Direktlänk till inlägg 9 januari 2018

Är detta verkligen så?

Jag hörde i P1 under morgonen den 9 januari något som jag sedan kunde läsa på nätet. Dock fann jag inget när jag gjorde en sökning på sr.se.


http://www.bt.se/nyheter/iran-stoppar-engelsklektioner-for-mindre-barn-2/


http://www.smp.se/nyheter/iran-stoppar-engelsklektioner-for-mindre-barn-2/


Min fråga är: Är detta verkligen sant?


Min åsikt är att varför se negativt på denna uppgift. För en gång skull kan de styrande i Iran ha rätt om ”förbudet” gäller att se till att de unga i Iran får kunskaper i sitt eget modersmål, som är tillräckligt bra INNAN man tar in ett nytt språk (oavsett om det är engelska, arabiska eller vad som erbjuds). Därför kan en 12-års gräns vara av godo. Mina egna erfarenheter är att jag lärde engelska först i 5:e klass (min ålder var då 11 år) Därpå följde tyska (13 år), franska (15 år) Jag har även suttit med under en debatt i ett  lärarrum där man diskuterade en sänkning av tidpunkten för att lära engelska redan till 3:e klass.


Hur går debatten idag, här i Sverige? Hur ser det ut i dagens svenska skolor?


Inga Johansson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Observatör

Tisdag 9 jan 20:09

Två medlemmar i Språkförsvaret skrev redan 2010 en artikel, ”Övertro på engelskans betydelse” - https://www.svd.se/overtro-pa-engelskans-betydelse - i SvD, tillsammans med Horace Engdahl, Peter Englund och Olle Josephson. Flera medlemmar i Språkförsvaret har skrivit artiklar, som diskuterar tidig start av undervisning i engelska eller engelskans roll överhuvudtaget som undervisningsspråk i svenskt undervisningsväsende. Dessa och andra artiklar som belyser samma problemkomplex återfinns i sektionen ”Engelska som första undervisningsspråk i Sverige - http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=393 - på Språkförsvarets webbplats.

 
Ingen bild

Anders Larsson

Onsdag 10 jan 11:54

Nej, människohjärnan är förinställd så att ett barn lätt lär sig alla olika varianter av nya språk. De som föds i Kina lär sig kinesiska och de som föds i Sverige lär sig svenska. Men efter ett tag, när vissa nervceller inte har stimulerats på ett tag, så blir det svårare att lära sig nya språk. Tidig flerspråkighet är alltså inget hinder för att senare (ofta efter en lite senare start) bli minst lika bra på resp. språk som enspråkiga barn, liksom de flerspråkiga barnen ofta blir bättre rustade att lära sig helt nya språk senare i livet. Jag tycker därför inte att tidig introduktion till andra språk (inte bara engelska) inte bör ses som motstående intresse till att vårda det svenska språket, utan tvärtom - det kan ge väldigt intressanta perspektiv på det svenska språket och sätta det i en vidare kontext. Se bara på hur Cornelius förnyade och levandegjorde vår språkkultur!

 
Ingen bild

Rätt ska vara rätt

Lördag 13 jan 23:08

Cornelis inte Cornelius! Skämmes!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 18 juni 08:00

Denna fråga är föremål för många teorier och spekulationer; kanske kommer frågan aldrig att lösas. I denna artikel  refereras teorin om att det uppstod som en biprodukt till, eller som en följd av, verktygsframställning.   Observatör   (Denna...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 juni 08:00

I en artikel i Dagens Nyheter berättar Linus Larsson att röststyrning ändå är förenat med vissa komplikationer:   ”När jag talar med den artificiella intelligensen i mitt kök blir äggen nästan alltid perfekta. Jag ropar till den om ett alar...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 16 juni 08:00

… men måste tills vidare nöja sig med Ingvar Kamprads allé. IKEA:s första varuhus från 1965 ligger nämligen vid Kungens kurva (det senare ordet får polacker att småle) i Huddinge.   Läs vidare här!   (Denna nätdagbok är knuten till nät...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 15 juni 08:00

I dette nummer kan du læse om:Dansk ordimport – pauseskærm eller screensaver ? Læs om direkte lån og afløsningsord i denne delundersøgelse af Sprognævnets store forskningsprojekt om importord i dansk. Fremadrettet – et hadeord Sprognævnet...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 14 juni 10:40

På dagens ”Skriv i DN” skriver Björn Edergren:   ”För att arbeta som till exempelvis diskare eller städare i Sverige ska man kunna svenska. Men för att bli sjukhusdirektör för Karolinska Universitetssjukhuset behöver man inte ku...

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15
16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Januari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se