Alla inlägg under november 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 november 2017 14:52

(Texten är också publicerad i Presens, utgiven av Finlands svenska författarföreningar)


När jag tänker om språk, tänker jag: klanger. Partituret på flygen: det är ett av mina språk. Som ljuder. Men det gör också tonerna i mina drömmar. De kan frasa, mildra, isa, mullra. Också det skrivna, det textade, också det blott skrapade framkallar hörselintryck. Det är som vinden. Jag hör den genom ett treglasfönster, då jag tittar på träden.


När jag tänker om språk, tänker jag: tecken. Minen i spegeln: den är ett av mina språk. Som smärtar, fnyser, gäckar, gycklar, också lindrar. Inte det minsta komma vill jag avstå ifrån! Det vore som att avstå från att förstå ett litet barn, dess läten, dess ostyriga rörelser. Barnet är pausen i tillvaron, då ingenting behöver sägas eller tolkas.


När jag tänker om språk, tänker jag: skönhet. Snittblommorna i vasen: de är ett av mina språk. Som doftar. Doftar gör bläcket, tyget, från kryddhyllan kommer det dofter. De är berättelser, de vidgar sinnena; orden faller på plats, så som mörkret måste finnas, för att ljuset ska uppfattas, i en klyfta av någonting dittills oberörbart.


När jag tänker om språk, tänker jag: motstånd. Det är: kroppen i vila. Som trotsar genom att vara friktionslös. Och som inte bryr sig om några diktat, bara regler, som vi gemensamt har kommit överens om. Jag väljer att inte välja. Jag lever i en återhållsamhetens puls. Och detta är ett obestridligt faktum, ett försvar för all mänsklighet.


Anders Björnsson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 15 november 2017 11:32

(Denna artikel har publicerats en gång tidigare, den 15 november 2016, i denna nätdagbok, men artikeln är fortfarande relevant.)


I en debattartikel, ”Bidrag blir viktigare än medlemmar”,  i Svenska Dagbladet den 12 november 2015 skrev Lars Melin:


”Det som är utmärkande för riktigt stora föreningar är att de blir allt mer oberoende av sina medlemmar. De politiska partierna är det mest kända exemplet. Allt färre är intresserade av medlemskap i något parti, och staten ger allt generösare bidrag för att kompensera bortfallet av medlemsavgifter. Staten vill stödja demokratin, men frågan är om den inte gör motsatsen, det vill säga håller liv i röstmaximerande partikanslier med tunn medlemsförankring. För vi är inne i en spiral där allt mer bidragsstödda partier allt mer tappar intresset för sina medlemmar.


Även ideella organisationer föredrar bidrag framför medlemmar. IOGT-NTO drar in 3 miljoner kronor i medlemsavgifter men får dubbelt upp av staten och tio gånger mer på statligt sanktionerade lotterier.”


Han avslutar sin debattartikel med att konstatera:


”En förening borde ha hela sitt existensberättigande i medlemmarnas behov av och intresse för verksamheten. Alltså behöver medlemsrika föreningar inget stöd, och föreningar som tappar medlemmar har nog gjort sitt och borde lämnas åt stilla borttynande.”


Språkförsvaret tillhör däremot de föreningar som är beroende av sina medlemmar, eftersom vår verksamhet finansieras av medlemsavgifter.  Det enda undantaget är att vi har sökt – och fått bidrag från olika institutioner och stiftelser – för de böcker, som vi hittills har utgivit. Det gäller ”Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva”, ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” och ”Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket”.


Det förhållande att Språkförsvarets löpande verksamhet inte finansieras av olika bidrag leder självfallet till vissa tillkortakommanden. Det är omöjligt för oss att ha anställda eller slå på stort vad gäller annonser och annan reklam. I stället förlitar Språkförsvaret sig helt på frivilliga krafter, som engagerar sig ideellt.  Med tanke på att Språkförsvarets medlemsantal hela tiden växer, ökar samtidigt våra mänskliga resurser. Det betyder att det finns en bred kompetens och en rad yrkeskategorier  inom Språkförsvaret. Det var ingen tillfällighet att vi i samband med patentspråksutredningen upptäckte att vi hade flera medlemmar som var uppfinnare. Språkförsvaret agerar ofta utifrån tips, inte minst från sympatisörer. Man vet att Språkförsvaret inte har några andra lojaliteter än gentemot det svenska språket. Givetvis behöver Språkförsvaret ännu fler medlemmar så att vår slagstyrka och opinionsbildande kraft ytterligare ökar. Språkförsvaret avkräver ingen aktivitet från medlemmarna; däremot uppmuntrar vi sådan.


Om du vill bli medlem i Språkförsvaret, läs förslagsvis igenom programförklaringen liksom stadgarna och sätt in 200 kronor - 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer - på PlusGiro 421118-1, Språkförsvaret. Om du gör en inbetalning från utlandet används IBAN-nummer SE35 9500 0099 6034 0421 1181 och BIC-kod NDEASESS.

Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 november 2017 08:00

En medlem i Språkförsvaret berättar:


”En försändelse från Kista till Vallentuna skadades så mycket, ja, den var helt tom, av PostNord att jag gjorde en reklamation. Svaret som jag fick från PostNord Customer Service, se nedan, var författat helt på engelska.

Det förutsätts uppenbarligen att en svensk kund i ett svensk-danskt företag föredrar att kontaktas på engelska. PostNord är ytterligare en kandidat till anglofånpriset.”


Han fick nämligen följande svar:


”Thank you for sending us your complaint.


We will investigate your query and will contact you as soon as possible.


Please contact us if you have any further questions, information on the item

or if the missing item is found.


Your case number is: xyz (korrekt ärendenummer borttaget)


Best Regards,

PostNord Customer Service”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 november 2017 15:35

I en artikel i senaste Curie skriver Mats Alvesson och Roland Paulsen inledningsvis:


”’Aldrig förr i mänsklighetens historia har så många skrivit så mycket med så lite att säga till så få.’”


Dessa ord, levererade av en av de undertecknade på en akademisk konferens, rev ner spontana applåder från en publik på cirka 400 forskare. Uppenbart känner många inom universitetsvärlden tvivel kring hur mycket av värde som egentligen skapas. Det produceras kopiöst med forskningsrapporter, artiklar och böcker. Men hur mycket av allt detta ger genuina och viktiga kunskapsbidrag?


I vår senaste bok, Return to Meaning. For a Social Science with Something to Say (Oxford University Press, med Yiannis Gabriel), riktar vi denna fråga till den samhällsvetenskap vi själva verkar inom. Frågan kan formuleras i krassa nyttotermer: Har de senaste 30 årens företagsekonomisk forskning lett till någon förbättring av näringslivet? Har de ca 175 professorerna i pedagogik i landet och den allt tätare examinationen av doktorer i pedagogik bidragit till förbättrade skolresultat? Den kan också formuleras mer existentiellt: I hur hög grad hjälper samhällsvetenskapen allmänheten att förstå sin tid och de samhällsproblem vi står inför? Hur många rapporter i psykologi bidrar till människors självförståelse och insikter av reellt värde i barnuppfostran, psykoterapi och hantering av sociala relationer?”


Alvesson/Paulsen menar att det produceras enormt mycket forskning som aldrig blir läst eller ger relevanta kunskapsbidrag. Jag läser mest avhandlingar om språk, men påfallande många avhandlingar och uppsatser är knappologiska och ointressanta. Man kan fråga sig på vilket sätt de bidrar till att stärka svenskans ställning som samhälls- och vetenskapligt språk.


Läs vidare här!


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 november 2017 15:54

Vi har ju uppmärksammat Oatly förr, men när jag nu på nytt läser deras enfaldiga text på havredryckspaketet slås jag, bortsett från det allmänna engelska tramset, av en riktig språkfadäs. I ett försök att visa sig klimatvänlig påstås att deras produkt innebär ”69% fewer carbon emissions than milk”. Detta är ett helt meningslöst konstaterande, eftersom ordet ”fewer” anger antal utsläpp. Det finns till och med en mycket finstilt referens till en artikel om detta. Originalet säger emellertid  ”…can reduce our greenhouse gas emissions by up to 69%”. Med detta avses naturligtvis volymen av utsläpp, inte antal. Jag vet inte ens vad “antal utsläpp” skulle kunna betyda: stora? små? på tidsenhet? rapporterade? uppskattade? beräknade? Och dessutom frågar jag mig: vilka utsläpp? Från en mjölkko?   Från alla utsläppskällor (bilar, kolkraftverk, köttkonsumtion, semesterresor osv).


Oatly havredryck dricks förmodligen vid många svenska frukostbord och texten på paketen lär läsas av många, kanske särskilt nyfikna barn. De får sig här till livs en mycket tramsig information på infantil engelska, som dessutom innehåller ett helt obegripligt påstående. Det tyder på att skribenten (James?) inte har alla sina hästar i stallet.


Men varför i hela världen har man den så kallade informationstexten på engelska i Sverige? Enbart engelska! På något ställe på paketet står det  ”It’s Swedish”. Jag antar att man därmed avser att havren kommer från svenska bondgårdar - eller menar man enbart att produktionsmetoden är svensk? Eller att företaget är svenskt? Eller förpackningen?


Oatly kvarstår som en mycket stark kandidat till anglofånpriset.


Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 november 2017 08:00

 

Bilden är hämtad från Facebook-gruppen Skrattande språkpoliser.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 november 2017 08:00

Bloggen Språkpolis skriver:


” Svenskar må vara bäst i världen på ekonomi, något som det skrivs om i en artikel i Dagens Industri, men trots detta saknar många unga i Sverige tillräcklig kunskap om allt från amorteringar till räntor och lån. Begrepp och termer som är viktiga att ha koll på, särskilt om man vill klara sig själv som ny, myndig medborgare. Språkpolisen reder därför här ut begreppen litet, läs vidare."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 november 2017 14:43

(Denna text har hämtats från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


(Nu har häfte 43 av Ordbok över folkmålen i övre Dalarna utkommit. Det nya häftet omfattar orden Utanskriften till Vindhöra.

Ordboken behandlar dialektorden i dalmålen i Ovansiljan, Nedansiljan och Västerdalarna, alltså området från Mockfjärd och Gagnef i sydost till Transtrand och Älvdalen i nordväst. Utgivningen sker häftesvis och beräknas i slutändan omfatta 46 häften.


Varje ord beskrivs detaljerat. Uttal, betydelser och synonyma ord anges och ett stort antal fraser och meningar visar hur orden används.


Ordbok över Folkmålen i övre Dalarna bygger på ett material som till största delen insamlats från 1800-talets slut till senare delen av 1900-talet. Materialet förvaras i Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.


Beställ publikationen: Ordbok över folkmålen i övredalarna, 43

 

Läs mer

Inblicken: "Vissa ord kan ta ett halvår att göra färdigt"
Projektsida: Ordbok över Folkmålen i övre Dalarna (OÖD)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24
25
26
27 28 29 30
<<< November 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se