Alla inlägg under januari 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 31 jan 16:15

"För kommuner som inte vill hamna på efterstjälken kommer det krävas ..." , skriver Tillväxtverket i en rapport.


Och inte efterkälken heller.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 30 jan 16:09

Till min glädje såg jag idag att ännu ett anglofilt namn i stockholmsområdet byts ut mot ett svenskt dito. Först var det Vällingby som bytte tillbaka till Vällingby centrum från det fåniga Vällingby City.


Nu tar jag med den största glädje adjö av Infra City i Upplands Väsby, till förmån för området Bredden. Det är också mycket glädjande att Sveriges blivande högsta byggnad i Göteborg kommer att få namnet Karlatornet. Högre än bland annat Turning Torso i Malmö. ( Behöver jag påpeka att jag ogillar namnvalet).


Per-Owe

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 30 jan 11:40

I en debattartikel i Västerbottens-Kuriren skriver Ola Nilsson, forskningskommunikatör i Umeå, tidigare reporter vid Sveriges Television i Umeå, tillsammans med Christoffer Wiik, företagare i Vasa, och tidigare reporter vid Finlands radio och tv, YLE:


”Det går trögt för projektet ny färja Umeå–Vasa. Sveriges regering säger nej till stöd, Finland tvekar och på EU-nivå tycks man kallsinnig till ’Midway Alignment’. Inte att undra på. Såvitt vi vet ligger inte Midway i Norden eller i Europa. Med ett vettigare namn finns däremot chans till framgång. Sämre kan det i vart fall inte gå.”


Namnet är fullständigt obegripligt, konstaterar skribenterna:


”Ett namn är ett varumärke som ska skapa association, identifikation och vision. En färja mellan Umeå och Vasa är inte jeans eller hamburgare. Därför måste namnet bygga på en faktisk anknytning till vad det handlar om och var det ligger.


Det bör dessutom vara någorlunda kort, kännas naturligt för berörda och inge en känsla av seriositet.


’Midway Alignment’ uppfyller inte ett enda av dessa kriterier. Utan förklaring är det fullkomligt obegripligt vad det är eller var det ligger. Ingen – absolut ingen! – i Vasa eller Umeå känner sig berörd av namnet. Möjligen kan det locka till ett eller annat gapskratt i korridorerna i Stockholm, Helsingfors och Bryssel, men skratt ger ingen finansiering.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 30 jan 08:00

Hufvudstadsbladet berättade igår:


”Omvalda presidenten Sauli Niinistö anser att svenskan i Finland behövs och att det är något alla bör läsa.

– Jag har svårt att förstå att man ska behöva diskutera landets tvåspråkighet, säger president Sauli Niinistö (valmansförening).


Vid presskonferensen som avslutade valvakan vid Ständerhuset på söndagen var Niinistös budskap klart. Finland är och förblir ett land med två nationalspråk.


Som exempel på varför det är viktigt att man i Finland lär sig svenska tog han det omfattande samarbetet med Sverige.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 29 jan 17:14

Karlstads universitet anordnar ASLA-symposiet den 12 – 13 april. Det heter i inbjudan:


”Det nationella symposiet för ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap, anordnas den 12–13 april 2018 av Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL) samt Institutionen för språk, litteratur och interkultur vid Karlstads universitet.


Temat för ASLA-symposiet 2018 är ”Klassrumsforskning och språk(ande)”, vilket vi valt att på engelska översätta till Classroom research and language/languaging”. Även andra bidrag inom tillämpad lingvistik, utöver de som knyter an till temat, välkomnas. Konferensspråken är svenska och engelska och vi välkomnar bidrag på dessa språk. Eftersom ASLA önskar uppmuntra till nordiska samarbeten välkomnar vi även bidrag på danska och norska.”


Det är egentligen självklart att välkomna bidrag på danska och norska, men vi uppmärksammar det ändå. Det är ett praktiskt sätt att upprätthålla den mellannordiska språkförståelsen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 28 jan 12:45

I en debattartikel i Aftonbladet den 23 januari tar Göran Linde, professor i pedagogik, kortfattat upp svenska språkets ställning:

 

”Samhällseliterna vill förneka svensk kultur och helst avskaffa den. Den kampanjen grundas i uttalanden av Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin. Men varken Reinfeldt eller Sahlin är några spelare i kulturpolitiken och deras uttalanden har inte betytt något för den verkliga kulturpolitiken. Verkligheten är att vi har satsat på en digitalisering av Riksarkivet som är en enormt rik källa för forskning om svensk kultur- och vetenskapshistoria. Vi har ett välfungerande riksantikvarieämbete. Vi har gjort en storsatsning på utgrävningar i Birka och byggt upp ett museum som gestaltar tiden för nationens konsolidering och vi har byggt ut Vasamuseet som visar fram det svenska stormaktsväldet. Svenska språket värnas av Svenska språknämnden och av Svenska Akademien (min fetstil). Det blir onekligen lite märkligt att om och om igen matas med att samhällseliten förnekar den svenska kulturen och vill riva ner den. Det stämmer inte med vad våra urstarka offentligt finansierade kulturarvsbevarande institutioner faktiskt gör.”


Det ligger utanför ramen för Språkförsvarets begränsade minimiplattform att kommentera det övriga innehållet i hans artikel. Men vilken vikt ska man egentligen fästa vid hans påstående om hur svenska språket värnas? Han påstår att Svenska språknämnden värnar svenska språket, men Svenska språknämnden bytte namn till Språkrådet och uppgick i myndigheten Institutet för språk och folkminnen 2006, det vill säga för 12 år sedan. Det är svårt att ta någon på allvar som uttrycker sig tvärsäkert, men som missar en så enkel faktauppgift. Det är dessutom ett märkligt uppifrånperspektiv.  Språkrådet ingår i en statlig myndighet och Svenska Akademien är en stiftelse.  Ingendera organisationen – bortsett från alla förtjänster i övrigt – utmärks av att de försöker mobilisera allmänheten till försvar för det svenska språket. Vad med alla andra, vanligt folk? Vad med organiserade gräsrotsorganisationer som Språkförsvaret?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 27 jan 18:14

Den franske och tyske ambassadören har också kommenterat Åsa Fahléns och DN-ledarredaktionens artiklar om tillståndet för undervisningen i andra moderna språk än engelska. De skriver bland annat:  


”För det första är det en del av en oroande utveckling i Sverige. Färre lär sig moderna språk på högstadiet och antalet högstadieelever som sedan fortsätter att studera dem på gymnasiet minskar drastiskt.


För det andra skickar beslutet en felaktig signal mitt i en tid då EU genomför satsningar inom just inlärning av främmande språk. Sveriges statsminister Stefan Löfven underströk i det tal han höll på Uppsala universitet i oktober 2017 att Europasamarbetet är något som är större än vi själva. Han uppmanade samtidigt de närvarande studenterna att engagera sig för Europa och att de borde lära sig andra europeiska språk, inte bara engelska. Frankrike och Tyskland delar Sveriges ställningstagande för ett flerspråkigt Europa. I länderna vi representerar är det obligatoriskt att studera två främmande språk för att ta gymnasieexamen. Flera skolor erbjuder möjligheter att lära sig tre stycken. I ett tal som Frankrikes president Emmanuel Macron höll på Sorbonne framlade han en tydlig ambition om att Europa ska vara en plats där varje student år 2024 talar åtminstone två europeiska språk.


Det som förenar Alfred Nobel, världskända författare som Astrid Lindgren och konstnärer som Carl Larsson så starkt är språk och kultur från det kontinentala Europa, från mötesplatser som Paris, Berlin och Hamburg.

Det kan tilläggas att en majoritet av våra europeiska grannmedborgare också vill uppnå detta mål. Enligt Eurobarometern om européerna och deras språk från 2012 uppskattar 72  procent av de tillfrågade att var europé bör lära sig åtminstone två främmande språk och 77  procent anser att detta bör vara en politisk prioritet inom EU.


Den tredje anledningen till varför vi anser att beslutet är olyckligt rör allmänna fördelar som kunskaper i främmande språk för med sig. Det underlättar kulturförståelse och öppnar dörrar till studier utomlands, inte minst genom det europeiska utbytesprogrammet Erasmus+. Det förbättrar även människors anställningsbarhet och är ett kraftfullt verktyg i medborgaridentiteten. Här talar siffrorna sitt tydliga språk: 86 procent av deltagarna i Erasmus+ upplever en förbättring av sin anställningsbarhet och 62 procent anser att deras medborgerliga kompetens stärkts avsevärt, enligt en färsk studie. Det ligger i varje EU-lands ekonomiska intresse att främja flerspråkighet. De 30 procent av Sveriges medelstora och stora företag som redan nu upplever svårigheter att rekrytera flerspråkig personal skulle hålla med.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spåkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 26 jan 17:01

Jörgen Christian Wind Nielsen, tidigare ordförande för Modersmål-Selskabet, har skrivit en utförlig recension av ”Er dit sprog okay?”, som utgivits av Dansk Sprogkreds. Här återges hans avrundning:


”Det er er rigtig god bog, der giver et indblik i de omtalte sprogs struktur, historie, kulturelle baggrunde og de politiske omstændigheder, der har ført landede og sprogene dertil hvor de er. Det viser hvor komplekst sproget er og hvor tæt sammenvævet det er med sprogområdernes historiske udvikling. Vi får også mangfoldige indblik i hvor mange måder, der er at regulere sprogene på, hvor forskellige løsninger, der vælges. Bogen illustrerer på glimrende vis, hvad sprogpolitik også er og kan være. Den viser derfor også, at bare fordi man er interesseret i sprogpolitik er man ikke som udgangspunkt enige om noget som helst. Sprogene er alle steder og hele tiden politisk gennemregulerede og repræsenterer på kryds og tværs interesserne hos dem, der beskæftiger sig med at øve indflydelse på dem. Sådan er det også i Danmark.” 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15
16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Januari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se