Alla inlägg under december 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 december 2017 08:00

I gårdagens Dagens Nyheter skildrade Anna-Lena Laurén, korrespondent för DN i öst, sin släkts historia under det självständiga Finlands hundraåriga historia. Hennes pappas släkt har bytt språk sammanlagt fyra gånger under sin historia, ett exempel på hur språkgrupperna i Finland aldrig har varit åtskilda från varandra. Hennes egen identitet är sammansatt:


”Själv kallar jag mig finländare, finlandssvensk och finne, mitt modersmål är svenska och att kunna finska är en självklarhet. Allt är en del av mig.


De här sakerna tänker jag ofta på när jag reser i före detta sovjetländer och stöter på människor med absolut krav på nationell renhet. Det går aldrig att förklara för dem vem jag är. De vägrar förstå att jag kan tala svenska och samtidigt kalla mig finländare, att jag aldrig har känt mig svensk men har ett naturligt och nära förhållande till Sverige. Att min trygghet bygger på att inkludera och inte exkludera.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 december 2017 08:00

I lördagens DN intervjuades den kenyanske författaren Ngugi wa Thiong´o. Han berättade bland annat om sitt språkliga uppvaknande:


”När han debuterade på sextiotalet skrev han som James Ngugi på engelska, vilket skolbarnen sedan femtiotalet fått lära sig var civilisationens språk. I sina memoarer skriver han att barn som vägrade prata engelska kunde få spöstraff och tvingas bära halsband med meddelandet ’jag är dum’ eller ’jag är en åsna’.


Natten till nyårsafton 1977 fick han sig en lektion i språkets makt. Polisen stormade in och beslagtog alla exemplar av dramat ’Jag gifter mig när jag vill’ (’Ngaahika Ndeenda’) som han tillsammans med Ngugi wa Mirli skrivit på bantuspråket kikuyu.”


Detta ledde senare till att han fattade ett viktigt beslut:


”–Fängelsevistelsen blev en omedelbar utlösare för mig. Självklart måste jag skriva på det språk som jag sattes i fängelse för.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 december 2017 12:00

Lotte Thorsen, journalist på Politiken, mottog Modersmål-Selskabets pris 2017. Hon höll ett längre tacktal, återgivet i senaste numret av Sprog & Samfund. Hon till och med uppmärksammade älvdalskan i detta tal:


” Nogle gange bliver det også næsten helt eventyrligt. Som da en lektor i svensk rejste ud i de midtsvenske skove for at få ro til att skrive sin ph.d om noget så nørdet som moderne islandsk orddannelse. Og som ude i skoven stødte på noget, der var endnu mer interessant. Nemlig et sprog, ingen kendte till, elvdalsk.


Beskyttet af en besværlig geografi, et bjerg og en masse midtsvensk skov havde der gemt sig et ukendt nordisk sprog, som kun blev talt af 2.500 mennesker. Og som blev en skatkiste for nordiske sprogforskere, for elvdalsk har nemlig beholdt nogle sproglige træk, som for længst var forsvundet ud af oldnordisk, da de islandske sagaer blev skrevet ned i 1200-talet.”


Nu innehåller detta stycke i och för sig några överdrifter. Älvdalskan var inte okänd. Redan på 1600-talet konstaterade besökare i Älvdalen, vilka kom från området utanför Ovansiljan, att älvdalskan var oförståelig.  För över hundra år sedan, 1909, disputerade Lars Levander med doktorsavhandlingen Älvdalsmålet i Dalarna. Ordböjning ock syntax. Därmed blev han den förste doktorn i älvdalska. Däremot är det först på senare tid, efter Ulum Dalskas bildande 1984, som allt fler lingvister har ägnat sig åt att sprida kännedom om älvdalskan. Fortfarande är kännedomen om älvdalskan bland lekmän dock tämligen begränsad.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 december 2017 08:00

I en artikel i Times Higher Education  påpekar Michele Gazzola att forskning tyder på att eleverna lär sig bättre på sitt modersmål, och att engelskan inte lyckas förbereda internationella studenter (1) för ett jobb efter examen.


Han skriver också:


” Huruvida undervisning ska ske på engelska eller inte, har blivit ett stort dilemma för universitet i hela Europa. Antalet europeiska kandidat- och masterprogram där undervisning genomfördes helt på engelska uppgick till 725 år 2001, 2389 år 2007 och 8089 år 2014.”


Gazzola refererar också en studie om studenternas förståelse vid undervisning på engelska respektive modersmålet:


”Till exempel, i en studie genomförd på 139 österrikiska doktorander med goda engelska färdigheter, deltog eleverna i en föreläsning på engelska som gavs av en italiensk professor som använde engelska som främmande språk på hög nivå.


Innehållet i lektionen förstods bättre av eleverna när undervisningen tolkades till tyska av en professionell tolk, i motsats till att lyssna direkt på originalet på engelska. Det viktigaste var att undervisning som gavs direkt på tyska av en infödd lärare var mer effektiv i kommunikativa termer för en tysktalande publik.”


I dessa spalter har vi tidigare refererat tumregeln att den som lyssnar till ett föredrag på ett språk, som inte vederbörandes modersmål, bara uppnår en 70-procentig förståelse. Om dessutom föredragshållaren håller föredraget på ett annat språk än sitt eget, reduceras också dennes kapacitet till 70 procent. Summa summarum: Förståelsen reduceras till 49 procent. Det är också därför EU:s konferenstolkar starkt ogillar att tolka ledamöter och tjänstemän, som använder engelska som andra språk i stället för att tala på sina respektive modersmål.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


1) Med "internationella studenter" menas studenter som studerar vid ett europeiskt universitet men som kommer från ett annat land.

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 december 2017 16:56

Språkkonsulterna har också en julkalender på nätet men med etymologisk inriktning. Den första luckan besvarar frågan ”Varför heter det saffran?”.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 1 december 2017 15:24

Under december fram till jul kommer lingvisten Mikael Parkvall varje dag att spräcka eller bekräfta en språklig myt eller påstående i SvD:s Språkluckan. Den första artikeln, ”Talas den renaste svenskan i Nyköping?”, i serien publicerades idag. Artikeln är så kallat premiuminnnehåll och inte länkbar just nu.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27
28
29 30 31
<<< December 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se