første vers lyder:


De sige, at mit sprog er en ussel tiggerkvind,

  som må sin skam med lånte pjalter dække:

  hun har dog ild i øjet og roser på sin kind,

  og frels (: fri) og rig er hendes fædres række;

  og når hun bort vil kaste med hån hver fremmed klud

og bære kun sin stammes hjemmevævede skrud,

for vist hun nyde skal en dronnings hæder.

(…)

 

Plougs sang om det danske sprog stod i Højskolesangbogens allerførste udgave i 1894, men blev taget ud i den 15. udgave i midten af 1960ere og er ikke medtaget siden.


Vendepunktet


Interessen for sprogrøgt, skabelsen af nye ord af germansk oprindelse og fjernelsen af ord af romansk, latinsk og græsk oprindelse var stor i Det Tredje Rige, og opfindsomheden i Goebbels propagandaministerium var enorm. Den tyske lingvist Viktor Klemperer har i sit værk LTI beskrevet, hvordan man arbejdede helt ned i det tyske sprogs mindste detaljer for at få det til at udtrykke den nazistiske ideologi. Det var ganske rædsomt, og det er ikke så underligt, at folk efter krigen havde fået nok af den nazistiske sprogpolitik med al dens forløjede arier-romantik og ubehagelige fremmedhad.


I Danmark vedtog Kulturministeriet i 1948, at alle substantiver, der hidtil var blevet skrevet med store begyndelsesbogstaver som på tysk, skulle skrives med små bogstaver lige som i resten af Skandinavien, og man indførte det svenske å til afløsning for aa.


I 1955 etablerede man Dansk Sprognævn som en relativt selvstændig institution, der kunne følge med i sprogets udvikling og fastlægge retskrivningen, men man afstod fra at beskrive idealer for sprogets udvikling og udbredelse.


Det var, som om man i Danmark havde fået berøringsangst, hvad angår at føre en målrettet sprogpolitik, som om sprogrøgt var blevet noget politisk ukorrekt stads – og det selv om nazismen på ingen måde har ophavsret til en normativ sprogpolitik. Nazisterne benyttede sig af en tendens, der gik flere hundrede år tilbage, de opfandt den ikke.

Domænetab og Danglish


Siden 2. verdenskrig er udviklingen gået den anden vej. Inden for f.eks forskning og uddannelse afvikles det danske ordforråd emne for emne. Teorien læses på engelsk. Opgaverne skrives på engelsk. De studerende går på Techcollege, tager først en bachelorgrad, så en master og så en ph.d, og det gælder om at få nogle gode ”credits”.


Da jeg for nylig kom i snak med en pæredansk ung fyr, der studerer sprogpsykologi, og spurgte, hvad hans bachelor-projekt gik ud på, fik jeg svaret: ”Det er meget svært at forklare på dansk.” – og det var ikke engang for sjov!


I det kommercielle sprog skifter man ”udsalg” ud med ”sale”, og ”tilbud” ud med ”offer”, og så kan man få ”fri taletid”. Disse ord er stort set ubøjelige. Hedder det det ”et sale, salet, to sales, salsene”, ”et offer, offeret, offere, offerne” og ”den frie taletid”? Anglicismerne fungerer ofte som underlige løsrevne brokker i vores sprog.

Det sprog, vi fortjener


Den Internationale Modersmålsdag er en velkommen anledning til at slippe af med berøringsangsten for at føre sprogpolitik, en anledning til at forstå, at sproget ikke er en selvstændig størrelse, der kan iagttages, men et resultat af menneskelig påvirkning. Vi skal tage ansvar for det danske sprog. Vi får det sprog, vi fortjener – på godt og ondt.


Lise Bostrup er cand. mag. i dansk og tysk, formand for Den Danske Sprogkreds og redaktør af bogen ”Er dit modersmål okay? Sprogpolitik i Danmark - og ude i verden”, Forlaget Bostrup 2017.

 

Artikeln är publicerad i Kristeligt Dagblad den 21 februari under annan rubrik.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 21 feb 11:12

I dagens DN.Åsikt har Johannes Ekman en välmotiverad artikel med rubriken ”Sätt stopp för amerikaniseringen av svenska språket”. Läsarna tillfrågas om de håller med. 86 %  gör det. Det borde vara 100 %, tycker jag. Många människor i USA anser att de bor i ”the greatest and richest country in the world” och att följaktligen den engelska som de talar är ett språkligt rättesnöre för hela världen. Av världens befolkning utgör I själva verket USAs befolkning knappt 4,4 %, och ett ökande antal människor i USA har spanska eller andra språk som huvudspråk. Engelska förstås av mindre än hälften av alla människor i vår värld. Mycket av den amerikanska engelskan är dessutom dålig engelska och kompetent flerspråkighet är sällsynt i USA. Amerikaniseringen av det svenska språket, avsiktligt eller oavsiktligt, understöds uppenbarligen av många människor i Sverige med svag språkkompetens och ointresse för skydd och bevarande av Sveriges nationalspråk. Vi måste fortsätta att spjärna emot denna lömska invasion som på sikt utgör ett hot mot traditionell kunskap om Sveriges kultur, historia och språk vilket är det gemensamma kitt som håller ihop landet. Alltför många omistliga värden riskeras, om språket undermineras av tanklös amerikanisering. Men vi måste fortsätta att slå vakt om gedigen flerspråkighet – utan att offra Sveriges huvudspråk.

 

Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28
<<< Februari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se