Direktlänk till inlägg 3 januari 2018

Varför används engelska i reklamen i Sverige?

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 3 jan 12:00

(Denna text publicerades ursprungligen i antologin "Såld på engelska?", som utgavs av Språkförsvaret 2013. Boken kan fortfarande beställas från Språkförsvaret eller från nätbokhandlare som Adlibris och Bokus.)

 

Användningen av engelska i reklamen i Sverige ökar liksom varumärken och slagord på engelska. Varför? Säljer produkterna och tjänsterna bättre om reklamen är på engelska? Eller finns det andra skäl till varför användningen av engelskan ökar i detta sammanhang?

 

Våren 2010 skickade Språkförsvaret ut ett rundbrev [1] till 68 svenska företag, bl.a de 50 största företagen (i omsättning räknat). Dessutom gick ett nästan identiskt rundbrev iväg till de 25 största kommunikationsbyråerna (i byråintäkter räknat). Svarsprocenten var inte överdrivet hög i någotdera fallet; 14,7 procent av annonsörerna och 11,5 procent av kommunikationsbyråerna besvarade rundbrevet.


Följande fråga ställdes till kommunikationsbyråerna: ”Finns det marknadsundersökningar som visar att ett företag säljer bättre, generellt eller till en viss målgrupp som ungdomar, om reklamspråket är engelska i stället för svenska? Vilka och med vilket resultat?”. Ingen av de svarande kommunikationsbyråerna kände till någon sådan.


Men det finns faktiskt en relevant undersökning utförd av Demoskop på uppdrag av Sveriges Reklamförbund 2004 [2] . Den intressanta frågan i denna undersökning löd:


I Sverige förekommer både reklam som är gjord på svenska och reklam som är gjord på andra språk. Hur positiv är du till följande alternativ?”

 

Intervjupersonerna skulle sedan markera med siffror hur positiva de var till de olika alternativen. En etta angav det man var mest positiv till; en femma var lägsta betyg.


Undersökningen visade med all tydlighet att intervjupersonerna föredrog svenska som reklamspråk.


    1: Reklam helt på svenska (1,2)
    2: Reklam i huvudsak på svenska, där huvudbudskapet är på annat språk (2,7)
    3: Reklam helt på ett annat språk (3,5)
    4: Reklam på annat språk, som är dubbad till svenska (3,6)
    5: Reklam på annat språk, som är dubbad till engelska (4,0)


(Inom parentes den genomsnittliga placering intervjupersonerna har gett respektive alternativ på en "5-i-topp-lista").   


Sammanställarnas kommentar till frågan är på sätt och vis avslöjande, eftersom den visar att man kan tolka ett undersökningsresultat lite hur som helst:


Det finns minst två aspekter på att man så tydligt föredrar svensk reklam. Dels förstås att det kan vara lättare att förstå och identifiera sig med reklam som är på det egna språket. Men dels också att det idag finns särskilt starka sympatier för svenska symboler, svenska varumärken etc. Det kan vi tydligt se i andra undersökningar, och beror sannolikt delvis på den ökande oron i omvärlden, Irakkriget, terrorattacker etc. Det svenska upplevs tryggt och pålitligt, det gäller även reklamspråket.”

 

De svenska konsumenternas förkärlek för reklam på svenska ”beror sannolikt delvis på den ökande oron i världen”. Den kopplingen är minst sagt lite långsökt, eftersom det nästan alltid är oroligt i omvärlden. Det är också svårt att mäta om oron ökar eller minskar. Skulle de svenska konsumenternas preferenser i förhållande till reklamspråket ändras, om lugnet lägrade sig i omvärlden?


Andra undersökningar om modersmålets ställning visavi ett andraspråk i reklamen

 

I det följande refererar jag endast till vissa undersökningar, som har genomförts inom det germanska språkområdet. Begränsningen motiveras av att engelskan är en gren av de germanska språken. Detta är en förklaring till att engelskkunskaperna är goda i de fem nordiska staterna, Tyskland, Nederländerna och Österrike, vilket bekräftas av internationella undersökningar [3]. Det hör till saken att reklamfolk motiverar användningen av engelska i dessa länder just med de goda engelskkunskaperna. Tele2 använder exempelvis fåret Frank, som talar bräkig amerikanska, i reklamen i Sverige, Norge och Nederländerna, men inte i de baltiska staterna eller i vissa centralasiatiska stater, där Tele2 också bedriver verksamhet. Den som vill ta del av liknande undersökningar, som genomförts i andra delar av världen, kan med fördel läsa Marinel Gerritsens och Frank van Meurs ”Engelska i produktannonsering i icke-engelskspråkiga länder: Orsaker, användning och effekter” i denna antologi.


1996 genomförde Marinel Gerritsen m.fl en undersökning av ett urval nederländares attityder till tv-reklam på engelska och hur väl de förstod denna reklam. Undersökningen presenterades i artikeln ”English in commercials on Dutch television: Frequently used, but not understood and not appreciated” 2000 [4] .


Undersökningen visade att en tredjedel av reklamen i den nederländska televisionen innehöll engelska ord och fraser, som uttalades med nederländsk accent enligt mönster från amerikansk engelska. Undersökningen, som omfattade 30 nederländska män och 30 nederländska kvinnor, var jämnt fördelad i två åldersgrupper (15 – 18 och 50 – 57) och uppdelad på tre utbildningsnivåer (låg, mellan, hög). Undersökningen visade att alla respondenter hade en ganska negativ attityd gentemot den engelska som användes i reklamen och att bara 36 % kunde ge en grov antydan om den engelska betydelsen. När det engelska talet försågs med en undertext, förstods det av 50 % av de utfrågade. Utan undertext kunde endast 22 % av respondenterna förstå innehållet. Det var tydligt att användningen av engelska ökade graden av missförstånd av innehållet i reklamannonserna.


Stefano Puntoni, Bart de Langhe och Stijn M.J van Osselaer genomförde 2008 fem experiment med tvåspråkiga konsumenter. Resultaten redovisades senare i artikeln ”Bilingualism and the Emotional Intensity of Advertising Language” [5]. Dessa experiment visade att 1) textinformation, t.ex marknadsslagord, som formulerades på konsumenternas modersmål tenderar att uppfattas som mer emotionella än budskap som formuleras på andraspråket, läs engelska, 2) att denna effekt inte är unik beroende på användningen av stereotyper som associeras med specifika språk eller med brist på förståelse, och 3) att effekten beror på den omfattning i vilken ord har uppfattats i modersmåls- visavi andraspråkskontexter.


Dessa slutsatser har stor betydelse, eftersom emotionella budskap fullkomligt har exploderat i marknadsföringsvärlden de senaste 20 åren, ”…i takt med att produkter blir allt mer lika och insikten att de flesta människors vardag är för komplex för att vi ska fatta logiska rationella beslut. Det finns exempel på företag som säljer tegelstenar med emotionella budskap.” [6]


Norska Språkrådet genomförde två mycket omfattande undersökningar, 2008 - 2009  respektive 2010 - 2011, om norrmännens attityder till engelska i reklamen. Den senare undersökningen genomfördes av gallupinstitutet TNS Gallup och är förmodligen den mest omfattande som genomförts i Norden.


2011 års undersökning visar att motviljan mot engelska i reklamen i Norge har ökat kraftigt (se Dag F. Simonsens artikel i denna antologi). Språkrådets kommentator, Dag F. Simonsen, skriver i denna artikel:


Detta är uppseendeväckande förändringar och frågan är om de uttrycker en ny tendens och förebådar en mer långvarig attitydförändring. Siffrorna blir inte mindre intressanta om man jämför dem med svaren på andra frågor i undersökningen.” (Min översättning)


Med anledning av denna undersökning konstaterar det norska Språkrådet i sin rapport Språkstatus 2012 [7] också att "användningen av engelska i reklam bygger alltså mest bara på tro och inte på undersökningar, och denna tro tycks faktiskt vara löst grundad". (Min översättning)


Varför används engelska i reklamen?


Det verkar alltså inte finnas någon generell undersökning om reklam och marknadsföring, som visar att konsumenterna skulle föredra reklam på ett andraspråk, läs engelska, framför det egna modersmålet, och att andraspråket skulle ha större emotionell slagkraft inom det nämnda språkområdet. Situationen i Tyskland är densamma, vilket tas upp i Reiner Pogarells artikel ”Kampen om reklamspråket i Tyskland” på annan plats i denna antologi. Detta står inte i motsättning till att det kan finnas begränsade undersökningar avseende en viss vara eller tjänst och en speciell målgrupp, exempelvis ungdomar, som visar att engelska är mer säljfrämjande än modersmålet. Men dylika undersökningar eller förtester har närmast status av affärshemligheter, vilket innebär att det är svårt att få tillgång till dessa.


Varför används i så fall engelska i reklamen överhuvudtaget? Marinel Gerritsen och Frank van Meurs anger ett antal orsaker i artikeln “Engelska i produktannonsering i länder där engelska är främmande språk. Orsaker, användning och effekter”:


1.      Standardiserat tillvägagångssätt – kostnaderna reduceras ju färre språk som används i marknadsföringen. 

2.      Engelska är det globala språket och annonsörerna väljer det för att de tror att alla ändå förstår det.

3.      Engelska motiveras av språkliga skäl, d.v.s målspråket antas sakna motsvarigheter till    de engelska uttrycken.

4.      Engelska fångar uppmärksamheten – det sticker ut i förhållande till det lokala huvudspråket.

5.      Produktbilden – engelska förknippas med en modern, urban och kosmopolitisk överklasslivstil.


Gerritsen och van Meurs använder begreppet “standardization approach”, men detta begrepp är problematiskt, eftersom företag och reklambyråer inte kan uppnå någon standardisering av ett språk i ett samhälle i stort.  Däremot kan företag och reklambyråer, som verkar internationellt, reducera antalet språk som används i marknadsföringen just för att minska kostnaderna i fråga om översättning och lokal anpassning. Det är på sin höjd fråga om en intern standardisering. Jag skulle hellre vilja benämna detta fenomen för språkreducering, eller kostnadsbesparande språkreducering.  Den mest extrema formen av detta fenomen är naturligtvis att använda engelska i hela annonsen, i såväl rubrik, slagord och brödtext, eller i tal om det är fråga om tv- och filmreklam, i hela världen.


Hur vanlig denna språkreducering är inom svenska företag och kommunikationsbyråer är oklart. I Språkförsvarets enkät från 2010 var det endast ett företag, Lindex, som uppgav att företaget utgick från en engelskspråkig reklamplattform, samtidigt som Lindex också använde lokala språk. Övriga svarande betonade antingen att de verkade på en svensk hemmamarknad och således använde svenska eller att de utomlands anpassade sig till den lokala marknadens språk.


Om man bortser från det standardiserade tillvägagångssättet och argumentet att engelskan fångar uppmärksamheten, ett argument, som är giltigt bara så länge engelskan inte överanvänds, är de övriga argumenten av mytologisk karaktär.


Myterna om engelskan

 

Den första myten är naturligtvis att engelska är ett globalt språk. Idag är engelskan modersmål för runt 380 miljoner i den inre cirkeln [8]; i den yttre cirkeln, dvs. länder med engelska som officiellt språk, används det av uppskattningsvis 150 - 300 miljoner, och den expanderande cirkeln, där engelska studeras som första främmande språk, omfattar kanske 100 - 1000 miljoner människor. Uppskattningsvis kan en fjärdedel av jordens befolkning i varierande utsträckning använda engelska – i Europa ungefär hälften av befolkningen. Den stora spännvidden i uppskattningarna vittnar naturligtvis om hur svårt det är att avgöra hur många som talar ett visst språk, särskilt i global skala, för att inte tala om i vilken utsträckning de behärskar detta språk. Engelska är alltså stort som andraspråk, som lingua franca, men har färre modersmålstalare än kinesiska och spanska, även om det senare är omstritt. Engelskans ställning som andraspråk är samtidigt dess svaghet.


Prestigespråk som engelska och franska, som i stor utsträckning används som andraspråk, står och faller med det ekonomiska, politiska, militära och kulturella inflytande som de stater där dessa språk fungerar som modersmål och huvudspråk utövar. Den viktigaste exponenten för det engelska språket, nämligen USA, befinner sig på nedgång framförallt i ekonomiskt hänseende, eller annorlunda uttryckt: dess relativa andel av världens BNP minskar kontinuerligt. De flesta internationella ekonomer är överens om att Kina inom en snar framtid, runt 2025, kommer att uppnå samma BNP som USA. De indiska och brasilianska ekonomierna expanderar också snabbt. Kinas växande ekonomiska styrka kommer att få vittgående konsekvenser på alla plan, inklusive det språkliga. Däremot går det inte att göra några förutsägelser om att Kina någonsin kommer att uppnå samma BNP per capita som USA. Inte heller går det att göra några förutsägelser om att kinesiskan kommer att ersätta engelska som globalt lingua franca. Men kinesiskans betydelse växer för varje dag, därtill understödd av den kinesiska regeringen. Konfucius-institutet har idag samma budget som det tyska Goethe-institutet. Huvudtendensen är dock att vi går mot en multipolär värld för att låna ett uttryck från amerikanska National Intelligence Council [9].


Den brittiske språkhistorikern Nicholas Ostler [10], expert på språks uppgång och fall, menar t.o.m att engelskan är ”det sista lingua francat ”. Datorer kommer att bespara människor det ömsesidiga besväret att kommunicera genom ett andra språk. Det är helt sant att den språkteknologiska utvecklingen har varit mycket snabb de senaste decennierna, särskilt vad gäller textöversättning. Men, eftersom ett andraspråk är minst lika viktigt i talsituationer, krävs att utvecklingen av röstöversättningsprogram, vilka i och för sig redan existerar, tar fart. Röstöversättningsprogrammens framgång beror i sin tur på hur enkelt de kommer att kunna användas i det praktiska livet.


Språk som är framgångsrika, tack vare att de folk som talar dem lyckats sprida dem genom erövringar och folkförflyttningar, brukar med tiden begåvas med en viss aura. Arabiskan sägs t.o.m vara Guds eget språk, även om detta påstående ifrågasattes redan på 1000-talet av den islamske lärde Ibn Hazm. På den tiden som franskan stod högt i kurs, framförallt på 1600- och 1700-talet, hyste många i det franska etablissemanget mycket höga tankar om det franska språket. Som Der Tagesspiegel påpekade i en artikel [11]:


Än idag utgår alla språkliga åtgärder från myten om franskans genialitet, vilken Voltaire en gång motiverade med den ’naturliga’ ordföljden och vilken Antoine de Rivarol kort före revolutionen drev till sin spets.  ’Det som inte är klart, är inte franska’, skrev skriftställaren 1784 i sitt ’Tal över det franska språkets universalitet’ och därur följde ett naturligt anspråk på internationell giltighet. Till och med Nicolas Sarkozy hänvisade uttryckligen till detta synsätt i ett inledningsanförande för några år sedan.” (Min översättning)

 

Franskan var länge diplomatins språk, men Versaillestraktatet, som skrevs på engelska, inledde nedgången för franskan även på detta område. Många svenska matematiker föredrog länge att skriva sina avhandlingar på franska, vilket förmodligen inte hade något med själva språket att göra utan snarare med att matematiken har haft en mycket stark ställning i franskt vetenskapsliv. Enligt egen utsago har La Fondation Sciences Mathématiques de Paris med en stab på 1000 forskare den största koncentrationen av matematiker i hela världen. Fortfarande är dock franska det internationella postväsendets språk.


Användningen av engelska i reklamen förknippas alltså med en modern, urban och kosmopolitisk överklasslivstil. Det troliga är att denna koppling kommer att försvagas i takt med att de engelskspråkiga kärnländernas, särskilt USA:s, ställning i världen undergrävs relativt sett, även om denna process kommer att ta lång tid.


Språk har inga inneboende egenskaper

 

Det finns de som antar att deras språk är bättre än andra. Detta betyder ingenting, eftersom överlägsenhet åstadkoms på vissa välkända sätt: antingen genom gärningar eller genom speciell utmärkelse. Ett språk kan inte utföra några gärningar och det finns ingen helig text som förlänar kännemärket överlägsenhet till ett språk över ett annat.” (Ibn Hazm [12])


Ett språk kan inte utföra några gärningar; inte heller finns det någon högre instans som skänkt ett visst givet språk en särställning. Om Gud eller gudar funnes, vore det en orimlighet att begåva ett enda språk med unika egenskaper, medan alla övriga språk vore sekunda.


Många, som inte vet bättre, påstår dock att engelska språket har en bestämd inneboende egenskap, nämligen dess ordrikedom och dess förmåga att ”suga upp” nya ord.


En engelsktalande använder dock inte fler ord än en svensk. Det har gjorts undersökningar av antalet olika ord i engelska respektive svenska dagstidningar och dessa visar att antalet ord är ungefär detsamma. Det har också gjorts en undersökning av antalet olika ord i Strindbergs respektive Shakespeares verk, vilken visade att Strindberg använde 119 288 ord och Shakespeare 29 006 (Fakta: Svenska språknämnden [13]). Förmodligen är denna undersökning på sätt och vis orättvis, eftersom Strindbergs skriftliga produktion omspänner fler genrer än Shakespeares.


Man kan alltså undersöka antalet ord i ordböcker, i bestämda databaser, som exempelvis i tidningstexter från ett visst år och framåt, eller hos enskilda författare. Som den danske språkvetaren Jörn Lund har påpekat, kan ordböcker i stora språk, engelska, vara mer innehållsrika än ordböcker i mindre språk redan av den anledningen att marknaden för de förra är så mycket större. Ju större upplaga, desto lägre blir styckekostnaden.


Dessutom uppkommer alltid gränsdragningsproblem, när man försöker uppskatta antalet ord i ett givet språk. Ska ålderdomliga ord, som inte längre används men som en gång använts, räknas in? Ska dialektala ord inkluderas? Det är egentligen omöjligt att uttala sig om antalet ord i ett språk [14].


Ord tillkommer och dör oavbrutet. Ord är inte heller språkens minsta betydelsebärande enheter. Ett ord är redan en sammansättning av ett eller flera morfem (stammar/rötter, prefix och suffix). Det går att bilda hur många ord som helst, och svenskan har en fantastisk förmåga – som engelskan saknar - att skapa nya uttryck utan att använda sig av prepositioner, genom sam- och särskrivning. Låt mig ta ett konkret exempel. Norstedts svenska ordbok från 2006 innehåller elva ord med stammen ”schack”. Men är detta verkligen alla existerande svenska ord, som innehåller stammen ”schack”? Det räcker med att gå till min privata webbplats, Schackportalen [15], för att se att så inte är fallet. Där förekommer ytterligare 31 sammansättningar med ”schack” och ändå använder jag inte alla sammansättningar med ”schack” som kan tänkas. 


Det som gör språket rikt är inte antalet ord, som aldrig kan räknas, utan möjligheterna att bilda nya ord, som kan uttrycka nya aspekter.


Det att det sker och har skett många nybildningar av ord i engelska eller att engelskan har lånat in så många ord från andra språk, som har anpassats till engelskt uttal och stavning, beror inte på några egenskaper hos själva språket. I det förra fallet beror det på att först Storbritannien och sedan USA varit världsledande i fråga om teknologi och i ekonomisk, politisk och militär styrka. Nya företeelser fordrar nya ord. USA stod för 35 procent av världens BNP strax efter andra världskriget. Ingen kunde på 1950-talet förutse vilka konsekvenser som den senare utvecklingen av data- och internetutvecklingen, som initierades i USA, och satellit-tv och telekommunikationer överhuvudtaget, skulle få.  Denna utveckling har också förstärkt inflytandet från den amerikanska masskulturen och – reklambranschen. I det andra fallet utmärks heller inte engelskan av några särskilda svampegenskaper; Eftersom engelska talas på alla kontinenter, kommer språket i kontakt med många andra språk. Inlåning beror alltid på kontakt. De ord som engelskan lånar in, kan också utan vidare lånas ut till andra språk.


Det medvetna elementet

 

Det deterministiska synsättet är mycket starkt ifråga om språkutveckling. Men det finns ingen anledning att underskatta de medvetna aktörernas påverkan, vare sig det gäller de som verkar för engelskans spridning på svenskans bekostnad eller de som motsätter sig en dylik utveckling. Det går att, som Reiner Pogarell visar i sin artikel, bedriva framgångsrika motkampanjer mot onödig engelska.


Det finns alltså ingen omfattande undersökning – och här avses undersökningar som utgår från ett representativ urval av befolkningen -  som visar att engelska i reklamen skulle uppskattas mer än det lokala huvudspråket i Sverige och i övriga germanskspråkiga länder. Så varför används då egentligen engelska i reklam i Sverige? På den punkten har det redan gjorts en reservation: jag har inte tillgång till undersökningar och förtester, som avser en bestämd produkt och en bestämd målgrupp, och som genomförts av enskilda företag och reklambyråer.


Det troliga är faktiskt att många annonsörer och reklambyråer själva tror på myterna kring engelskan. De vet helt enkelt inte bättre. Det betyder att de som ogillar användningen av engelska i reklamen inte ska förtröttas i fråga om motkampanjer och kritik. Ju bättre insatta människor är i språkhistoria och vad som bestämmer ett språks status, ju fler språk människor behärskar, desto mera skeptiska kommer de också att vara till teorin att ett visst språk har sådana egenskaper att dessa kan överföras till produkter och tjänster. Det är alltså fråga om ett rent upplysningsarbete. Om utvecklingen i världsmåttstock dessutom går mot en multipolär värld, i vilken de stater där engelska fungerar som modersmål successivt kommer att minska i relativ betydelse, kommer också glansen kring engelskan att flagna.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




[1]  Språkförsvarets webbplats - http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=750

[2] Undersökning genomförd av Demoskop i mars 2004, på uppdrag av Sveriges Reklamförbund – se också Språkförsvarets webbplats, arkivet ”Officiella skrivelser” http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=647

[3] Se bl.a TOEFL-testet - http://www.ets.org/toefl - och  EF English Profiency Index (EF EPI), som genomförs av EF Education First - http://www.ef.se/

[4] Gerritsen, Marinel; Korzilus Hubert, Meurs, Frank van; Gijsbers Inge: “English in Dutch Commercials: Not Understood and Not Appreciated.”  - “Journal of Advertising Research”, 1 juli  2000 

[7]  Språkstatus 2012. Språkpolitisk tilstandsrapport frå Språkrådet, sid.  38 http://www.sprakradet.no/nb-NO/Politikk-Fakta/Spraakpolitikk/Sprakstatus/Sprakstatus-2012/

[8] Begreppet koncentristiska språkcirklar har utvecklats av Braj Kachru – se vidare http://en.wikipedia.org/wiki/Braj_Kachru

[10] Nicholas Ostler http://www.nicholasostler.com/ har bl.a skrivit ”Empires of the Word”, HarperCollins Publishers 2005, ISBN-10: 0-06-093572-3

[13] Se Språkrådet/Fakta om språk - http://www.sprakradet.se/1951

[14] Se till exempel också Birgitta Lindgrens artikel ”Hur många ord finns det i svenskan?” http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=2220 ursprungligen publicerad i Språkvård nr 3/1989

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 18 jan 08:00

(Texten är hämtad från en artikel i Framtida.no.) Fremja forslag om ei ny, heilskapleg språklov, som vidarefører prinsippa i dagens lovverk knytt til sidestilte målformer og minoritetsspråk. Vurdera tiltak for å styrka hovud- og sidemålsopplærin...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 17 jan 19:07

På Twitter upphittades detta ordvitskonto idag:   ”@goteborrrg Ett ordvitskonto av Ulf Benkel, frilansjournalist, föreläsare, författare till tre böcker med och om ordvitsar. Senast Ännu bättre ordvitsar från Göteborrrg!”   (De...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 16 jan 23:12

Ingrid Herbert på Språkkonsulterna tipsar om fem digitala språkhjälpmedel värda att bokmärka – och alltså att använda. Det gäller Svenska.se, Rikstermbanken,  Myndigheternas skrivregler, Språkrådets frågelåda och TT-språket.   (Denna nätdag...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 14 jan 15:36


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 13 jan 22:50

Till vem riktar sig ”de goda råd” man skriver på Soo-Wellness?   Om dessa råd riktas till svenskar kan de bara beklaga och få sig några goda skratt, men detta blir ju inte trovärdigt. Om råden riktas till alla de som håller på att lär...

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15
16 17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se