Direktlänk till inlägg 4 januari 2018

Er dit modersmål okay? Sprogpolitik i Danmark – og ude i verden

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 4 jan 21:21

Er dit modersmål okay?

Sprogpolitik i Danmark – og ude i verden

 

Ja, är ditt modersmål okay, eller är det inte okay som Sveriges statsminister kommenterade en helt annan fråga under hösten 2017.  Den Danske Sprogkreds og Forlaget Bostrup gör i alla fall ett mycket ambitiöst försök att beskriva hur danskan hanteras och hur det står till med flera andra europeiska språk.


Lise Bostrup är också grundaren av Den Danske Sprogkreds som hon menar behövs då språkvårdande myndigheter i Danmark endast ägnar sig åt att registrera och inte agera. Bostrup, liksom tidigare ordföranden för Språkförsvarets vänförening, Modersmålsällskapet, Jörgen Christian Wind Nielsen, vänder sig båda nyanserat och kraftfullt mot den sortens politik som anser sig verka för individens frihet, när den i själva verket vållar osäkerhet för den enskilda språkbrukaren och kanske i stället bidrar till att tysta den icke-professionella språkanvändaren när normlösheten och förvirringen i språket tilltar. Att Danmark saknar en språklag som kan skydda den enskilde och hävda den enskildes språkliga rättigheter, liknar förstås den debatt som föregick bildandet av den svenska språklagen. Om partiet X är för en språklag så måste ju vi som är partiet Y vara emot en sådan, är den danska verkligheten.


 


Att engelskan tränger in och i vissa fall tränger ut danskan är en sak som börjar bli klar för allt flera medvetna människor också i Danmark och de båda författarnas bidrag utgör en rikedom för den som vill passa på att bredda sina kunskaper och skärpa sina argument också i den svenska debatten.


Boken utgör en bred exposé över språksituationen i en hel del länder i Europa och de olika författarna ger personliga och initierade bilder av hur det ser ut i olika länder. Här, i den ena änden, ges en bild av den stränga litauiska språklagen som till och med normerar uttalet i offentliga talsituationer vidare till den polska, där extremister hotar den polska professorn som talar i telefon med sin tyske kollega och vidare över till det ungerska språkområdet. I andra änden finner vi så den tyska, där rädslan för att verka stortysk och med handikappet av Hitler i bagaget gör att Europas största språk nästan inte törs hävda sin egen rätt till existens. I Tyskland finns det en språklag som skyddar danska, sorbiska och frisiska men inte majoritetsbefolkningens språk! Dessbättre kan man skönja en vindkantring även där när allt flera ansluter sig till den ideella organisationen Verein Deutsche Sprache, skriver Dr Reiner Pogarell.


Språkförsvarets ordförande Per-Åke Lindblom redogör för hur Språkförsvaret bildades och hur vi arbetar med opinionsbildning och seminarier utifrån den svenska verkligheten. Här förklarar han också hur den enskilde språkförsvararen kan göra nytta och vad som är Språkförsvarets huvuduppgift och vad som inte ligger i uppgiften.


Boken är sammantaget ett veritabelt fullmatat skafferi att ösa ur för den som vill kasta sig in i och få en god bild av de skillnader och likheter som finns inom de olika språkområdena i så många länder i Europa och det blir omöjligt att här redogöra för alla intressanta bidrag. Men är du särskilt intresserad av hur det dessutom ser ut i Italien, Frankrike, Island eller Nederländerna så kan jag starkt rekommendera boken med dess personliga men icke desto mindre professionellt hållna essäer och vackra illustrationer.


Arne Rubensson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 15 dec 15:43

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)   Tema juridiskt språk   Det nya numret av Klarspråk tar upp olika aspekter av juridiskt språk.   Hur ser skrivprocessen bakom nya lagar ut? Språkexperterna i Regering...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 14 dec 08:00

Mats Dannewitz Linder har skrivit en utmärkt artikel i ”Facköversättaren” nr 4/2018 om avvecklingen av Terminologicentrum (TNC) som självständig organisation. Han beskriver slutresultatet så här:   ”TNC:s kompetens har alltså sk...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 13 dec 12:00

Hej! Jag ser ganska ofta inredningsprogram på teve. I amerikanska program sätts det ofta upp texttavlor av olika slag, alla med text på engelska. Ganska väntat. Även i liknande svenska program sätts det upp tavlor med text, praktiskt taget alltid med...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 13 dec 08:00


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 12 dec 08:00

Pressmeddelande från Ulum Dalska   Närmare hälften av alla ungdomar på högstadiet i Älvdalen väljer älvdalska på schemat   I dag tisdag 11 december kl. 14.20 bjöds alla ungdomarna in till en första introduktion där de får träffa de som ska un...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15
16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Januari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se