I senaste numret av Dalskum, språkföreningen Ulum Dalskas tidning,  intervjuas Peter Egardt och Anders Björklund. Den förre är kommunalråd i Älvdalen och den andre ordförande i kommunens utbildningsutskott.

Situationen idag är att det sedan 2016 har funnits en förskoleavdelning med 14 barn där barn och personal pratar älvdalska på förskolan Herrgården på Porfyrgården. Barnen är i åldern 1 – 3 år. Tanken är att älvdalskan ska följa de här barnen genom förskola, låg- och mellanstadiet (F6) och högstadiet (7-9). Det är kommunens avsikt enligt en antagen handlingsplan att förskolan på Porfyrgården inom fem år ska ha två älvdalsktalande avdelningar med c:a 30 barn i åldrarna 1 – 5 år och att personalen pratar älvdalska och har nödvändig kompetens för att lära barnen tala älvdalska.

Älvdalska finns som ”Elevens val” på högstadiet från hösten 2017. Under läsåret 2017/2018 har 54 elever i årskurs 7 – 9 valt älvdalska som ”Elevens val”. Björn Rehnström och Ulla Schütt håller i ämnet.

Kommunen söker tillsammans med Ulum Dalska projektmedel från Arvsfonden att användas till utbildning av personal i språkbadspedagogik och metodik i det älvdalska språket och till undervisningsmaterial i älvdalska.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Noregs mållag hade 12 914 medlemmar, när denna bild publicerades. Nästa mål är 13 000.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nu går skam på torra land. En by kan väl inte ligga i Kungsträdgården i Stockholm? Tilltaget har noterats av alerta medlemmar i Språkförsvarets vänner.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Under 2018 skickar vi vår andra antologi ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” (värde 207 kr, d.v.s återförsäljarnas lägsta pris) till alla nytillkomna medlemmar. Endast porto à 45 kronor tillkommer.

Språkförsvaret är ett ideellt nätverk, som är partipolitiskt obundet. Nätverkets språkpolitiska inriktning framgår av programförklaringen och stadgarna. Andra viktiga dokument är ”Vanliga frågor”, "Utkast till språklag för Sverige", "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan" och "Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen!". Språkförsvaret har dessutom offentliggjort en rad uttalanden och enskilda medlemmar har dessutom skrivit mängder av artiklar, insändare och brev.

Språkförsvarets verksamhet finansieras endast genom frivilliga bidrag. Vår verksamhet är dock inte gratis: webbplatsen kostar pengar, speciellt om vi vill göra den ännu mera attraktiv, liksom planerade utåtriktade aktiviteter som seminarier, annonser och så vidare.

Om du vill bli medlem i Språkförsvaret, läs förslagsvis igenom programförklaringen liksom stadgarna och sätt in 200 kronor - 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer - på PlusGiro 421118-1, Språkförsvaret. Om du gör en inbetalning från utlandet används IBAN-nummer SE35 9500 0099 6034 0421 1181 och BIC-kod NDEASESS.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I senaste numret av norska Språkrådets Språknytt berättar Erlend Lønnum om svecismer som har tagit sig in i norskan:

”Svenskene beriker oss ikke bare med billigvarer langs grensen, men også med kule kjendiser, livate valgvaker og andre ord og uttrykk.

Svensk språk har forsynt norsk med en rekke svesismer gjennom tidene, fra kondis og driks til blodtørstig og finurlig. Noen lånord speiler typisk svenske forhold, som knekkebrød, smørgås og strømming, mens andre kommer fra den store verden via svensk, som allsang og tenåring.

Ord på -is

En karakteristisk gruppe svenske innlån består av ord som slutter på -is: Alkis, bestis, doldis, fjortis, frekkis, funkis, grovis, kjendis, kompis og kondis står alle i norske ordbøker.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hufvudstadsbladet/SPT berättade igår:

”I riksdagens behandling av budgeten för 2018 fick Suomalaisuuden liitto (Finskhetsförbundet) 40 000 euro i tilläggsanslag. Samtidigt fick Folktinget kamma noll i riksdagens finansutskott. SFP:s Anna-Maja Henriksson rasar över beslutet.

– Det är bara så absurt att man inte kan tro att det är sant. Suomalaisuuden liitto som hätskt kämpar mot svenskan ska få statliga tilläggsresurser medan Folktinget som kämpar för att svenskan ska fungera i samhället blir utan, skriver SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson i ett pressmeddelande.

Svenska folkpartiet hade arbetat för att Folktinget skulle få 100 000 euro, men utan resultat.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språknytts webbplats )

Finlandssvenska - ett språk, en känsla, en bok är en nyutkommen antologi som behandlar det finlandssvenska språket och Hugo Bergroths bok Finlandssvenska ur olika perspektiv.

Det har gått 100 år sedan Hugo Bergroth undertecknade förordet till sin banbrytande bok Finlandssvenska. Vem var Hugo Bergroth? Är synen på rätt och fel i språket densamma som för hundra år sedan? Vad har hänt i läromedlen, i skönlitteraturen och på teaterscenen? Bland annat de här frågorna behandlas i den nyutkomna antologin Finlandssvenska − ett språk, en känsla, en bok.

Skribenterna är forskare inom språkvetenskap och historia, språkvårdare och författare: Erik Andersson, Jennica Thylin-Klaus, Henry Rask, Mikael Reuter, Bengt Alhfors, Charlotta af Hällström-Reijonen, Catharina Grünbaum, Marika Tandefelt, Anna Maria Gustafsson, Anders Westerlund, Henrik Huldén och Gunborg Gayer.

Boken kan beställas via Hugo Bergroth-sällskapets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett inlägg i Facebook-gruppen ”Skriv som proffsen” kommenterar Ann-Louise Forsström ovanstående rubrik, som har dykt upp i pressen:

Det nedre citatet är dagsaktuellt; i kväll ställer Kristian Luuk åter den där språkligt korrekta frågan i SVT:s långkörare På spåret. Språkligt korrekt är det däremot inte i den övre meningen. Den har jag klippt ur en helsidesannons som har figurerat i pressen en tid nu. (Reklamen handlar om en ny bostadssajt.)

Jag funderar på om annonsören skrev fel med flit eller av okunnighet. Med flit skulle kunna vara att de tänker att det är många som faktiskt säger ”vart” när de menar ”var”. Och att annonsen därför skulle ge en ton av vardaglighet. Men tyvärr ger ordvalet nog mest en negativ bild av annonsörens språkkompetens. Jag kommer att tänka på ett exempel som jag brukar berätta om på mina kurser och föreläsningar. I korthet var det en tidningsrubrik som innehöll ”vart du bor”. Det resulterade i att chefredaktören skrev en spalt och bad om ursäkt för språkfelet efter att flera upprörda läsare hade hört av sig.

Sensmoralen (som jag drar för mina åhörare) är att det är viktigt att skriva korrekt eftersom många läsare reagerar på sådana här språkfel. MEN, påpekar jag i samma andetag, det är mycket annat som har större betydelse för om din text ska bli begriplig och lättläst eller inte.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)