Alla inlägg den 25 januari 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 25 jan 08:00

(Denna artikel publicerades 2009 i Svenska Dagbladet, men den är fortfarande aktuell – se artiklar om de moderna språkens ställning igår och förrgår i Dagens Nyheter. Notera speciellt slutklämmen.)


Folkpartiets pågående landsmöte föreläggs ett förslag att engelska ska bli obligatoriskt från och med årskurs ett i grundskolan. Förslaget formulerades redan i Globaliseringsrådets slutrapport i våras. Rådets enda argument är att intresset för och kunskaper i främmande språk kan stimuleras genom själva tidigareläggningen.


Ingen forskning har hittills kunnat belägga att elever lär sig engelska bättre, om de lär sig språket redan i årskurs ett istället för i årskurs tre eller fyra. Istället är ungdomarnas eget intresse och graden av användning av engelska på fritiden avgörande för deras kunskaper i språket – se Liss Kerstin Sylvéns avhandling från 2004. Det finns heller inte någon signifikant skillnad i årskurs nio mellan elever som börjat läsa B-språk som franska, spanska eller tyska skolår sex jämfört med år sju.


Om tidig inlärning vore utslagsgivande, borde naturligtvis engelska göras obligatoriskt i förskolan. Men inlärningen av ett främmande språk fungerar bäst, om den sker med grund i modersmålet (eller det starkaste språket). Låt eleverna lära sig läsa och skriva på det egna modersmålet först, om inte det andra språket finns naturligt i omgivningen. En tidigareläggning av engelskan skapar också problem för många invandrarbarn i Sverige, som håller på att byta språk från föräldrarnas modersmål till svenska.

 

Frågan är också om Folkpartiet tänker utöka skoltiden för första- och andraklassarna eller minska undervisningstiden i andra ämnen.


Teorin om tidigast möjliga främmandespråkinlärning förfäktas energiskt av vissa före detta kolonialmakter, inklusive delar av den afrikanska eliten, i Afrika. Kolonialspråket fungerar som exklusivt undervisningsspråk från årskurs ett i vissa afrikanska stater.


Likvärdiga tester visar dock att elever i länder, som undervisats på ett inhemskt språk, under åtminstone de tre första åren, uppnår bättre resultat i till exempel engelska i slutet av grund- skoletiden än elever från de förstnämnda länderna.


Efter andra världskriget blev engelska obligatoriskt i folkskolan; tyska och franska tillkom i realskolan och gymnasiet. Studenterna i högskolan förutsattes behärska engelska och tyska och i viss utsträckning franska. Successivt har dock engelskans ställning på högskolan stärkts, eftersom denna tågordning har upphävts. Numera kan högskolans kursanordnare inte vara säkra på vilket främmande språk studenterna behärskar utöver engelska, vilket leder till en låsning till kurslitteratur på svenska och engelska. Engelskan har också stärkt sin betydelse i gymnasiet, eftersom kunskaper i engelska idag betygsmässigt är lika mycket värda som i svenska.


Svenska ungdomar utsätts idag för en enorm exponering från engelskan i massmedia; det må gälla tv, radio, film eller internet. Resandet har ökat markant sedan andra världskriget och därmed möjligheten att använda engelska. Detta leder till en övertro på engelskans betydelse. Sant är att engelskan idag är det främsta andraspråket i världen, som en fjärdedel av världens befolkning sägs förstå liksom hälften av EU:s medborgare. Men engelska är inte gångbart överallt.

 

Enligt Eurobarometern är Sverige den enda medlemsstat i EU där majoriteten av de tillfrågade anser det tillräckligt att lära sig ett främmande språk (läs engelska) förutom modersmålet. Samtidigt visade en rapport från EU-kommissionen ifjol att små och medelstora företag i Europa gör stora ekonomiska förluster beroende på bristande kompetens i andra främmande språk än engelska. Till och med amerikanska och brittiska regeringsföre- trädare klagar över de egna medborgarnas bristande kunskaper i andra språk än engelska. Man säljer nämligen bäst på mottagarlandets språk. Istället irriterar sig många svenska företag på att handelspartnern i fråga inte kan – engelska!


Engelskans relativa betydelse kommer också att minska i framtiden av ekonomiska skäl. Enligt amerikanska rapporter torde Kina uppnå samma BNP som USA runt 2035 eller tidigare. Indien, Brasilien och Ryssland, kommer också att växa i ekonomisk betydelse.

 

Den ensidiga satsningen på engelskan snedvrider också de svenska studenternas val av universitetsstudier utomlands. Mer än 45 procent av de svenska utlandsstudenterna studerade vid universitet i engelskspråkiga länder 2007/2008, för att inte tala om engelskspråkig undervisning vid universitet i andra länder.


Skolan måste fokusera på mångspråkighet. Det betyder att studierna i andra främmande språk än engelska måste lyftas fram. Folkpartiets förslag om kinesiska på gymnasiet är därför ett steg i rätt riktning. De flesta bilaterala kontakter fungerar bäst utan omvägen över engelskan, i enlighet med EU:s språkpolitik. Förslaget om engelska från årskurs ett representerar däremot en förenklad syn på språkinlärning, en övertro på engelskans betydelse och ytterligare en onödig förstärkning av dess status i Sverige.


HORACE ENGDAHL författare, ledamot av Svenska Akademien

PETER ENGLUND Svenska Akademiens ständige sekreterare

OLLE JOSEPHSON docent i nordiska språk och f.d chef för Språkrådet

OLLE KÄLL gymnasielärare i svenska, tyska, engelska

PER-ÅKE LINDBLOM f.d. gymnasielärare, medlem i nätverket Språkförsvaret


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Sspråkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15
16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Januari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se